Hoppa till innehållet

Replik: Var är Timbros egna förslag på problemen i vården?

Timbros idémässiga utgångspunkt i vårddebatten är viktig och förtjänar bättre argument än att bara säga stopp och stanna. Vi i Centerpartiet delar åsikten att valfrihet är värdefullt, skriver Gustav Hemming Christine Lorne.

Foto: Emil Langvad

Den rapport som Lovisa Lanryd skrivit för tankesmedjan Timbro kritiserar de förändringar av en handfull vårdval av sammanlagt 40 som Region Stockholm har genomfört eller är i färd med att genomföra, och menar att det är utslag av en storskalig socialisering. Men rapporten innehåller inte ett enda konkret förslag på hur de problem som faktiskt drabbat några av vårdvalen ska hanteras. 

LÄS MER: Replik: Vårdvalen behöver inte ett parti som stoppar huvudet i sanden

Lanryd verkar mena att inga förändringar får göras i Region Stockholms vårdvalssystem, oavsett om vården fungerar eller inte. Det är exakt samma förenklade linje som Moderaterna och Liberalerna i Region Stockholm driver och det är inte konstigt, för Lanryd är ju själv medlem i Liberalerna och fram till valet avlönad politisk rådgivare åt sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L). Men det är dumt att föra den typen av förenklad oppositionspolitik eftersom det skapar förväntningar som kommer att ställa till det för dessa partier om de i framtiden kommer att vilja styra i Region Stockholm.  

LÄS MER: Replik: Centerpartiet har blivit del av socialiseringsexperimentet 

Det är också inkonsekvent. Tittar man lite närmare på vad som hände under förra mandatperioden så ser man att även Liberalerna, med Lanryd som sjukvårdssekreterare, själva avskaffade vårdval. 2021 avskaffades vårdval fotsjukvård, vilket innebar att cirka 100 företag lades ner. Beslutet var tufft att fatta för alla styrande partier. Men förändringen var nödvändig, dels för att förbättra samordning mellan fotsjukvården och primärvården, dels för att använda skattepengarna mer kostnadseffektivt. Avvecklingen fick ingen högljudd kritik då – säkert eftersom den dåvarande oppositionen hade sin tyngdpunkt till vänster och Timbro kanske tyckte det var viktigare att skydda vårt blågröna styre än 100 småföretagare.

Timbro får det att låta som att vårdområden helt försvinner, men det stämmer inte. När ett vårdvalsavtal upphör säkerställer regionen att patienterna tas omhand inom regionens vårdutbud. En plan tas också fram för hur tillgängligheten och patientsäkerheten ska bibehållas. 

Omställningsplanen innebär att vi undersöker hur vård som i dag inte fungerar som vårdval – på grund av att det exempelvis finns för få utövare, ett för litet patientunderlag eller att vårdföretagen inte utbildar nya specialister – kan fungera bättre. Det handlar om allt ifrån att förändringar görs i ersättningarna eller i regelboken för vårdvalet, till att verksamheten istället upphandlas, tas över i egen regi eller att ett specialistcentrum skapas.

LÄS MER: Socialiseringsvågen i Stockholm går ut över patienterna 

När det gäller det avslutade avtalet med ätstörningskliniken Mandolean så går även det att spåra till det tidigare blågröna styret. Även där var Lanryds chef med och tog beslutet att inte upphandla vården. I stället lade den dåvarande majoriteten ett uppdrag om att se över och förbättra ätstörningsvården och nu pågår ett arbete för att bygga ut vården som syftar till att fokusera på tidig upptäckt och tidig behandling av ätstörningar. Behandlingen ska vara evidensbaserad och utgå från en individuell planering.

Ingen kan vänta sig att Lanryd skulle genomföra en neutral granskning av vårdens styrning, med tanke på hennes tydliga intresse att ärerädda sin egen och sina partikamraters arbetsinsats – och att försöka livrädda sitt parti kommande val. Men att Timbro, en förment partipolitiskt oberoende borgerlig tankesmedja, väljer att satsa näringslivets pengar på att stötta detta kortsiktiga och partipolitiska debattinlägg, drar dessvärre en tvivlets slöja över deras anseende som balanserad, analytisk och faktabaserad kraft i samhällsdebatten. 

Det är synd, för Timbros idémässiga utgångspunkt i vårddebatten är viktig och förtjänar bättre argument än att bara säga stopp och stanna. Och vi i Centerpartiet, som delar åsikten att valfrihet är värdefullt och vårdföretagande ofta tillför förändrings- och innovationskraft, skulle med intresse ta del av detta. 

Gustav Hemming (C), klimat-, infrastruktur- och skärgårdsregionråd

Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Bli en vinnare med nya reglerna: ”Möjlighet att förbättra affärsmodellen”

Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.
Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Tuffare krav – men framför allt en möjlighet för företagen att skapa nya affärer. Så ser Grant Thornton på de nya hållbarhetsreglerna.

– De företag som gör arbetet på rätt sätt kommer att hitta affärsmöjligheter som kan stärka bolaget rejält, säger Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Snart blir det enklare att jämföra bolag med varandra. 

CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive - syftar till att skapa en enhetlig och transparent hållbarhetsrapportering inom EU. Detta innebär att all hållbarhetsinformation ska taggas digitalt och göras tillgänglig i en databas.

– CSRD är inte bara en rapporteringsstandard, det är en möjlighet för företag att genomlysa och förbättra sin affärsmodell, säger Henrik Johansson, vd på Grant Thornton.

Han konstaterar att CSRD har uppkommit ur insikten att vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart, och att världen därför behöver tänka om. Här kan företagen vara med och göra skillnad samtidigt som de stärker sin egen konkurrenskraft.

– Utifrån det har man globalt valt lite olika vägar för att jobba med detta. I Europa gäller en regelbaserad ansats med CSRD-direktivet där lagstiftaren går in väldigt tydligt på vad man ska rapportera, varför och på vilket sätt.

Hur kommer detta att påverka entreprenörsbolagens vardag?

– De stora bolagen som träffas av reglerna först blir drivande i transformationen, men även medelstora och mindre entreprenörsbolag kommer att se vikten av att investera i hållbarhet. På tre till fem års sikt kommer CSRD att hjälpa till att sätta pris på omställningsarbetet, vilket blir en enorm fördel för de företag som redan påbörjat arbetet, säger Henrik Johansson.

Enligt CSRD ska all hållbarhetsinformation taggas digitalt. Den infon ska läggas in i en databas, där man som användare kan gå in och jämföra olika bolag ur ett hållbarhetsperspektiv.

– CSRD blir ett mer enhetligt och transparent sätt att rapportera än dagens metoder. Och när marknaden börjar prissätta det omställningsjobb företag gör, då finns någonting att investera mot. Jag tror att det är först då man kommer att se den stora förändringen.

Företag som tidigt och effektivt anammar CSRD kan komma att se att det leder till ökade marknadsandelar och en starkare position i konkurrensen, menar Henrik Johansson.

En central del av CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen som hjälper företag att identifiera och utvärdera risker och möjligheter i sin värdekedja.

– På ett väldigt metodiskt sätt hjälper den ditt företag att anpassa och utveckla affärsmodellen för att möta framtidens utmaningar.

– Om man går in i den dubbla väsentlighetsanalysen med ett öppet sinne och tittar på ”vad har vi för intressenter idag? Vad ställer de för krav idag och vad kommer de ställa för krav om fem år?” Och utifrån det så tittar man på sin värdekedja. Då kommer man att hitta sätt att dels utveckla affären, men också upptäcka risker i sin affärsmodell.

I den dubbla väsentlighetsanalysen är hela ESG-perspektivet centralt. Henrik Johansson konstaterar att det – beroende på verksamhet i bolaget – förstås är väldigt olika vilka av E (de miljömässiga nyckeltalen), S (de sociala) och G (företagets styrning, riskhantering och kvalitetsarbete) som hamnar mest i centrum för olika företag.

– För ett företag vars affärsidé bygger på att erbjuda medarbetarnas kompetens så är ju S-nyckeltalen otroligt viktiga. Sådant som rör till exempel jämställdhet, mångfald, arbetsförhållanden, stress och psykologisk trygghet.

Henrik Johansson trycker inte minst på jämställdhet som ett område där företagen kan göra skillnad.

I en kartläggning från Grant Thornton, gjord hösten 2023, granskades 156 svenska börsbolag. Den visade att 35 procent kvinnor satt i en bolagsstyrelse, och endast åtta procent kvinnor innehade ordförandeposten.

I Grant Thorntons Internationell Business Report som släpptes i mars 2024 konstaterades också att vi uppnår jämställdhet först år 2053 med nuvarande utvecklingstakt.

– Att ligga i framkant med sitt jämställdhetsarbete kan bli helt avgörande för att kunna rekrytera medarbetare och att få affärer, säger Henrik Johansson.

– Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer hjälpa företagen att se var det finns möjlighet att skapa ett ännu större värde framöver.

Henrik Johansson tror att CSRD kommer att fungera som en viktig katalysator gällande framtidens företagande, och därigenom också göra stor skillnad även i det globala perspektivet.

– När företag och samhället gör strukturella förändringar, det är då det blir stora förändringar i slutändan.

Vad vet du om framtidens nyckeltal? 

 

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera