Hoppa till innehållet

Ny forskning visar: Fler hälsorisker för småbolagschefer

Chefer i både stora och små bolag mår generellt bra, men ny forskning visar att det finns fler hälsorisker för småbolagschefer. Dessa minskar dock när bolaget växer.

Forskaren Elena Ahmadis har sju råd för att förbättra välbefinnandet.

Elena Ahmadi, doktor och lärare i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.
Elena Ahmadi, doktor och lärare i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.Foto: Privat; Tim Aro/TT

Ett område inom arbetshälsovetenskap som varit mindre beforskat är chefers arbete, arbetsvillkor och välbefinnande i små företag, fyra till 50 anställda, med lönsam stabil tillväxt. 

Här finns potentiella hälsorisker som skiljer sig från att vara chef i ett stort bolag, menar Elena Ahmadi, som nyligen doktorerat i ämnet vid Högskolan i Gävle där hon också är lärare i företagsekonomi.

”Småbolagschefen är ofta också entreprenören som äger företaget. Risker för hälsan och välbefinnandet är då att man bland annat arbetar för mycket och det är svårt att hålla balansen mellan arbete och privatliv”, säger hon. 

Chefen har inte bara en chefsroll utan behöver också arbeta operativt för att man inte har råd att anställa fler personer i företaget. Och om någon är sjuk måste chefen rycka in och i stället göra sitt ordinarie arbete på ledig tid.

”Många ägare känner sig också tyngda av ansvaret att se till att personalen mår bra och har en stabil inkomst.” 

Enligt Elena Ahmadi är det viktigt att kartlägga och förstå de faktorer som påverkar välbefinnandet hos dessa chefer och hur det i sin tur påverkar deras ledarskap och organisation, eftersom det har stor inverkan på bolagets framgång.

”De här små bolagen är viktiga för svensk ekonomi genom att skapa tillväxt och sysselsättning, och hur chefen mår på jobbet påverkar medarbetarnas välbefinnande och prestation och därmed den övergripande hälsan och livslängden för företaget.” 

I hennes forskning framkom genom djupintervjuer med chefer i små företag också faktorer som påverkar välbefinnandet positivt.

”Att det finns ett starkt socialt klimat i småföretag stärker chefers välmående, man har ofta en nära relation till de anställda. Så mår medarbetarna bra, då mår också chefen bra.”

Men det kanske mest intressanta i studien är att en pressad arbetssituation för chefen vid uppstarten av ett företag kan förändras över tid allt eftersom bolaget växer och blir större.

”Vi vet från tidigare studier att generellt mår chefer bra i stora företag, de har höga krav men också bra med resurser”, säger Elena Ahmadi.

”Men i den här studien på chefer i små företag kan vi se att välbefinnandet kan förändras i positiv riktning i takt med att det mindre företaget växer. När företag är små finns det risk för hälsan på grund av kroniskt stor arbetsbelastning men när företaget växer får man mer resurser och chefens arbetsbelastning kan minska.” 

Det som dock överraskade Elena är småbolagens motståndskraft. Trots långa arbetsdagar mår de flesta chefer bra och trivs med sitt arbete och liv.

”Det tror jag har med den entreprenöriella dimensionen i ägar-chefers arbete att göra, känslan av att man arbetar med det man vill, man gillar sin produkt, man tycker det är ett meningsfullt arbete som fyller en viktig funktion i samhället.”

Men om man ändå vill vara mer proaktiv i sin chefsroll så finns det flera saker man kan göra för att förbättra sitt och sina medarbetares välbefinnande. Bland annat främja öppen dialog och positivt socialt klimat på företaget genom att vara närvarande och tillgänglig.

”Mina studier visar bland annat att chefer i företag med lönsam tillväxt tillbringar mycket tid med att gå runt i företaget”, säger Elena Ahmadi.

 

Innehåll från AJ ProdukterAnnons

Forskarens tumregel: Då ska du vara på kontoret – och då kan du jobba hemma

Leif Denti är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden.
Leif Denti är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden.

I hemmets lugna vrå eller i fikarummets sorl – var finner vi bäst vår kreativa gnista? Forskaren Leif Denti pekar på vikten av balans:

– Att jobba hemifrån upp till 2,5 dagar i veckan är positivt. Det förenar fokuserat arbete med det spontana utbytet på kontoret, säger han.

Guide: Tänk i funktioner och få ett välplanerat kontor 

En stor studie som publicerades i tidskriften Nature i fjol visar att distansarbete minskar vår innovationsförmåga. Den direkta konsekvensen av utbrett hemarbete är alltså att vi kan få arbetsplatser och företag som stagnerar. Men samtidigt uppskattar många att kunna sköta sitt jobb från den egna bostaden.

Så vad är lösningen – bör företag försöka locka tillbaka medarbetarna till kontoret genom att satsa på en mood manager som fyller kylskåp med energidryck och ordnar god stämning med quiz och after work? Eller ska man kanske omfamna en hybridmodell, där medarbetare växlar mellan hem- och kontorsarbete för att förena det bästa av två världar?

Leif Denti – som är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden – är tydlig med att det inte finns någon universallösning som passar alla personer eller alla företag. Men han har en tumregel för hur man kan tänka:

– Om du vet exakt vad du ska göra kan du jobba hemifrån och ha korta möten online emellanåt. Hemmet passar bra för uppgifter som kräver att man fokuserar ordentligt utan att bli störd. Men om du stöter på problem eller behöver tänka ut olika lösningar på svävande problem är det bättre att komma in till kontoret och träffa kollegorna på riktigt.

Möten som väcker kreativiteten

Det som händer när vi inte går till jobbet är att vi går miste om det som inom sociologin kallas för den ”tredje platsen” – ett ställe där man samlas utanför hemmet (den första platsen) och arbetsplatsen (den andra platsen), förklarar Leif Denti.

– Även om det är lättare att jobba ostört hemma har medaljen en baksida. I din bostad missar du de där spontana och informella samtalen med kollegorna som kan ske kring kaffemaskinen eller i lunchrummet. Där kan man ställa ”dumma frågor” som man borde veta svaret på, men inte vågade fråga när man satt på mötet. När vi bara möts digitalt på Teams eller Zoom kan sådant lätt försvinna.

Och den här typen av möten är viktiga både för kreativiteten och för att man ska trivas med sitt jobb, konstaterar han. 

– Man kan försöka skapa ett ’digitalt fikarum’, men det kräver att alla anstränger sig lite extra. Vad jag kan se är det inte så vanligt att man gör det. De flesta verkar känna att de hellre lägger den tiden på sina arbetsuppgifter.

Vad är skillnaden mellan ett videosamtal jämfört med att träffas i verkligheten? 

– Det är en stor skillnad. Ju längre bort från ett riktigt möte vi kommer, desto mindre ’rik’ blir kommunikationen. På digitala möten är det svårt att fånga upp kroppsspråk, och små signaler, som om någon håller med, eller är uttråkad. Det blir också klurigt med turordning: folk blir mer tillbakadragna och ställer färre frågor. Det påverkar samtalet negativt.

När bara en person kan prata i taget begränsas även ”samtalets bandbredd”, som Leif Denti uttrycker det:

– Och efter ett digitalt möte stänger vi ofta bara ner, till skillnad från på kontoret där vi kanske tar en kaffe efteråt och fortsätter diskutera. Det är i de stunderna, långt borta från det formella mötet, som många viktiga tankar och idéer kan komma upp – saker som kanske inte nämndes under själva mötet eller som man inte vågade ta upp.

En annan utmaning med distansarbete som ofta lyfts fram är att det blir svårt att bygga en stark företagskultur och känsla av gemenskap. 

– Det är svårare att skapa starka relationer med kollegor om man inte träffas regelbundet. Visst går det att bygga relationer online, men det är ofta lättare och mer effektivt ansikte mot ansikte.

Juniora anställda vill ofta vara på kontoret mer än de seniora, vilket troligen beror på att de yngre behöver ha kunskapsöverföring från de äldre.

50-50 ger bäst balans

Även om det inte finns någon given formel för hur – och var – företag och medarbetare bäst lägger upp sitt arbete, visar studier på positiva effekter av att jobba hemifrån upp till 2,5 dagar i veckan. Det ger oss mer kontroll över våra liv och hjälper till med balansen mellan jobb och fritid: Man slipper pendla och kan fixa saker hemma, samtidigt som livspusslet med hämtning och lämning av barn blir enklare. 

– Men om man jobbar hemifrån mer än så kan nackdelarna börja tippa över: det blir svårare att hålla koll på vad som händer på jobbet och vad som är viktigt just nu. Om man tappar den känslan kan jobbet kännas mindre givande över tid, och man kan känna sig isolerad.

Som Leif Denti ser det kännetecknas arbetslivet just nu av ett sökande efter de arbetsformer som fungerar bäst.

– Förändring och innovation är tidlösa ämnen. Men det är också svåra frågor. Vi kommer så småningom att hitta lösningen. Det är jag inte orolig för.

Hur skulle den lösningen kunna se ut tror du?

– Om fem till tio år kommer vi att ha hittat olika former som är bättre anpassade för olika typer av företag. För anställda på ett mjukvarubolag kanske det fungerar bra att arbeta mer hemifrån än om man är anställd på ett tjänsteföretag. Men framför allt kommer vi att förstå mer kring hur distansarbete påverkar arbetsinsatsen och oss själva. Och när vi vet det blir det såklart lättare att lägga upp en plan.

Få till ett inbjudande och socialt kontor med sittmöbler till lounge & entré 

 

Mer från AJ Produkter

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AJ Produkter och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera