Hoppa till innehållet

Ta inte efter USA när det gäller Tiktok

USA är på god väg att förbjuda Tiktok med hänvisning till dataskydd och nationell säkerhet. 

EU bör inte gå samma väg. Förbjuder vi Tiktok är vi inne på ett sluttande plan.

Den populära videoappen Tiktok, som ägs av kinesiska Bytedance, är illa ute i USA efter att kongressen röstat igenom en lag om tvångsförsäljning som president Biden skrivit under, med hänvisning till dataskydd och nationell säkerhet. Går EU samma väg är man inne på ett sluttande plan.
Den populära videoappen Tiktok, som ägs av kinesiska Bytedance, är illa ute i USA efter att kongressen röstat igenom en lag om tvångsförsäljning som president Biden skrivit under, med hänvisning till dataskydd och nationell säkerhet. Går EU samma väg är man inne på ett sluttande plan.Foto: J. Scott Applewhite

Tiktok är illa ute i USA. Under onsdagen skrev president Biden under den lag som röstats igenom i kongressen som ställer den populära videoappens kinesiska ägare Bytedance inför ett ultimatum: att sälja Tiktok eller förbjudas i USA.

Orsaken är dataskydd. Myndigheterna har varnat för att Bytedance genom Tiktok kan samla in data från appens användare och skicka vidare till Peking. Man ser videoappen som en potentiell spioncentral, som ett hot mot nationell säkerhet.

Hanteringen påminner om hur Trump-administrationen pekade ut Huawei 2019, vilket ledde till att telekombolaget svartlistades efter anklagelser om spioneri. I den upptrappade handelspolitiska kraftmätning som följt mellan USA och Kina har en lång rad bolag drabbats av exportrestriktioner och svartlistningar på båda sidor.

Ett av dessa bolag som svartlistats i USA, Nuctech, är nu i händelsernas centrum i EU. Det statsägda kinesiska bolaget producerar scanners och röntgenutrustning för att undersöka containrar i hamnar, lastbilar vid gränsövergångar och passagerare i säkerhetskontroller på flygplatser. 

Nuctech har vunnit 160 offentliga upphandlingar det senaste årtiondet i Europa och utrustningen finns i dag i 25 europeiska länder. Den används i säkerhetskontrollen på Arlanda, i Rotterdams hamn och på Strasbourgs flygplats, dit EU-parlamentarikerna reser varje månad. 

Kritiker menar att Nuctech utgör en säkerhetsrisk, att bolaget kan samla in information om handelsflöden och passagerare via sin utrustning och skicka vidare till Kina.

Men anledningen till att bolaget nu utreds av EU-kommissionen har inte med säkerhetsaspekter att göra. EU-kommissionen undersöker huruvida Nuctech är subventionerat från Kina och därmed snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, vilket kan sluta i böter. Därför genomförde man en räd mot bolagets kontor i Rotterdam och Warszawa i tisdags.

På samma sätt agerar EU-kommissionen när det gäller Tiktok. Man utreder inte de påstådda säkerhetsriskerna kopplade till appen. Med hänvisning till den nya lagstiftningen Digital Services Act (DSA) utreder man om appen skyddar minderåriga på ett tillräckligt sätt, hur reklam används, risker kring beroendeframkallande design etc. Även i detta fall kan bolaget tvingas betala dryga böter.

Båda utredningarna är tveklöst befogade. Nuctech ska straffas om man kommer fram till att bolaget fuskat sig till en fördelaktig marknadsposition, vilket är troligt. Detsamma gäller Tiktok, om bolaget inte gör sitt för att skydda den yngre generationens hälsa.

Men elefanten i rummet, säkerhetsaspekterna, tycks Bryssel låta bli. Så här långt i alla fall.

Det ska vi vara glada för. Det vore förödande för EU:s ekonomi i allmänhet och exportberoende länder som Sverige och Tyskland i synnerhet om EU-kommissionen agerade i samklang med USA i sådana här fall, det vill säga hellre fäller än friar kinesiska bolag. 

Godtyckliga svartlistningar skulle bara leda till motåtgärder från Kina och risken att man drar igång en bredare handelskonflikt. USA har betydligt bättre motståndskraft än EU för en sådan.

Det är en skör balansgång mellan att vara naiv kring Kina-risken och att se kinesisk spionutrustning i varje vrå.

Inte för att man ska ta lätt på riskerna. Mot bakgrund av den kinesiska underrättelselagen, som säger att kinesiska bolag och medborgare har en skyldighet att bistå underrättelsetjänsterna vid behov, finns anledning att vara vaksam när man har att göra med kinesiska bolag, oavsett bransch. 

Men det finns också en uppenbar risk att vaksamheten går överstyr. För börjar man begränsa Tiktok och Nuctech med hänvisning till möjligheterna att samla in data borde man även förbjuda Volvo-bilar att rulla på gatorna, med tanke på dess kinesiska ägare. Och i förlängningen kanske även hindra medborgare från att använda Iphones mot bakgrund av mängden kinesiska komponenter.

Det är en skör balansgång mellan att vara ”naiv” kring Kina-risken och att se kinesisk spionutrustning i varje vrå. I den bästa av världar skulle EU-länderna ha en och samma syn på hur vaksamma vi ska vara, för att exempelvis kunna göra en gemensam säkerhetsbedömning av ett bolag som Huawei, för att minska risken för att Peking ställer europeiska länder mot varandra.

Men i verklighetens Europa gör varje enskilt land sin bedömning. Låt det förbli så.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ValconAnnons

Valcon: Skapa affärsnytta på nolltid med säkra AI-modeller

Max Ronander, partner Valcon Sverige, och Per Maahr, partner Valcon Danmark.
Max Ronander, partner Valcon Sverige, och Per Maahr, partner Valcon Danmark.

När fokus flyttas från den komplexa tekniken till värdeskapandet, kan generativ AI lösa kritiska affärsutmaningar. Konsultbolaget Valcon har banat väg för både myndigheter och företag som nu kan jobba både smartare och snabbare.

En påläst kollega som alltid finns tillgänglig för att svara på frågor och som hela tiden blir vassare på sitt jobb. Det handlar inte om en besserwisser att tävla mot när det är dags för befordran, utan en AI-modell skapad för att underlätta arbetsdagen.

– Vi ser generativ AI som ett modernt verktyg för att skapa mer effektiva processer, snabbare leveranser och högre kvalitet. Här går vi in och skapar ett fundament att stå på, säger Per Maahr, partner Valcon Danmark.

– Många vill putta in allt underlag man har i förhoppningen att skapa en supersmart sökmotor som är svaret på alla problem. Vi jobbar i stället med att bygga mindre modeller som gör verklig nytta direkt. Genom att träna en modell inom ett begränsat område, kommer svaren att bli mer korrekta. Efterhand kan vi bygga på modellen och skapa en större lösning, förklarar Max Ronander, partner Valcon Sverige. 

Valcon kombinerar AI och andra tekniklösningar med traditionell managementkonsulting. Projekten börjar med dialog kring syfte, målsättning och vilken typ av teknik som ska användas. Här spikas också om lösningen ska driftas i molnet, on-prem eller vara en hybridvariant. Många av dagens kända AI-modeller finns i molnet, vilket skulle kunna innebära risker kopplade till databehandling. Valcons AI-modeller kan köras lokalt och äventyrar inte affärshemligheterna, framhåller Per Maahr.

Danska trafikverket gör AI-resa

Innan en ny lösning rullas ut skarpt testas den som en demoversion. Banedanmark, den danska motsvarigheten till Trafikverket, gör denna resa i skrivande stund. Här har en AI-modell tränats på stora mänger regeldokument. Planen framåt är att implementera lösningen brett i organisationen. 

– Vi testar just nu en AI-lösning som potentiellt gör det möjligt att minska den tid vi lägger på att navigera i den omfattande uppsättning regler som gäller för planering och genomförande av större järnvägsprojekt. Det skulle också kunna driva högre kvalitet och ytterligare effektivitet genom att göra fler saker rätt från början, säger Kristian Fevejle Andersen, projektdirektör på Banedanmark. 

AI har gått från något som större företag testar men nödvändigtvis inte använder brett i verksamheten, till ett verktyg som medarbetare i små och stora organisationer kan dra nytta av varje dag. Allt som behövs är ett fundament att stå på. 

 

Läs mer om Valcon och deras skräddarsydda AI-lösningar här.  

 

Mer från Valcon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Valcon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera