Pandemin har lärt oss en läxa. Det går inte längre att bara extrapolera nuläget när vi försöker blicka in i framtiden.
”Många hade nog tänkt tanken att världen skulle kunna drabbas av en pandemi, men man tog inte hotet på tillräckligt stort allvar”, säger Claudia Olsson, grundare och vd för utbildningsföretaget Stellar Capacity.
”Kärnkraftskatastrofen i Fukushima och klimatförändringar är andra exempel.”
Att förbereda sig och sin organisation för en allt mer komplex framtid har i dessa tider av hälsokriser och geopolitisk oro blivit allt viktigare. Och en allt hetare trend.
I Global Risk Report 2023 från World Economic Forum varnade experter och ledare för att världen står inför ökande nivåer av instabilitet. 30 procent av de tillfrågade experterna i rapporten varnar för att instabiliteten kommer att öka under de kommande två åren, medan 63 procent förväntar sig att den kommer att öka betydligt under de kommande tio åren.
Även på den hajpade tech- och musikfestivalen South By Southwest i Austin, Texas, för några veckor sedan stod det som kallas future foresight i centrum.
Future foresight, eller framtidsstudier, handlar om att på ett systematiskt sätt utforska potentiella framtidsscenarier och deras konsekvenser. Även om det trendar just nu finns det kopplingar ända tillbaka till perioden efter andra världskriget då industrisamhället växte fram samtidigt som hotet om global konflikt låg kvar. Organisationer och regeringar började inse behovet av att planera för långsiktiga förändringar och störningar.
”Future foresight handlar inte om att kunna förutse framtiden, det kan ingen göra. Det handlar om att arbeta med framtidsscenarier baserade på trender, signaler och ovanliga mönster för att kunna förebygga risker och ta tillvara på nya möjligheter”, säger Claudia Olsson.
Hon lyfter två begrepp som beskriver framtida händelser. Dels black swan, det vill säga oväntade skeenden med stor påverkan ,och dels grey rhinos, vilket handlar om stora trender som man ser på horisonten men som ändå inte resulterat i en åtgärd.
Medan det tidigare bara varit ett fåtal futurister som på riktigt haft tillgång till de kunskaper och verktyg som behövs för att studera framtiden kommer det att krävas att många fler får ta del av denna kunskap, menar Claudia Olsson.
”Det behövs för att vidga perspektiven, få in fler roller och komma bort från filterbubblor.”
För att bidra till att sprida dessa insikter och kunskaper har hennes bolag Stellar Capacity nyligen lanserat en utbildning kring future foresight.
”Vårt mål är att utbilda minst 500 nordiska ledare i future foresight under de kommande åren.”
Programmet, som sträcker sig över tre dagar, riktar sig mot chefer och ledare från försvaret, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle.
”I programmet föreläser några av världens främsta futurister som Paul Saffo från Stanford university, Anders Sandberg från Future of humanity institute på Oxford, Scott Smith, författare till boken ”How to future” och Alf Rehn, professor vid Syddansk universitet”, säger Claudia Olsson.
”Alf Rehn lyfter bland annat tabun vad gäller framtidsspaningar. I vissa bolag får vissa framtidsscenarier inte diskuteras för att de inte stämmer in med bolagets nuvarande verksamhet och vision. Det kan till exempel vara ett energibolag som inte vill se en framtid med fossilfria bränslen.”
Föreläsningarna varvas med krisövningar, exempelvis en som tar plats i Sveriges första kärnreaktor R1. Kärnreaktorn som inte längre är i bruk ligger på Kungliga Tekniska Högskolans campus. De röda lamporna i hallen gör simuleringen än mer verklighetstrogen.
”Där genomför vi en övning där deltagarna måste möta en kris för att se hur de reagerar, hur de kan förbereda sig och vilka typer av resurser, kompetenser och kontakter de behöver för att bli mer resilienta.”
Att bygga nätverk är centralt, menar Claudia Olsson.
”Många av de trender och signaler som finns för att basera sina framtidsscenarier på finns inte i det egna företaget eller organisationen utan då måste man bygga nätverk. Något som en av våra föreläsare, professor Alf Rehn, också pekar på är att näringslivsledare ofta läser och tar till sig samma typ av information. Men idag ser vi en stor konvergens mellan olika teknikområden, exempelvis hur AI och biologi kopplas samman. Kanske behöver man läsa Nature eller andra forskningstidningar också för att kunna se världen ur fler perspektiv.”
