Hoppa till innehållet

Förslaget: Stärk försvaret med 53 miljarder till 2030

Försvarsberedningen föreslår att försvarets budget ökas med 52,8 miljarder kronor fram till 2030.

Pengarna går bland annat till mer värnpliktiga och starkare luftförsvar.

Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under militärövningen Aurora 23.
Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under militärövningen Aurora 23.Foto: Johan Nilsson/TT

Försvarsberedningen presenterar i dag sin slutrapport om det framtida svenska militära försvaret. I rapporten konstateras att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar.

Partierna i beredningen är överens om att öka försvarsbudgeten till 185 miljarder 2030 i löpande priser. Jämfört med vad som tidigare beslutas innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor.

Årets försvarsbudget är på drygt 119 miljarder.

Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition. Centern anser att det behövs 3 procent.

S,V och MP skriver i en avvikande uppfattning att de skulle vilja ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras. 

Försvarsberedningen skriver att upprustningen av det militära försvaret behöver ”påskyndas” och att ”tid måste vara en avgörande faktor” i alla politiska och militära beslut framöver.

Av tillskottet på 52,8 miljarder fram till 2030 står 20 miljarder för nya förslag från försvarsberedningen.

De pengarna ska till exempel användas till att gå från att utbilda 8.000 värnpliktiga i dag, till 10.000 per år 2030 och 12.000 per år 2032.

Luftvärnet ska utökas för att möta hotet från obemannade flygande farkoster, fler jakt- och kryssningsrobotar köpas in och marinen få mer personal.

Miljöpartiet anser att det behövs en större satsning på luftvärn för att skydda civil infrastruktur. 

Enligt riksdagens försvarsbeslut från 2020 ska Sverige ha tre mekaniserade brigader och en reducerad brigad klara till 2030.

Försvarsberedningen vill nu att två mekaniserade brigader tidigareläggs och att de två andra blir ”i allt väsentligt operativa” till 2030.

Det är i enlighet med ÖB:s önskemål för att snabbare ha två brigader som kan användas i Natos kollektiva försvar. Men ÖB vill också skjuta på färdigställandet av de två sista brigaderna till 2035. Det vill dock inte försvarsberedningen.

Ett nytt fältförband kallat Norrlandsinfanteriregemente föreslås i krigsorganisationen. Trots namnet innebär det inte ett nytt regemente ska sättas upp.

För att stärka det civila försvaret föreslås att anslaget i statsbudgeten ökar från 6,5 miljarder till minst 15 miljarder per år från 2028.

Försvarsberedningens rapport är ett viktigt underlag för regeringens försvarsproposition i höst.

Innehåll från EYAnnons

Energiomställningen kan accelereras genom nya affärsmodeller

Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY.
Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY.

Övergången till ett fossilfritt samhälle för med sig stora affärsmöjligheter. Den snabba och komplexa utvecklingen gör dock att företagen mitt i omställningen gör klokt i att se över sina affärsmodeller.

Traditionella modeller räcker nämligen inte alltid till när din framgång är beroende av hela industrins framgång.

För att lyckas behövs nya former av strategiska partnerskap – genom hela värdekedjan.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Vested – modellen för riktiga strategiska partnerskap

Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY och har agerat rådgivare åt många företag genom el- och energisektorns hela värdekedja. Han har sett inifrån vad som krävs för att accelerera omställningen till ett fossilfritt samhälle.

– För att nå framgång, och det här gäller såväl för det enskilda företaget som för branschen i stort, behövs nya former av strategiska partnerskap som syftar till att växa och lösa nya utmaningar tillsammans. Vi behöver gå från ”what’s in it for me” till ”what’s in it for we”.

Samarbeten mellan leverantörer och kunder är i sig inget nytt. Men på World Energy Congress som gick av stapeln i Rotterdam 22–24 maj var det tydligt att utvecklingen i energisektorn just nu går väldigt snabbt vad gäller teknikutveckling, infrastrukturutbyggnad och marknadsförutsättningar. Och kongressen betonade vikten av strategiska partnerskap, inte minst som ett sätt att främja innovation, hantera energiutmaningarna, öppna upp nya marknader och minska enskilda aktörers risk.

Din framgång kräver allas framgång

– Företagen i omställningen agerar i en komplex värdekedja med ett begränsat antal aktörer – där alla parter är beroende av att det går bra för andra. Den som utvecklar mjukvara till laddstolpar är beroende av en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur, och hårdvarutillverkarna är i sin tur beroende av utvecklingen vidare i värdekedjan. Ett företags framgång bygger helt enkelt på allas framgång.

Med de förutsättningarna är det viktigt att affärsmodellen går i linje med de långsiktiga resultat som ni vill uppnå.

– Olika typer av affärsmodeller driver olika beteenden och resultat. Och här handlar det om att i vissa fall fundera på klivet från väldigt transaktionsbaserade affärsmodeller till riktiga strategiska partnerskap, säger Victor Hammar.

En ledande modell för riktiga strategiska partnerskap är ”Vested”. Vested är baserad på över tio års forskning vid University of Tennessee och har tillämpats av ett flertal ledande internationella företag. Magnus Kuchler, som är Sverigechef på EY och har agerat rådgivare i över 20 Vested-partnerskap, ser stora fördelar med att använda en beprövad affärsmodell som är fullt ut neutral för alla involverade parter.

Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.
Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

Fiktivt gemensamt bolag som skapar reellt värde

– Här definierar man risk- och ansvarsfördelning, gemensamma mål, prismodeller, incitamentsstruktur och governance tillsammans – men utan att starta ett gemensamt bolag. Det är alltså inte tal om ett Joint Venture eller någon annan typ av samägande i ett projekt. I stället handlar det om att gå från en transaktionsbaserad affär till en relationsbaserad.

I en transaktionsbaserad affär ser varje part till sina egna direkta intressen. Man vill maximera sin vinst och minimera sin risk och sina kostnader. Men i ett strategiskt partnerskap som använder Vested-metodiken ligger fokus på att driva innovation och långsiktigt värde genom att hitta win-win-lösningar – samtidigt som ansvar och risker fördelas på ett smart sätt. Här är några punkter som skiljer ett Vested-kontrakt från ett traditionellt affärskontrakt:

• Man sätter upp en resultatbaserad ekonomisk modell med tydlig riskdelning, som driver rätt beteenden och som säkerställer att parterna vinner tillsammans och förlorar tillsammans.

• Parterna enas om en gemensam vision och vägledande principer.

• Man skapar ett gemensamt fiktivt bolag där full transparens och full tillit råder.

• Deltagarna följer en gemensam process där partnerskapet byggs tillsammans.

• Drivkraften är transformation och innovation – och gemensamt värdeskapande.

– När vi på EY tittar på branscher med liknande utvecklingstakt och komplexitet som energisektorn så ser vi att många topprankade företag går mer och mer mot att bygga strategiska partnerskap. Och många av dessa företag använder Vested-metodiken för att lyckas, säger Magnus Kuchler.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Vested – modellen för riktiga strategiska partnerskap

Mer från EY

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EY och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera