Att skönhetsingrepp, däribland injektioner som fillers och Botox, har blivit vanligare har debatterats flitigt på kultursidor och tv-program. I det annars så statistiktäta landet Sverige saknas däremot konkreta siffror på hur mycket ingreppen ökat.
Enligt färska siffror som E-hälsomyndigheten tagit fram för Di har den inhemska försäljningen av botulinumtoxin, nervgiftet som populärt kallas Botox, ökat med drygt 55 procent på fem år. I fjol uppgick försäljningen till hela 435 miljoner kronor, vilket kan jämföras med cirka 280 miljoner kronor 2019. Men beloppen gäller all typ försäljning, både i privat och offentlig verksamhet, på apotek och direkt till sjukvården, för kosmetisk och medicinsk användning.
”Vi har tyvärr ingen information om behandlingsorsak och kan inte se vad det använts till”, skriver Sanna Sund, produktansvarig för statistik på E-hälsomyndigheten, i ett mejl.
En del av förklaringen till försäljningsuppgången ser ut att vara en ökad medicinsk användning. Nervgiftet används i dag för behandling av alltifrån smärta och migrän till överaktiv blåsa och överdrivna svettningar. Det är också en vanlig behandlingsmetod för att minska muskelspänningar efter exempelvis en stroke, eller för patienter med cerebral pares.
Sedan 2010 har antalet patienter som hämtar ut preparatet på apotek mer än dubblerats, och uppgick i fjol till nästan 8.000 individer. Men inte heller Socialstyrelsen, som tillhandahåller statistiken, vet vad doserna hämtats ut för.
”På sikt kommer vi på läkemedelsregistret sannolikt kunna ta in information om ordinationsorsak, men detta ligger nog fortfarande en bit in i framtiden”, skriver Arzu Arat, statistiker på myndigheten.
Det finns skäl att tro att siffrorna över den medicinska användningen är dopade. Botulinumtoxin är subventionerat för medicinsk användning, men såväl regionerna som Riksrevisionen har larmat om att delar av det som förskrivs används till estetisk injektionsbehandling. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutade därför nyligen att ompröva subventionen av preparaten Botox, Dysport och Xeomin, som tillverkas av bolagen Abbvie, Galderma och Merz Therapeutics.
Ytterligare fyra andra preparat innehållandes nervgift är godkända i Sverige, men de får bara användas för estetiska injektioner och är inte subventionerade.
Sammanlagt uppgår den globala försäljningen av nervgiftet till flera miljarder dollar, men konkurrensen från nyare antirynkinjektionspreparat har ökat.
