”Här är vårt labb”, säger professor Lanie Gutierrez-Farewik stolt. Det är hon som leder forskningen vid Promobilia Move Ability Lab här på Osquars backe på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.
I taket sitter kameror med infrarött ljus, ljus som studsar på de gummiliknande reflexmarkörer som sitter utspridda på doktoranden Asta Kizytes kropp, vår modell för dagen. Hon är också försedd med ett exoskelett som ska hjälpa henne att styra fotleden så att hon kan röra sig framåt. Trycksensorer i golvet hjälper också till att med hög precision följa varje liten muskelrörelse i hennes kropp.
På en storbildsskärm syns hennes rörelser som styrs av doktoranden Yuanyang Zhang medan datan fångas upp av labbingenjören Antea Destro.
”Med hjälp av simuleringar och modeller kan vi räkna hur mycket olika muskler jobbar och utläsa mycket av den strategi som Asta Kizyte använder för sina rörelser även om hon inte berättar om den. Vi testar om vår kod gör det den ska eller om den behöver förbättras.”
Det gnisslar oavbrutet från motorerna som är placerade på Astas Kizytes rygg, även när det ser ut som hon står still.
”Då inser man att man aldrig står helt stilla”, säger Lanie Gutierrez-Farewik.
I slutet av mars var det nyinvigning och namnbyte av labbet efter att såväl KTH och stiftelsen Promobilia valt att satsa rejält på Lanie Gutierrez-Farewiks rörelseforskning som syftar till att kunna utveckla olika sorters hjälpmedel för personer med rörelsenedsättning.
”Vi har donerat 38 miljoner kronor över en femårsperiod. Det är vår andra donation till labbet, men denna är betydligt större än den förra. Totalt har vi stött forskningen vi labbet med betydligt över 50 miljoner kronor”, säger Patrik Malmunger, vd för stiftelsen Promobilia.
Stiftelsen, som funnits sedan 1965 är lika okänd som dess skapelse, den eldrivna rullstolen Permobil, är känd. Från början gick huvuddelen av insamlade medel till att finansiera Per Uddéns uppfinningar och utveckling av hjälpmedel.
”Det såldes allt från hantverk till klistermärken för att samla in pengar till den nybildade stiftelsen, alla hjälpte till”, berättar stiftelsens ordförande Jan Bernhard Waage.
Per Uddén var provinsialläkare i Timrå och hade upprörts över att hans rullstolsburna patienter knappt kunde röra sig utanför hemmets fyra väggar. Med visionen att även personer som lever med funktionsnedsättning skulle ges en möjlighet att leva ett självständigt och aktivt liv begav han sig till garaget och började mecka.
”Jag har aldrig träffat honom, men jag har förstått att han var en väldigt speciell person. Han utvecklade också olika metoder för att mäta ögonrörelser för att upptäcka dyslexi som fortfarande används”, säger Jan Bernhard Waage.
En riktigt uppfinnarjocke med andra ord, eller varför inte Hjultomten som är titeln på hans biografi.
Efter att hans rullstol lämnat garaget i Timrå tog det flera decennier innan den på bred front började rulla ut över världen. När Permobil 2005 såldes till Nordic Capital hade de eldrivna rullstolarna närmat sig en miljardförsäljning.
Tre år tidigare hade Per Uddén dessvärre lämnat jordelivet efter att ha tillbringat sina sista år i sin egen uppfinning.
För stiftelsens del byttes ägandet av Permobil mot en stor påse pengar, i runda slängar 1,5 miljarder kronor, som nu kunde bidra till att stötta forskning inom området funktionsnedsättning.
”Men också användas för den stora utmaning som var Pers hjärtefråga, att stötta nya innovationer som främjar ett självständigt och aktivt liv för personer som lever med funktionsnedsättningar. Vi som stiftelse ska maximera förutsättningarna för att de utvecklas och tillgängliggörs till ett rimligt pris”, säger Jan Bernhard Waage, måhända en blinkning till Ingvar Kamprads vision om prisvärda möbler till de många människorna.
Stiftelsens pengar från försäljningen av Permobil har, tack vare framgångsrik förvaltning, trefaldigats och används nu till att stötta såväl små som stora forskningsprojekt men även i vissa fall projekt och idéer vars verksamhet syftar till att hjälpa funktionsnedsatta människor.
”Vi har delat in våra donationer i två kategorier, dels små projekt där vi ger upp till 500.000 kronor per år under en treårsperiod och dels större strategiska projekt där vi ger runt 40 miljoner kronor totalt under fem år. Nu har vi beslutat att växla upp donationerna till de strategiska projekten och inom några år ta oss till mellan 80 och 100 miljoner kronor.”, säger Jan Bernhard Waage.
Center for Bionics and Pain Research (CBPR) i Göteborg är ett annat exempel på en mottagare av en större strategisk donation från Promobilia. CBPR är ett multidisciplinärt forskningscentrum som grundades 2020 av Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet för att föra samman ingenjörer och kliniskt verksamma. Syftet är att främja forskning, utveckling, och användning av nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar såsom amputationer och nervskador med målet att överkomma funktionshinder och lindra smärta.
”Utvecklingen av robotproteser som styrs av muskelsignaler har varit framgångsrik och resulterat i flera vetenskapliga artiklar och kliniska prövningar. Stora framsteg har också gjorts med handproteser där man kan styra fingrarna”, berättar Patrik Malmunger strax innan Lanie Gutierrez-Farewik ger honom uppdraget att agera försöksperson för att visa hur man med hjälp av Ipad eller en mobiltelefon kan utföra många typer av mätningar i hemmet.
Genom Ipadens kamera ser det ut som att Patrik Malmunger fått en dubbelgångare i form av en trädocka när han går över golvet.
”Det som ser ut som en normal gångrörelse med blotta ögat ser egentligen ut så här”, säger Lanie Gutierrez-Farewik och pekar på kurvorna med data över rörelsemönstret på datorplattan.
”Det är inte samma precision som de mätningar vi kan göra på labbet, men det är väldigt användbart för att enkelt se vilka framsteg man gjort sedan förra veckan till exempel.”
Lanie Gutierrez-Farewik och hennes forskarteam tittar också på en enklare modell av exoskelettet för rörelse i fotleden där motorerna bytts ut mot fjädrar.
”Fjädrar är ganska magiska. Om man drar ut en fjäder så lagrar man energi som man får tillbaka när man släpper den. På så sätt behöver man inget batteri. Det kan bli en väldigt nedskalad modell, som är billig och som kan nå ut till alla.”
Promobilia har även en tredje kategori donationer, Promobilia Fellows, där stiftelsen finansierar forskartjänster
”Just nu finns det 16 doktorander och postdocs på svenska lärosäten som finansieras av oss”, säger Patrik Malmunger.
Förutom att höja donationerna i de strategiska projekten har Promobilia långt gångna planer på att samarbeta med ett antal utländska stiftelser för att försöka lösa utmaningen med att få innovativ forskning att komma allmänheten tillgodo.
”Den satsningen som vi arbetar med nu tillsammans med tre andra stiftelser fokuserar på att skapa bolag för att tillgängliggöra forskning. Det är ingen hemlighet att forskning dör om den inte tillämpas. Så om vi ses om 10 till 15 år så vill vi att den forskning som sker idag ska ha lett till något som hjälper personer som lever med funktionsnedsättning till ett aktivt och självständigt liv”, säger Patrik Malmunger.
Det är dags att ge sig ut i snöstormen igen. Lanie Gutierrez-Farewik höjer ett varningens finger.
”Det kan vara halt i Osquars backe”, säger hon väl medveten om vikten av en fungerande rörelseförmåga.
