Hoppa till innehållet

Så påverkar EU:s nya utsläppskrav dig

Efter långa och svåra förhandlingar har EU äntligen enats om Euro 7, de nya utsläppskraven för personbilar, lätta lastbilar, lastbilar och bussar. För första gången finns också krav på partikelutsläpp från bromsar och däck. Här reder vi ut vad som gäller och hur det påverkar dig som bilist, fordonsindustrin och Sverige som land.

Foto: Mostphotos

 

 

En ny bil, buss eller lastbils utsläpp av kväveoxid och partiklar är oerhört mycket lägre än för ett par årtionden sen. Det beror mycket på de stegvist skärpta Euro-kraven, som också blivit grunden för miljökrav på nya fordon i andra delar av världen – det vi gör i EU har betydelse! Länge var de minskade utsläppen tydligast i laboratorietest med mindre förbättringar i verkligheten, särskilt i kallt klimat. Men med tiden har verklighetsanknytningen skärpts så att utsläppsminskningar sker också i verkligheten, även när det är kallt ute och även innan motorn blivit varm.

Dessutom minns vi hur en rad biltillverkare fuskat med sina utsläpp – men också att kontrollsystemet fungerar; de avslöjades och har dömts till dryga böter. Särskilt i USA har dieselgate lett till mångmiljardbelopp som påskyndar omställningen till avgasfri mobilitet.

Enskilda fordonstillverkare har varit positiva till de skärpta kraven, men deras gemensamma organ har strävat emot, ofta med argumentet att skärpta miljökrav leder till dyrare bilar vilket leder till att fler behåller sina gamla bilar vilket leder till att utsläppen ökar. Så tycks de inte ha blivit; bilförsäljningen har återkommande slagit nya rekord trots skärpta utsläppskrav och nu stagnerat trots att kraven inte skärpts på länge.

Nu menar biltillverkares samarbetsorgan ACEA att de Euro 7-krav som först föreslogs skulle vara så tuffa att nå att det skulle kräva enorma utvecklingsresurser som behövs för att ställa om till elbilar och klara EU:s förbud mot nya fossilbilar från 2035. Dessutom anger ACEA, med stöd av beställda studier, att långtgående krav på minskade utsläpp av kväveoxid och partiklar betyder högre förbrukning – helt enkelt att bättre luft lokalt skulle stå mot sämre klimat globalt.

Enkelt uttryckt så fick bilindustrin gehör för sina invändningar och Euro 7 är i huvudsak Euro 6 på bilsidan, om än med något skärpta krav på partikelutsläpp. För tunga bussar och lastbilar är kraven skärpta och utvidgade så att dikväveoxid (N 2 O) också ingår, och fasta partiklar ända ner till tio nanometers diameter omfattas.

Varje fordon ska få ett miljöpass med aktuell information om bränsleförbrukning, batteriers hälsotillstånd, förorenande utsläpp ”och annan relevant information som genereras av fordonsbaserade system och övervakare”.

I takt med att allt fler nya bilar går på el, blir också utsläppen från avgasrören allt mindre relevanta. År 2050 kommer uppemot 90 procent av alla vägtransporters partiklar från annat än avgaserna, och redan nu är utsläpp från däck den största källan till mikroplaster som släpps ut i miljön.

Därför är den största nyheten med Euro 7 att det äntligen ställs krav på partiklar från däck och bromsar – inte bara vad som kommer ur avgasröret. Men alla är inte lika inför Euro- kraven; de är tuffast för elbilarna. När en vanlig bil körs får bromsarna släppa ut 7 mg/km partiklar, elbilarna bara 3 mg/km, för tunga skåpbilar gäller 5 mg/km för eldrift mot 11 mg/km för andra framdrivningssystem. För däcken ska kraven stegvis preciseras och införas, det är inte helt enkelt att mäta och det är förstås – med bilindustrins kända argument – viktigt att partikelkraven inte ger oss däck som ökar bilarnas förbrukning.

Omställningen till avgasfri bilism försvåras inte bara av bristande laddinfrastruktur eller dyra elbilar, utan också av en oro om vad som händer när batterierna är slut. Det hanterar Euro 7, genom att för första gången ställa krav på batteriers hållbarhet. Efter 10.000 mil och fem år måste batterierna i en elbil eller laddhybrid måste ha minst 80 procent kapacitet kvar, efter åtta år och 16.000 mil minst 72 procent, med något lägre krav för lätta lastbilar. Uppfylls inte detta, måste tillverkaren lösa det till exempel genom att byta ut batteriet. De flesta elbilstillverkare har redan idag ungefär motsvarande garantier, men att ha hela EU i ryggen ökar förstås konsumentens trygghet.

Euro 7 är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2025, och de nya kraven införs stegvis de kommande fyra åren. Det sker snabbast för personbilar och över längst tid för de tyngsta fordonen, med däckkraven från år 2028. 2030 kan nya regler träda i kraft, förmodligen skärpningar. 2035 får enbart nya personbilar med nollutsläpp säljas, men Euro-klassningen blir fortsatt relevant eftersom den ju nu hanterar bromsar, däck och batterier – och för tunga fordon kommer kravet på avgasfrihet betydligt längre fram.

I Sverige dör tragiskt nog ungefär 300 personer om året i trafikolyckor – men långt fler dör av trafikens luftföroreningar. Trots det omfattar Nollvisionen för trafikdödlighet enbart de som dör i trafiken, inte de som omkommer av trafiken. Här manar Euro 7 till ett nytänk. Utsläppen från nya fordon har minskat för varje steg uppåt i Euro-klassningen som tagits, men det har till stor del ätits upp av ett ökat trafikarbete. Eftersom både körsträckan per bil och den totala fordonsparken nu minskar i Sverige, är förutsättningarna goda för att nu faktiskt få minskade utsläpp från trafiken.

Euro 7 får stor betydelse för Sverige som fordonstillverkarland. Omställningen bort från fossila drivmedel påskyndas, och batteritillverkare som Northvolt som betonar vikten av hållbara batterier stärks i konkurrensen mot mindre nogräknade aktörer. Myndigheter som hittills inte uppfyllt kraven på att sluta köpa fossilbilar, får ökad trygghet i att batterierna håller. Alla vi som behövt bemöta påståenden om att elbilen snart blir stående med krav på orimligt dyrt batteribyte, har nu hela EU på vår sida i argumentationen. Arbetet för att nå transportsektorns klimatmål blev därmed ett snäpp enklare.

Visst, Euro 7 urholkades jämfört med det ursprungliga förslaget. Men för att vara en besvikelse är det faktiskt ett kraftfullt verktyg.

Lär dig mer: 2030-sekretariatet anordnar torsdag 25:e april klockan 10 ett webbinarium om Euro 7, där EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (mp) ger inblick i de politiska processerna, Michelin förklarar betydelsen på däcksidan och Scania utvecklar hur omställningen av lastbilar och bussar bäst påskyndas. Läs mer här!

Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Solcellerna sänkte föreningens elnota med 200.000 kronor

Renovering av tak och balkonger, relining av stammar och nya solceller på sex fastigheter. BRF Högalid i Trelleborg har genomfört minst sagt omfattande renoveringar de senaste åren. Till sin hjälp har de haft Riksbyggens ombyggnadstjänst.

– Det har varit en förutsättning för att få allt det här i mål, säger föreningens ordförande Björn Lindsjö.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i bostadsrättsföreningen 

Få personer är nog lika insatta i sin bostadsrättsförening som Björn Lindsjö är. Ända sedan 1977 har han varit ordförande i BRF Högalid i Trelleborg. De senaste åren har varit särskilt händelserika för de sex huskropparna och de sammanlagt 153 lägenheterna.

– Vi har genomfört renoveringar för 65 miljoner kronor sedan 2017. En del av det har vi finansierat från vår kassa och andra delar har finansierats via lån, vilket var möjligt eftersom föreningen var väldigt lågt belånad tidigare, förklarar Björn Lindsjö.

BRF Högalid anlitar Riksbyggen för både sin tekniska och ekonomiska förvaltning, och dessa renoveringar kom därför inte som en överraskning. De var i stället en del av den långsiktiga underhållsplanen, där styrelsen tillsammans med Riksbyggen sett över både renoveringsbehoven och de ekonomiska förutsättningarna.

1,3 gigawattimmar solcellsel

– Tack vare den långsiktiga planeringen har vi kunnat göra alla dessa investeringar utan att chockhöja avgifterna. Det senaste året höjde vi till exempel bara avgifterna med fem procent trots det högre ränteläget, och det är vi väldigt nöjda med.

Ännu en anledning till de lindriga höjningarna ligger i installationen av solceller på föreningens tak. Sedan 2019 har de solcellerna producerat nästan 1,3 gigawattimmar el. Med tanke på elpriserna de senaste åren – inte minst i Skåne – har den egna elproduktionen gjort stor skillnad.

– Det första året efter installationen sänkte vi våra elräkningar med 200.000 kronor. Sedan dess har elpriserna stigit, så besparingen är troligen ännu större nu. Dessutom har vi sparat in klimatutsläpp motsvarande 498 ton koldioxid eller 14.000 planterade träd, säger Björn Lindsjö.

Att genomföra den här typen av omfattande renoveringar ställer stora krav på en styrelse. Därför tog BRF Högalid in hjälp i form av Riksbyggens ombyggnadstjänst. Den innebär att Riksbyggen hanterar hela processen, vilket gör att BRF Högalid har kunnat genomföra en rad förbättringar men bara behövt ha en enda kontakt för de olika åtgärderna. Därmed har styrelsen sluppit arbetet med att koordinera och samordna olika entreprenörer.

– Riksbyggen hjälper oss med alla underlag och rambeskrivningar, och det är de som upphandlar entreprenaden och sköter alla kontakter. Vi i styrelsen har träffat våra kontaktpersoner på Riksbyggen i och med regelbundna byggmöten för att gå igenom framstegen – men i övrigt hanterar de arbetet.

Fast pris på hela projektet

När bostadsrättsföreningar anlitar Riksbyggen får de också ett fast pris på hela projektet, det kan alltså aldrig bli dyrare för föreningen än planerat.

– Det är så klart oerhört värdefullt för en långsiktigt hållbar ekonomi. När vi skulle sätta upp solcellerna visade det sig till exempel att alternativet vi valt inte längre fanns i lager. I stället fick vi välja en dyrare modell, och den extra kostnaden stod då Riksbyggen för, säger Björn Lindsjö.

Björn Lindsjö är BRF Högalids ordförande.
Björn Lindsjö är BRF Högalids ordförande.

Riksbyggen tar så klart betalt för att hantera renoveringsprojekten. Men enligt Björn Lindsjö så är det en kostnad som föreningen sparar in på flera olika sätt.

– Ja, för det första slapp vi en extra kostnad om 600 000 kronor för de dyrare solcellerna. Men Riksbyggen är dessutom en mycket bättre upphandlare än vi skulle ha varit, och jag är övertygad om att det gjort skillnad på priset. Sist men inte minst står de också för garantin på arbetet.

Just den sista delen kan vara särskilt viktig på en skakig byggmarknad där mindre entreprenörer har ökad risk att gå i konkurs eller få ekonomiska problem. I Riksbyggens ombyggnadstjänst så ingår alltså garanti på arbetet.

– Skulle något hända så vänder vi oss helt enkelt till Riksbyggen själva, som avhjälper problemen. Det är så klart en oerhörd trygghet för oss som förening, utöver att det minskar risken för obehagliga överraskningar, säger Björn Lindsjö.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur er bostadsrättsförening kan investera i solceller

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera