När säkerhetschefen på Svensk Handel, Nina Jelver, besöker butikerna svarar personalen att det är huvudkontoren som bestämmer kontantpolicy, inte de enskilda butikerna, enligt tisdagens Di. Det är förstås bekvämt att hänvisa till chefer i Paris eller London men det tar inte bort själva problemet: att kriminella kan finansiera sin livsstil med svarta pengar.
Lyxbutikerna borde givetvis införa samma policy som varuhuset NK och slopa kontanter som betalningsmedel. På så vis skyddar man varumärket och förhindrar penningtvätt. Men enligt Nina Jelver är problemet större: kriminella använder också betalkort kopplade till anonyma betalningsmedel som kryptovalutor.
”Alla som befattar sig med kryptovalutor bör också vara medvetna om riskerna.”
Det finns positiva aspekter av kryptotillgångar som ska bejakas. Tekniken har gett upphov till innovationer, som exempelvis blockkedjan, och möjliggjort den digitala revolutionen på betalningsområdet. Men den oreglerade kryptobranschen driver tyvärr inte bara på samhället i positiv riktning.
När Finansinspektionen, Fi, på måndagen publicerade ett pressmeddelande med rubriken ”Fyra anledningar till att inte köpa krypto” varnade myndigheten bland annat för riskerna med penningtvätt och terrorismfinansiering.
”Snabbheten på transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet och möjligheten för transaktioner att äga rum utan finansiella mellanhänder gör kryptotillgångar attraktiva för kriminella aktörer.”
Polisen ser ett tydligt samband mellan organiserad brottslighet och användning av kryptovalutor. Nya regelverk är på väg, vilket är välkommet. Två EU-förordningar, som träder i kraft i år, syftar till att reglera marknaderna och förhindra anonyma transaktioner. I väntan på dem bör alla som befattar sig med kryptovalutor också vara medvetna om riskerna. Det gäller inte minst lyxbutikerna i Stockholm.
