Tänk dig att du med hjälp av en zebrafisk kan utvärdera vilket läkemedel som får störst effekt på just din cancer – på bara tre dagar.
”Vi injicerar mänskliga cancerceller i zebrafiskyngel, och utvärderar hur dessa cancerceller svarar på olika typer av läkemedel”, säger Anna Erkstam, vd på Linköpingsbaserade diagnostikbolaget Bioreperia.
Hon exemplifierar med urinblåscancer för att förklara processen mer i detalj.
”Vi får biopsier från patienternas tumör, löser upp dem med enzymer för att kunna injicera dem i zebrafiskynglen som sedan behandlas med cellgifter. Efter tre dagar fotograferar vi tumören inuti ynglen och jämför de som fått behandling med de som inte fått det.”
I ett sista steg analyseras bilderna i egenutvecklad programvara.
”Vi har sett att vår data stämmer överens med kliniska resultat i 80 procent av fallen. Det är enormt mycket bättre än någon annan modell. Det går också betydligt snabbare. Modeller med möss tar i bästa fall sex månader men det kan också ta upp till ett år innan det går att utvärdera optimal behandling. Vår ambition är att vår modell ska användas av sjukvården för att slippa sätta patienter på aggressiva cellgiftsbehandlingar för att sedan konstatera att de inte fungerar.”
Det har länge pratats om att sjukvården kommer att gå mot en allt högre grad av individualiserad behandling, inte minst inom onkologi. Samtidigt tar det lång tid att få in nya diagnostiska metoder i en konservativ bransch.
”Vi har lagt mycket forskningsresurser på denna patientmodell och fått den CE-märkt som in-vitro diagnostik”, säger Anna Erkstam.
Hittills kommer dock alla intäkter i Bioreperia, som grundades 2015, från försäljning av tjänster till läkemedels- och bioteknikbolag i allt från Europa och USA till Sydamerika, Korea, Japan och Israel.
”De använder våra tjänster i sin prekliniska forskning, exempelvis effektivitetsstudier, för att utveckla nya läkemedel och utvärdera vilken kandidat som är mest lämpad. Bolagen kan också använda våra tjänster för att screena patienter till kliniska studier för att se vilka patienter som svarar bäst på en specifik behandling. Modellen har även utvecklats för att kunna utvärdera den nya typen av cancerläkemedel som bekämpar cancer genom aktivering av patientens eget immunförsvar. Detta görs genom att T-celler injiceras parallellt med tumören och aktiveras sedan med hjälp av läkemedel.”
Bakom Bioreperia finns Lasse Jensen, associerad professor på Linköpings universitet. I sin akademiska forskning, som även omfattar KI, hade han studerat nybildning av blodkärl i tumörer med hjälp av zebrafiskar.
”Han började få flera förfrågningar från externa partners för att kommersialisera tekniken. I samma veva träffade han Anna Fahlgren, professor i cellbiologi och experimentell ortopedi, som blev hans medgrundare i Bioreperia”.
Bolagsembryot fick växa sig större med hjälp av inkubatorn Lead i Linköping. Det var också under den perioden som Anna Erkstam, som forskat i cellbiologi tillsammans med Anna Fahlgren, kom in som bolagets första anställda.
”I dag har vi två huvudsakliga tjänsteerbjudanden med stor potential. Läkemedlen blir mer och mer avancerade men servicemarknaden hänger inte riktigt med. Där kommer vi in i bilden. Och så användningen av patientmodellen i vården förstås”, säger Anna Erkstam.
Hur tänker ni prissätta den sistnämnda?
”Vi jämför med dagens metoder och tittar på vad det finns för förmåga och vilja i sjukvården att betala för våra tjänster. Vi är också på gång med en hälsoekonomisk utredning. Samtidigt vet vi att två av tre cancerbehandlingar är ineffektiva i dagens sjukvård, så det finns stora besparingar att göra både vad gäller minskat lidande och kostnader.”
I år, åtta år efter starten, är målet att Bioreperia ska kunna visa ett plusresultat på sista raden.
