Hoppa till innehållet

En tysk lösning för Ukraina?

Bakom frasen ”vi måste stödja Ukraina” finns en strategisk tomhet. Vad vill vi med stödet om det är utsiktslöst för Ukraina att militärt ta tillbaka all mark som Ryssland har tagit? Vilken fred är vi då beredda att stödja?

En ”tysk” lösning vore att stå ut med territoriell förlust i öst, inleda en full europeisering i väst och vänta ut ett nytt 1989.

 

PM Nilsson är vd på tankesmedjan Timbro och fristående krönikör på Di:s ledarsida.

1945 delades Europa upp.
1945 delades Europa upp.Foto: TT

I februari 1945 träffades Franklin D Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin på Krim-halvön och delade upp Europa utifrån styrkeförhållandet mellan segrarmakterna. Den östra halvan under rysk kontroll blev ett fattigt fängelse, ständigt invaderat av sin skyddsmakt. Den västra halvan utvecklades till världens finaste civilisation, demokratisk, fri, rik, internationell och sprudlande kreativ.

Kombinationen av politisk och ekonomisk frihet gjorde att väst till slut vann kampen om framtiden och att hela Europa blev fritt. Men det tog tid och det stod och vägde några gånger. Inget under kalla kriget var lätt, men fundamentet i väst var friskt.

Europa är förr eller senare på väg in i en situation som liknar 1945. Krig har alltid sin egen dynamik, men krig har också alltid ett slut och en efterkrigstid. Fredens villkor kan bli mycket långvariga. Det fredsavtal som någon gång sluts i Ukraina kommer att definiera oss och vår tid. Det vet de europeiska ledarna och de vet också att de snart måste börja tala om detta. 

Europa måste formulera ett eget strategiskt mål, annars är risken stor för att freden återigen sluts över våra huvuden. Att den amerikanska kongressen röstat igenom ett stort stödpaket är en framgång, men det betyder inte att den amerikanska ambivalensen är över. Europas villkor är underkastade amerikansk vilja.

Så låt oss börja. Sommaren kan bli kort och olycklig. Efter det amerikanska valet kommer den amerikanske presidenten att ta initiativ. Han har ett gigantiskt budgetunderskott, måste prioritera och tycker, oavsett vem det är, att Kina egentligen är den strategiskt viktiga antagonisten.

Man ska inte förkasta en Trumpadministration på förhand. Men man ska heller inte ha sitt öde i hans händer.

Om han är Donald Trump kan det gå undan. Han har sagt att han ska avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar och bjuder i februari 2025 in Putin på toppmöte dit han tvingar Zelenskyj att delta. Vilken ”deal” som sluts i ett sådant sällskap har man ingen som helst aning om. Trump tror, på allvar, att han kan styra världspolitiken med ett handslag.

Man ska inte förkasta en Trumpadministration på förhand. Om han vinner är han den amerikanska demokratins ledare. 

I den trippelmakt som tornar upp sig i samarbetet Iran-Kina-Ryssland är han en svuren fiende till två. Under hans förra vakt stärktes USA:s närvaro i Europa. Men man ska heller inte ha sitt öde i hans händer.

Om presidenten är Joe Biden ser det ljusare ut, men även han kommer att vara intresserad av att få slut på kriget. Han har inte definierat det som en existentiell kamp för USA. Hans administration har haft som mål att Ukraina inte ska förlora men heller inte vinna mot Ryssland, det skulle skapa för stor instabilitet. Därför har USA hållit inne med offensiva vapenstöd. 

Bidens fred kommer rimligen att spegla hans strategi för kriget. Ukraina kommer tvingas att acceptera en kompromiss. Men han kommer att försöka inkludera Storbritanniens, Frankrikes och Tysklands ledarskap i det rum där uppgörelsen sluts.

Det viktiga nu är att diskutera och definiera det europeiska intresset. Samarbetsorganisationerna EU och Nato har hållit ihop om stöd till Ukraina och anslagit stora belopp, men i huvudstäderna skiftar engagemanget och riskerar att gå ned om Ukraina förlorar terräng. 

EU-valet blir en förövning. Bakom frasen ”vi måste stödja Ukraina” finns en strategisk tomhet. Vad vill vi med stödet om det är utsiktslöst för Ukraina att militärt ta tillbaka all mark som Ryssland har tagit? Vilken fred är vi då beredda att stödja?

Möjligen finns ett slags svar i det västtyska prejudikatet. Den civilisation som blev ”väst” hade sin kanske viktigaste stödjepunkt i ett delat land, i öst ockuperat av Sovjetunionen, i väst av USA, Frankrike och Storbritannien. Västtyskland erkände inte Östtyskland men fick ändå gå med i EG och Nato och blev en militär frontlinje mot Sovjetunionen.

Men framför allt satte Västtyskland ett exempel på vad det är att vara människa om hon är fri. De västtyska städerna återuppbyggdes och förnyade sina kulturer, sina universitet, sina tidningar och sina företag och byggde Mercedes och BMW och en av världens mest respektingivande demokratier och vann till slut, efter 40 år, tillbaka sin östra hälft.

En ”tysk” lösning för Ukraina vore att stå ut med territoriell förlust i öst, inleda en full europeisering i väst och vänta ut ett nytt 1989, det vill säga en rysk reträtt från den för alla djupt skadliga idén om imperiet. Tills dess gäller det att rusta våra egna och Ukrainas försvarsmakter, vårda våra friheter, vara bäst på allt, ha den starkaste tillväxten, den bästa miljövården, de roligaste städerna och spänna ut en luftförsvarszon över det fria Ukraina. 

Det är en strategi som européerna skulle kunna känna igen som sin egen och som man kan hämta kraft ur. 

Vi vann 1989 därför att vi hade rätt och Moskva helt fel och vi gav inte upp.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Rätt plan kan kapa föreningens kostnader: ”Gynnar alla boende”

Stellan Björnlund är Riksbyggens expert på underhållsplanering.
Stellan Björnlund är Riksbyggens expert på underhållsplanering.

Underhållsplanen är ett viktigt verktyg för alla bostadsrättsföreningar, inte minst i dessa tider av ökade kostnader. Men hur tar man fram en bra underhållsplan – och vilka är de vanligaste och mest kostsamma misstagen? Här delar Stellan Björnlund, Riksbyggens expert på underhållsplanering, med sig av sina bästa råd.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen hjälpa er Brf. Be om gratis offert. 

Att jobba strukturerat med underhållet ger en rad fördelar jämfört med att släcka bränder när saker och ting går sönder. Styrelsen får större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer, kan samordna insatser och minskar dessutom störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Väl planerat underhåll kan till och med leda till lägre försäkringspremier och sänkta driftskostnader, konstaterar Stellan Björnlund.

– Det säger sig självt att det är bättre att underhålla taket än att byta ut det när fastigheten väl fått en allvarlig vattenskada. Men många föreningar kanske tänker att till exempel tvättmaskinen – ja, den håller så länge den håller. Genom planerat underhåll ökar dock livslängden på maskinen, reparationskostnaderna kan minska och dessutom gynnar det alla boende att tvättstugan fungerar, säger han.

Hos Riksbyggen är underhållsplaneringen själva kärnan i den tekniska förvaltningen, och de sköter underhållsplanering för cirka 2 000 bostadsrättsföreningar landet över. Planen är också ett viktigt budgetverktyg för den ekonomiska förvaltningen och avgiftsplaneringen. Men då måste den upprättas och hanteras på rätt sätt.

Här är fem vanliga misstag som föreningar gör med sin underhållsplan – och hur de kan undvikas:

1. Ser renoveringar som engångsposter

– Det är lätt att se underhållsplanen som en åtgärdslista snarare än en cyklisk plan. Säg att ni just har målat om alla fastighetens fönster – då är det väldigt lätt att tänka bort fönstermålning i den framtida planen. Men fönster behöver ju målas igen och igen, förklarar Stellan Björnlund.

I stället ska man tänka cykliskt. Om fönstren behöver målas var tionde år så ska 10 procent av kostnaden för måleriet tas in genom föreningens intäkter varje år.

2. Tänker inte tillräckligt långsiktigt

Exemplet med fönstren visar också på vikten av att tänka riktigt långsiktigt.

– Många har en plan som sträcker sig fem eller tio år fram i tiden. Men även om det är 30 år kvar tills ni måste genomföra ett stambyte i fastigheten så är det en stor kostnad som föreningen bör ta höjd för fram till dess.

3. Underskattar omfattning och pris

Det är också vanligt att föreningar underskattar tid och kostnad för att genomföra olika renoveringar – samt den faktiska omfattningen av projektet.

– Det gäller framför allt för större renoveringar som ligger längre fram i tiden. Man gör en överslagsräkning och höftar att det finns 200 fönster i föreningen – men i själva verket är siffran 325 fönster. Det gör så klart stor skillnad på kostnaden, särskilt om man gjort en glädjekalkyl i sin uppskattning av vad varje fönster kostar, säger Stellan Björnlund.

4. Glömmer att indexuppdatera kostnaderna

Även om ni räknat rätt på antalet fönster, och vet exakt vad det kostade förra gången, så är det osannolikt att det priset kommer att vara gällande idag.

– I synnerhet de senaste åren har kostnadsökningstakten varit hög. På ett pris från 2018 kanske du måste lägga till 30 procent i dag – eller till och med mer. Byggtjänster och material har inte varit immuna mot inflationen, snarare tvärtom. I de föreningar vi hanterar görs varje år indexuppdateringar av de beräknade framtida kostnaderna, något man troligen missar om man arbetar i en egen excel-fil.

5. Inkluderar inte allt

Stora och synliga områden finns ofta med i underhållsplanerna för Sveriges BRF:er. Men ibland står det sämre till med det som göms bakom väggarna, till exempel rörledningar eller kablage och annat som är lätt att missa.

– Vi börjar alltid vårt arbete med underhållsplaner genom att inventera vilka komponenter och beståndsdelar som finns, vilka olika material som förekommer och vilket skick dessa har. Denna inventering ligger sedan till grund för er underhållsplan, förklarar Stellan Berglund.

Så jobbar Riksbyggen med underhållsplanen

En underhållsplan ska ange vad som ska underhållas, när det ska underhållas och vad det beräknas kosta. Men även själva underhållsplanen måste underhållas. Så här går det till hos Riksbyggen:

1. Underhållsbesiktning. Det löpande arbetet med underhållsplanen inleds med en årlig underhållsbesiktning. Riksbyggens förvaltare stämmer då av planen tillsammans med styrelsen:

• Vad gjorde vi förra året?

• Vad är tänkt att göras kommande år?

• Behöver något göras tidigare än beräknat?

• Kan vi försöka samordna åtgärder?

2. Uppdatering av underhållsplanen. Efter underhållsbesiktningen uppdateras underhållsplanen. De ekonomiansvariga och Riksbyggens tekniska förvaltare sätter prioriteringar utifrån föreningens ekonomi.

3. Besluta och utföra underhåll. Nu är det styrelsens jobb att besluta vilket underhåll som ska utföras under nästkommande år. Riksbyggen hjälper sedan föreningen med utredning och projektering, upphandling och val av entreprenör, produktionsfas samt avslut och garantihantering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om underhållsplanering hos Riksbyggen 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort   

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera