”Att Lund vinner kommunrankningen visar att allt nedlagt jobb verkligen lönat sig. Det hade varit jättekonstigt om Lund inte hamnade bland topp tre eftersom kommunen jobbat så länge och strukturerat för en hållbar mobilitet”, säger Jesper Johansson, senior konsult inom hållbar mobilitet på teknikkonsultföretaget Tyréns som varit med och tagit fram rankningen ihop med Di Mobilitet.
Av de 25 kommuner som är med i rankningen är Lund bara den 16:e största till storlek. Generellt verkar det vara enklare för större kommuner att hamna högre upp i rankningen, bland annat på grund av bättre och tätare struktur på kollektivtrafiken.
”Lund är en kommun som under decennier har satt hållbar mobilitet i fokus. Deras arbete har präglats av en långsiktighet, politisk enighet och en tydlig struktur. Satsningar på biltrafik har fått stå tillbaka för satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång. Ett förankrat och välplanerat arbete med både mjuka och hårda åtgärder har bevisligen gett effekt. En förhållandevis liten kommun som tillhör de större gällande hållbar mobilitet!”
Det är uppenbart att det inte lönar sig att hatta runt i projekt utan långsiktighet. Att Lund är en studentstad, med många invånare som ser fler än miljömässiga fördelar med cyklandet och gåendet, är också en fördel.
Läs en längre text om arbetet i Lund här.
Andraplatsen i Di:s rankning hamnar Västerås. Inte alls lika tippat, enligt Jesper Johansson.
”Västerås är enda kommunen som har bättre förutsättningar än utfallet, vilket är intressant. De har alltså en otrolig potential och om de börjar jobba med åtgärder och får fler invånare att börja använda hållbara transporter, ihop med sina redan i dag bra cykelvägar och kollektivtrafik, kan de behålla sin plats i täten även nästa år”, tror Jesper Johansson.
Stockholm tar hem tredjeplatsen i rankningen, med motiveringen: ”Stockholm har ett av Sveriges bästa kollektivtrafiksystem. Stockholm har systematiskt expanderat och förtätats i symbios med hållbara trafikslag som tunnelbanan och pendeltågen. Under 2000-talet har även kvaliteten på cykelinfrastrukturen ökat samtidigt som trängselavgifter har införts och i sitt övergripande styrdokument prioriteras gång cykel och kollektivtrafik före bil vilket avspeglas i utformningen av nya stadsdelar.”
Vilka resultat är värda att lyfta upp extra?
”Linköping kommer på 5:e plats och ligger bra balanserat med utfall och förutsättningar. De har likt Malmö jobbat mycket med att försöka påverka invånarna med beteendepåverkande åtgärder”, säger han.
En faktor som påverkat rankningen är trängsel i biltrafiken. Det syns på stockholmskommunerna som får ganska höga utfallsstaplar. Bilkörning är också dyrt med trängselavgifter, vilket vägs upp av en väl utbyggd kollektivtrafik med system med kapacitetsstarkt pendeltåg och tunnelbana.
”Jag är lite förvånad över att Göteborg hamnar så högt eftersom det är en traditionell bilstad, men Göteborg har jobbat länge med beteendepåverkansåtgärder för att öka cykel och kollektivtrafik så det är nog dags för Sverige att sluta se på Göteborg som en bilstad”, säger Jesper Johansson.
Växjö hamnar ganska högt upp men är, enligt Johansson, inte en kommun som man hör så mycket från i det offentliga bruset, medan Gävle är en kommun som ofta medverkar vid konferenser men som hamnar långt ned. Utfallet kan bero på att man jobbat hårt i tätort, medan man på landsbygd har en stor andel fossildrivna bilar. Jesper Johansson nämner också Helsingborg som har en tydlig mobilitetsstrategi för området H22, plats för den internationella stadsmässan staden, men som kanske inte når resten av staden.
Den kommun som hamnar längst ned i rankningen är Borås.
”I Borås fall är det många parametrar som har betydelse. De har stora nationella vägar inom staden och som kommun rår de inte över kollektivtrafiken, vilket försvårar”, säger Jesper Johansson
Med rankningen som grund blir det, enligt Johansson, lättare att synliggöra hur långt kommuner har kommit i sitt hållbarhetsarbete. Till syvende og sisdt är det bara slutresultatet som har betydelse för miljön oavsett ambitionen.
”Vi hoppas att vi fått till en så neutral rankning som möjligt och det känns som vi har lyckats”, säger Jesper Johansson.
För att värdera kommunernas ambitioner undersöktes vilka styrdokument och planer som finns antagna av kommunen, allt baserat på öppen data.
Vad ska rankningen användas till?
”Vi vill starta en diskussion kring vad hållbar mobilitet är i en kommun och hur det kan implementeras så att det verkligen gör skillnad. Det är förstås långt från en rankning som skulle hålla i en forskares ögon, men det var aldrig intentionen. Med den öppna data som finns i dag är det omöjligt att göra en perfekt rankning”, säger han.
Läs mer om hur rankningen gjorts i vår rapport.
