Vid en snabb överblick är det svenska pensionssystemet enkelt: ju fler år vi jobbar desto högre blir pensionen. Samtidigt är systemet både svårbegripligt och komplicerat vilket gör det lätt att gå vilse i pensionsdjungeln.
För att underlätta viktiga val under livet som påverkar pensionen har Pensionsmyndigheten tagit fram en rapport med grova tumregler som visar hur pensionen förändras av faktorer som deltidsarbete, småbarnsår och tidiga pensionsavgångar.
Ett av de viktigaste valen som avgör pensionens storlek är när yrkeslivet ska upphöra. För 20 år sedan var normen 65 år stark. I dag är det bara var femte i årskullen född 1958 som valt att ta ut pension vid 65 års ålder. Det förklaras bland annat av att gränsen för uttag av grundskydd som garantipension och bostadstillägg är höjd till 66 år.
”Spridningen för när personer tar ut sin allmänna pension har ökat markant över tid. Vi ser också en historisk ökning av den genomsnittliga pensioneringsåldern med drygt ett år från år 2022 till 2023”, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
I takt med att medellivslängden ökar kommer pensionssystemets så kallade riktålder för uttag av pension att höjas. Systemet med riktålder införs 2026 med en riktålder på 67 år. Dagens 30-åringar förväntas ha en riktålder på omkring 69 år.
Tumregeln för pensionsavgångar är att för varje år i förtid, jämfört med riktåldern, som arbetslivet lämnas krymper pensionen med 6-7 procent. Regeln gäller total pension före skatt, den allmänna inkomstpensionen samt tjänstepensionen. På motsvarande sätt stiger pensionen med samma summa för varje år extra du blir kvar på jobbet.
Ett räkneexempel från Pensionsmyndigheten för en person född 1980 visar att pensionering vid 65 år innebär en 19 procent lägre pension jämfört med att gå vid den förväntade riktåldern på 68 år.
Om pensionen tas ut vid riktåldern väntas den totala pensionen bli 71 procent av slutlönen, den månadslön som personen haft i slutet av arbetslivet. Den allmänna pensionen motsvarar då drygt hälften av slutlönen medan tjänstepensionen står för 17 procent av slutlönen. Exemplet gäller en individ född 1980 med medianlön, motsvarande drygt 34.000 kronor i månaden.
Vid högre inkomster blir tjänstepensionens andel av den totala pensionen väsentligt större. Det beror på att avsättningarna till den allmänna pensionen upphör vid en lön på cirka 48.000 kronor per månad. I de vanligaste tjänstepensionsavtalen stiger därför avsättningarna brant vid högre löner, från cirka 5-6 procent till omkring 30 procent av lönen.
Ett sent inträde i arbetslivet kostar också i form av lägre pension, eftersom det innebär färre år då pensionsrätter tjänas in. I dag ligger en genomsnittlig premiär på arbetsmarknaden mellan 21 år och 23 år.
Andra undersökningar, som mäter inträdet annorlunda, visar på att regelbundet lönearbete i snitt börjar vid drygt 26 år. Studerande vid högskolor tar sin examen i snitt vid 28 års ålder.
”Vid 90-talskrisen och den utvidgning av högre utbildning som då genomfördes sköt inträdesåldern i höjden”, säger Monica Zettervall.
Här är tumregeln att en senare start i arbetslivet kostar mellan 1–3 procentenheter i lägre pension för varje år som inträdet skjuts upp. Den som börjar arbeta vid 25 års ålder i stället för vid 23 år behöver jobba sex månader längre i slutet av arbetslivet för att inte få en sämre pension. Om jobbkarriären börjar först vid 28 års ålder krävs närmare 2 år längre tid i slutet av karriären för att kompensera för ett sent inträde.
Deltidsarbete under många år är också en pensionsfälla att se upp för. Här är tumregeln att 10 års deltidsarbete till 80 procent sänker pensionen med 4 procent. Jobbar individen halvtid under 10 år blir pensionen 9 procent lägre jämfört med heltidsarbete under hela yrkeslivet.
Deltidsarbete senare i livet slår inte riktigt lika hårt. 10 års arbete med 80 procentig arbetstid från 45 års ålder sänker pensionen med 6 procent.
”Många år med deltidsarbete är ibland något som inte är ett medvetet val, men det påverkar pensionen negativt. Det tycker jag att fler behöver prata om”, säger Monica Zettervall.
Hon pekar på att det är en vanlig pensionsfälla som framför allt drabbat kvinnor.
Avsaknaden av tjänstepension är en annan pensionsfälla som kan bli kostsam. Det gäller till exempel anställda på arbetsplatser som saknar kollektivavtal eller av andra orsaker inte betalar in tjänstepension. Egenföretagare utan eget pensionssparande bör också fundera på hur pensionen kan stärkas.
