Hoppa till innehållet

Sämsta vinskörden på 62 år

Vinbranschen kämpar i motvind. Den största boven bakom sjunkande produktion är klimatförändringen – men efterfrågan på vin har också minskat kraftigt, enligt den internationella branschorganisationen OIV.

Foto: Jack Mikrut

Inte sedan 1996 har det druckits så lite vin i världen som under förra året.

Åtminstone inte om man ska tro en ny rapport från branschorganisationen OIV, som hittar förklaringen i att vinet blivit dyrare till följd av inflation och geopolitiska spänningar, vilket redan slagit hårt mot konsumenternas köpkraft.

Dessutom föll efterfrågan på vin kraftigt i Kina, vilket ses som en effekt av landets ekonomiska avmattning. Portugiserna, fransmännen och italienarna är däremot fortfarande världens största vindrickare per capita. 

Förra året låg den globala vinkonsumtionen på 221 miljoner hektoliter, en minskning med 2,6 procent från 2022. En hektoliter motsvarar 133 standardvinflaskor.

Sverige importerade 2 miljoner hektoliter vin förra året, en minskning med 7,3 procent från 2022. En fjärdedel var lådvin, vilket gör Sverige till en av världens största importörer av bag-in-box.

Den sammanlagda vinproduktionen i världen sjönk med 10 procent förra året, enligt OIV som främst lägger skulden på torka, bränder, skyfall, hetta och andra extrema väderhändelser som väntas bli vanligare som ett resultat av klimatförändringen. Utbrott av svampsjukdomar orsakar också stora problem.

Den globala vinskörden var den sämsta sedan 1961 och resultatet blev ännu sämre än när OIV gjorde tidiga uppskattningar om läget i november.

Värst drabbades Australien och Italien medan vinjätten Frankrike trotsade trenden med en ökning av skörden med 4 procent. 

Även om klimatrelaterade problem inte kan förklara hela produktionstappet så är det sektorns största utmaning inför framtiden, enligt OIV-chefen John Barker.

”Vi vet att vinrankan, som en långlivad växt som ofta odlas i sårbara områden, är starkt påverkad av klimatförändringarna”, säger han, enligt nyhetsbyrån AFP.

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

”Nya nyckeltalen kommer att styra kapital och sannolikt aktiekurser”

Marcus Jonasén, auktoriserad revisor och partner, Grant Thornton.
Marcus Jonasén, auktoriserad revisor och partner, Grant Thornton.

När världen lägger i en grönare växel får de strikt finansiella rapporterna konkurrens.

– Jag tror att hållbarhetsredovisningarna kommer att få en väldigt stor påverkan på kapital, investeringar och aktiekurser framöver. Där finns det stora möjligheter för de företag som håller sig framme, säger Marcus Jonasén, auktoriserad revisor och partner, Grant Thornton.

Kom igång med CSRD

Allt fler företag börjar vakna till liv i takt med att införandet av det nya regelverket kring CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive  – närmar sig.

– Jag får många frågor just nu, både från företag som redan har kommit långt i sitt arbete och från de som börjar på ruta ett, säger Marcus Jonasén.

– En del vill veta vad som enklast möjligast krävs för att få ”godkänt-stämpeln”, medan andra vill ha mer ingående råd för hur de kan integrera hela hållbarhetsperspektivet med alla framtidens nyckeltal i sin verksamhet.

Marcus Jonasén konstaterar att det återstår en hel del innan någon kan ge alla svar.

– Alla kommer att få växa in i det här, även vi revisorer. Det vi vet idag är att vi under de första åren kommer att göra en så kallad översiktlig granskning med begränsat bestyrkande. Det innebär att det kommer att vara frågor och analyser om hållbarhetsarbetet på en mer översiktlig nivå. Men om fem år är tanken att detta ska övergå till att bli full revision likt de finansiella rapporterna.

Men även om det i första skedet inte kommer att krävas en full revision av innehållet i hållbarhetsrapporteringen kommer det ändå att bli en betydande skillnad mot hur det har varit fram till nu, poängterar Marcus Jonasén.

– Tidigare har vår uppgift som revisorer varit att konstatera att en hållbarhetsrapport finns upprättad. Nu kommer vi att lämna en granskningsberättelse där de nya nyckeltalen inkluderas. Ett företag kan inte längre bara säga att man jobbar med mänskliga rättigheter, klimatfrågor och jämställdhet. Man måste även kunna visa upp att man gör det och vi som revisorer ska uttala oss om det.

Att ge samtliga nyckeltal inom E (Environment – Miljö), S (Social – Socialt) och G (Governance – Styrning) lika stor plats i revisionen som de finansiella nyckeltalen kommer att skapa ett nytt landskap för väldigt många företag, menar Marcus Jonasén.

– Det här tror jag kommer att styra kapitalet och sannolikt även aktiekurser i framtiden. När det finns en standard för hur arbetet som företagen gör med framtidens nyckeltal ska bli jämförbart så kommer det att öppna många dörrar. Det blir en stor möjlighet för företagen som gör jobbet, eftersom det kommer att finnas något tydligt att visa upp.

– Att det kommer en ny granskningsstandard kommer att bli en trygghet för investerare och en värdefull ”stämpel” för bolagen.

Marcus Jonasén menar att arenan för att skapa affärer nu breddas, och att det är viktigt även för de bolag som inte träffas direkt av CSRD-regelverket att tänka till.

– Detta blir jätteviktigt då de mindre bolagen kommer att vara en del av de större bolagens värdekedja, och där kommer många bolag att behöva tänka annorlunda för att fortsätta vara aktuella, till exempel vid upphandlingar.

Marcus Jonasén ger rådet till företagen att vara noggranna och att lägga kraft och energi på den dubbla väsentlighetsanalysen, som kortfattat är en analys hur företagets inverkan på omvärlden ser ut, och även hur företaget påverkas av omvärlden. Ur denna analys skapas en riskbedömning och en planering framåt.

– Allting börjar där. Jag ser det som en stor fördel om vi revisorer är med från start i processen med den dubbla väsentlighetsanalysen och att denna på ett tidigt stadium förankras med oss.

– ”Vad är väsentligt, och vilken metod har ni använt för att komma fram till att det här är väsentligt?” Det är de frågorna som alltid måste ställas, och som vi revisorer även ska uttala oss om i den kommande rapporteringen.

Tre råd från Marcus Jonasén, auktoriserad revisor, Grant Thornton: Så kommer ditt företag igång med CSRD

1. Börja med att sätta ihop en projektgrupp. ”Jag får ofta höra från kunder att hela frågan har landat hos ekonomichefen, och det kommer inte att  fungera. Det behövs en projektgrupp där ni samarbetar över många avdelningar som exempelvis HR, inköp och lagerhantering.”

2. Gör den dubbla väsentlighetsanalysen och förankra den med en revisor. ”Det är bra att från början komma rätt in i riskbedömningen och planeringen. Sedan kan vi revisorer vara mer eller mindre involverade i processen som följer, men jag rekommenderar en tidig dialog.”

3. Var noggrann och gör jobbet! ”Det arbete ni gör nu kommer att lägga en viktig grund inför framtiden. Hur säkerställer ni datan i värdekedjan? Jobba aktivt med att sätta rutiner och processer. Det kommer ni att ha igen.”

Kom igång med CSRD på ett smidigt sätt

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera