Hoppa till innehållet

Finsk-svensk allians en nordisk superkraft

På tisdagsmorgonen kommer Finlands nyvalda president Alexander Stubb till Sverige. Det är en van Sverigebesökare som gör sitt första statsbesök i den nya rollen.

Sverige och Finland har urstarka band, inte minst i näringslivet. Det är bra för båda ländernas ambitioner inom infrastruktur, forskning och grön omställning. På tisdagen inleder president Alexander Stubb sitt första statsbesök – i Sverige.
Sverige och Finland har urstarka band, inte minst i näringslivet. Det är bra för båda ländernas ambitioner inom infrastruktur, forskning och grön omställning. På tisdagen inleder president Alexander Stubb sitt första statsbesök – i Sverige.Foto: Emmi Korhonen

Ett tecken på Stubbs nära band med Sverige är att han i flera år var krönikör i denna tidning. I detta vilar en fin symbolik. Finland och Sverige har alltid haft en tät relation, men nu är relationen närmare än den någonsin har varit sedan våra länder splittrades 1809.

I mer än 600 år var vi samma rike. Svenska språket lever fortfarande i Finland. Sverige blev under efterkrigstiden nytt hemland för hundratusentals finländare. Politik- och kulturutbytet är flitigt. Färjeturismen och ishockeylandskamperna är egna underkategorier i vår gemensamma folklore.

Ur vår historia har också sedan länge sprungit ett tätt samarbete mellan näringsliven. Finland och Sverige delar en industribakgrund, där fokus länge låg på skog och stål. Senare återspeglades den i ett gemensamt fokus på högteknologisk tillverkning, inte minst inom telekom. Även i tjänste- och techsektorn tävlar finska och svenska företag om spetspositionerna. I så varierande branscher som banker (Nordea NDA SE +1,93%Dagens utveckling), försäkringar (If), it (Tietoevry), skog (Stora Enso STE R +1,45%Dagens utveckling) och teknikkonsulter (Afry AFRY +0,60%Dagens utveckling) finns i dag också exempel på bolag med en tydlig finsk-svensk identitet.

Vi knöts definitivt närmare varandra redan under kalla krigets slut och våra EU-medlemskap, men Rysslands brutalisering har under de senaste åren påskyndat ytterligare säkerhetspolitiska samarbeten. Tydligast blev detta när vi för två år sedan sökte Natomedlemskap tillsammans. 

Sedan även Sveriges Natomedlemskap blev klart är våra båda länder för första gången på 215 år del av samma militära allians. Vi är det dessutom tillsammans med samtliga andra länder i Norden och Baltikum. Det är historiskt unikt i en region där två maktblock för några få sekler sedan faktiskt nästan konstant låg i krig med varandra. Denna nya nordisk-baltiska värdegemenskap skänker en ytterligare dimension till den redan starka kulturella, ekonomiska och politiska gemenskapen.

”Finland och Sverige kan gemensamt gå före för att driva på.”

De nordiska ekonomierna är bland de mest innovativa i världen. Även om de senaste åren tyvärr har visat tecken på motsatsen, så är samhällena relativt öppna och trygga. Korruptionen är låg och livskvaliteten hög. Tanken har väckts att Norden borde ges en gemensam plats bland G20-länderna. Det känns allt mer relevant.

På onsdagen fortsätter statsbesöket från Stockholm till Göteborg. Då kan ytterligare symbolik utläsas. President- och kungaparen besöker bland annat Göteborgs hamn och det sedan 2021 återetablerade Älvsborgs amfibieregemente. Ett naturligt nästa steg i de finsk-svenska relationerna är att tvinna ihop näringslivs- och de säkerhetspolitiska samarbetena.

”Finland får gärna visa Sverige vägen till eurosamarbetet.”

I en orolig omvärld har både Finland och Sverige en utsatt position. För att våra företag ska kunna fortsätta fokusera på innovativ utveckling och global expansion måste omvärldshoten minimeras. Vi har goda förutsättningar att samarbeta för stärkt cybersäkerhet, fungerande försörjningskedjor och ökad energitrygghet. Svenska företag har också mycket att lära av finska när det gäller näringslivets roll inom civil beredskap. Efter kalla kriget avvecklade Sverige mycket av beredskap och försvar, medan Finland både mentalt och fysiskt till stora delar behöll dem. Finska politiker, myndigheter och företag kan vara viktiga för att hjälpa Sverige att snabbt återaktivera detta krisskydd.

I förlängningen är de rekordstarka banden en bra grund för gemensamma satsningar inom infrastruktur, forskning och grön omställning.

Våra exportorienterade näringsliv är också beroende av europeisk konkurrenskraft. Där är EU bästa forumet, och Finland och Sverige kan gemensamt gå före för att driva på. Så småningom borde vi också agera under samma valutasamarbete. Finland får gärna visa Sverige vägen till eurosamarbetet.

I en tid när också de transatlantiska säkerhetsrelationerna kräver ett större europeiskt ansvarstagande för försvarsförmågan, kommer Finland och Sverige dessutom både kunna och behöva samordna sina förmågor mer effektivt.

Låt statsbesöket bli avstampet för en ännu djupare finsk-svensk relation.

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Bli en vinnare med nya reglerna: ”Möjlighet att förbättra affärsmodellen”

Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.
Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Tuffare krav – men framför allt en möjlighet för företagen att skapa nya affärer. Så ser Grant Thornton på de nya hållbarhetsreglerna.

– De företag som gör arbetet på rätt sätt kommer att hitta affärsmöjligheter som kan stärka bolaget rejält, säger Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Snart blir det enklare att jämföra bolag med varandra. 

CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive - syftar till att skapa en enhetlig och transparent hållbarhetsrapportering inom EU. Detta innebär att all hållbarhetsinformation ska taggas digitalt och göras tillgänglig i en databas.

– CSRD är inte bara en rapporteringsstandard, det är en möjlighet för företag att genomlysa och förbättra sin affärsmodell, säger Henrik Johansson, vd på Grant Thornton.

Han konstaterar att CSRD har uppkommit ur insikten att vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart, och att världen därför behöver tänka om. Här kan företagen vara med och göra skillnad samtidigt som de stärker sin egen konkurrenskraft.

– Utifrån det har man globalt valt lite olika vägar för att jobba med detta. I Europa gäller en regelbaserad ansats med CSRD-direktivet där lagstiftaren går in väldigt tydligt på vad man ska rapportera, varför och på vilket sätt.

Hur kommer detta att påverka entreprenörsbolagens vardag?

– De stora bolagen som träffas av reglerna först blir drivande i transformationen, men även medelstora och mindre entreprenörsbolag kommer att se vikten av att investera i hållbarhet. På tre till fem års sikt kommer CSRD att hjälpa till att sätta pris på omställningsarbetet, vilket blir en enorm fördel för de företag som redan påbörjat arbetet, säger Henrik Johansson.

Enligt CSRD ska all hållbarhetsinformation taggas digitalt. Den infon ska läggas in i en databas, där man som användare kan gå in och jämföra olika bolag ur ett hållbarhetsperspektiv.

– CSRD blir ett mer enhetligt och transparent sätt att rapportera än dagens metoder. Och när marknaden börjar prissätta det omställningsjobb företag gör, då finns någonting att investera mot. Jag tror att det är först då man kommer att se den stora förändringen.

Företag som tidigt och effektivt anammar CSRD kan komma att se att det leder till ökade marknadsandelar och en starkare position i konkurrensen, menar Henrik Johansson.

En central del av CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen som hjälper företag att identifiera och utvärdera risker och möjligheter i sin värdekedja.

– På ett väldigt metodiskt sätt hjälper den ditt företag att anpassa och utveckla affärsmodellen för att möta framtidens utmaningar.

– Om man går in i den dubbla väsentlighetsanalysen med ett öppet sinne och tittar på ”vad har vi för intressenter idag? Vad ställer de för krav idag och vad kommer de ställa för krav om fem år?” Och utifrån det så tittar man på sin värdekedja. Då kommer man att hitta sätt att dels utveckla affären, men också upptäcka risker i sin affärsmodell.

I den dubbla väsentlighetsanalysen är hela ESG-perspektivet centralt. Henrik Johansson konstaterar att det – beroende på verksamhet i bolaget – förstås är väldigt olika vilka av E (de miljömässiga nyckeltalen), S (de sociala) och G (företagets styrning, riskhantering och kvalitetsarbete) som hamnar mest i centrum för olika företag.

– För ett företag vars affärsidé bygger på att erbjuda medarbetarnas kompetens så är ju S-nyckeltalen otroligt viktiga. Sådant som rör till exempel jämställdhet, mångfald, arbetsförhållanden, stress och psykologisk trygghet.

Henrik Johansson trycker inte minst på jämställdhet som ett område där företagen kan göra skillnad.

I en kartläggning från Grant Thornton, gjord hösten 2023, granskades 156 svenska börsbolag. Den visade att 35 procent kvinnor satt i en bolagsstyrelse, och endast åtta procent kvinnor innehade ordförandeposten.

I Grant Thorntons Internationell Business Report som släpptes i mars 2024 konstaterades också att vi uppnår jämställdhet först år 2053 med nuvarande utvecklingstakt.

– Att ligga i framkant med sitt jämställdhetsarbete kan bli helt avgörande för att kunna rekrytera medarbetare och att få affärer, säger Henrik Johansson.

– Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer hjälpa företagen att se var det finns möjlighet att skapa ett ännu större värde framöver.

Henrik Johansson tror att CSRD kommer att fungera som en viktig katalysator gällande framtidens företagande, och därigenom också göra stor skillnad även i det globala perspektivet.

– När företag och samhället gör strukturella förändringar, det är då det blir stora förändringar i slutändan.

Vad vet du om framtidens nyckeltal? 

 

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera