Bakslagen
De senaste månaderna har vi sett en rad mycket publika bakslag för elbilarna. Hyrbilsfirman Hertz säljer tusentals av sina elbilar eftersom efterfrågan är för svag, Ford går ner till ett enda skift i fabriken som tillverkar den hypade el-pickupen F-150 Lightning, GM drar ner på elbilsinvesteringar och satsar mer på laddhybrider, Mercedes river upp sitt beslut om att enbart bygga elbilar 2030 och Tesla sålde för första gången någonsin färre bilar första kvartalet 2024 än förra. Vid en första anblick är det alltså gott om dåliga nyheter på elbilsfronten, men hur ser det ut med försäljningen totalt sett?
Avstannande rekord
Elbilsförsäljningen satte nya rekord 2023 och förväntas göra det igen 2024 – men med en avstannande ökning. De regionala skillnaderna är mycket stora; elbilsandelen minskar kraftigt på viktiga marknader som Tyskland och Frankrike, men satte i fjol all time high i USA, Kina och tillväxtmarknader som Sydostasien.
Eftersom det nu finns fler elbilar att välja på än någonsin, och fler tillverkare, betyder det en minskad del av kakan för var och en. Överutbudet har lett till priskrig vilket krymper marginalerna och ger paradoxen att biltillverkare som måste investera massivt för att ställa om till eldrift behöver sälja fler fossilbilar för att finansiera detta.
Politiken: Stimulanströtthet, lagiver
Avbryts stimulansen så vacklar marknaden. Tyskland hade precis utsetts till den bästa marknaden i världen för elbilar, så tog politiken bort stimulansen och försäljningen dök. I Frankrike och USA är stimulansen i grunden generös, men den går enbart till bilar som inte har för hög andel kinesiska komponenter, vilket drastiskt minskat utbudet och därmed försäljningen. Norge, som med god förutsägbarhet stegvis avskaffat stimulansen för elbilar, når nu 95 procent eldrivet i nybilsförsäljningen, vilket fortsatt är en viktig signal till omvärlden om att små länder kan göra stor skillnad.
Kundskiftet: Early adopters är över
Elbilsförsäljningen följer ungefär den S-kurva som gäller för många andra produkter, där de flesta större marknader lämnat ”first movers” och är i det svåra skiftet mellan ”early adopters” och massmarknad. Medan de första kunderna är teknikintresserade entusiaster som kan ha överseende med bristande laddinfrastruktur och entusiastiskt hanterar elbilars barnsjukdomar i chattgrupper på nätet, ska elbilen nu övertyga relativt ointresserade kunder. Förväntan på häftig körupplevelse och stort tekniksprång är lägre, men högre när det gäller att allt ska fungera enkelt – och det uppfylls inte alltid på laddsidan. För få laddare, för långa laddtider, för krångliga betalningslösningar och för mycket strul får många kunder i massegmentet att i opinionsundersökningar utlova att nästa bil blir eldriven – men att inte ta steget än.
Priset avgör
I huvudsak har elbilsmarknaden börjat från prestigesegmenten, vilket är logiskt; här finns kunder som är beredda att betala merkostnader och de flesta här kan ladda hemma vilket gör en begränsad infrastruktur mindre allvarlig. Dessutom har det varit en chans för tillverkare som Skoda att ompositionera märket. Men marknaden för dyra el- SUV:ar är trots allt begränsad, förstärkt av sämre ekonomiska tider och högre räntor. Dessutom kommer många bättre begagnade elbilar ut på marknaden efter tre år som tjänstebilar, och skillnaden är inte alltid tillräckligt stor för att motivera köpet av en ny bil. För att kraftigt öka elbilsandelen behövs folkbilar på el, och de som funnits har i huvudsak nått vägs ände; Renault Zoe, Nissan Leaf, Volkswagen e-Up och liknande tillverkas inte längre. Först 2025-2026 kommer Volkswagen ID.2, Renault 4 och 5 och Fiat Panda på el och – enligt ihärdiga rykten – Tesla 2.
Strategin består
Hertz förra vd fick sparken för att han trodde för mycket på elbilen, så vad säger efterträdaren? Att strategin består, eldrift är vägen framåt. Mercedes, Ford, GM och andra tillverkare ändrar inte heller målbild, bara tidsperspektiv. Och biltillverkare från A till V ändrar inte ett komma; Alfa Romeo ska fortsatt enbart sälja elbilar från 2027, Volvo från 2030. Dieselbilar har de redan slutat producera. Varför tar inte biltillverkarna chansen att återgå till fossilbilar som de kan så bra? Dels för att världens mest sålda bil 2023 var eldrivna Model Y, tillverkad av världens högst värderade biltillverkare Tesla – detta är ett marknadssegment etablerade tillverkare inte vill tappa. Dels för att de inte har något val. Redan 2025 års EU-utsläppskrav är omöjligt att nå utan en hög andel elbilar. Den som missar kravnivån får dryga böter eller – hemska tanke – köpa utsläppsrätter från en konkurrent som lyckats bättre. Redan nästa år ska alla nya bilar i Norge vara eldrivna, 2035 tillåts bara nya nollutsläppsfordon i hela EU medan USA:s 2030- krav innebär att mer än hälften av alla nya bilar måste vara eldrivna – annars väntar dryga böter. Kalifornien och en lång rad andra amerikanska stater kräver mer, tidigare.
Tyskland ska ha 15 miljoner elbilar på vägarna 2030 och en miljon laddplatser; nio tiondelar av resan är kvar så nu måste det bli åka av. Det är inte ens tio år sen elbilarna stod för mindre än en procent av nybilsförsäljningen, och år 2021 förutspådde IEA att elbilarna år 2030 skulle nå 15 procent av år 2030 vilket de passerade redan 2022. Sen höjde IEA prognosen till 21 procent elbilar år 2030, vilket de nu ser ut att passera redan nästa år. Redan nu minskar elbilarna världens samlade klimatpåverkan med 140 miljoner ton CO2 per år, lika mycket som de årliga utsläppen från all världens containerfartyg.
Var är Sverige?
I Sverige bedyrar regeringen att klimatlagen gäller; transportsektorns klimatpåverkan ska minska 70 procent mellan 2010 och 2030. Ungefär samma utsläppsminskning måste ske för att Sverige ska klara sitt 2030-beting från EU – annars blir det dryga böter. Såväl 2030-sekretariatets indikatorer som statliga Klimatpolitiska Rådet visar att den nödvändiga omställningen skjuts på framtiden och att transportutsläppen nu istället ökar kraftigt – bland annat efter att elbilspremien avskaffats och skatten på fossila drivmedel sänkts. I mars kom positiva tecken; elbilsandelen ökar åter något, kanske för att drivmedelspriserna stiger, elen är billig och räntorna sjunker? Men det tycks trots allt vara direkt ekonomisk stimulans; i mitten av februari infördes en premie på 50.000 kronor för lätta lastbilar på el och i mars sattes nytt försäljningsrekord.
För politiken är signalen tydlig: Gynna det ni vill se mer av, så går omställningen.
LÄS OCKSÅ: En statusrapport: Så går omställningen av transportsektorn – på riktigt
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.
