Många miljoner betalningar genomförs i Sverige varje dag. Precis som all annan verksamhet har de en klimatpåverkan. Men hur stor?
Bitcoin och andra så kallade digitala kryptovalutor har länge konstaterats ha en betydande klimatpåverkan. Kryptovalutor slukar stora mängder energi eftersom de är konstruerade så att alla led i en transaktion verifieras vilket skapar stora mängder data som kräver mycket internetkapacitet
På senare tid har också den snabba AI-utvecklingens påverkan på energiförsörjning och klimat skapat en hel del oro. Digitala lösningar är alltså inte alltid klimatvänliga lösningar.
Inte konstigt då att svenska Riksbanken ville utreda vilken klimatpåverkan bankens planer på att införa en digital svensk valuta, en e-krona, skulle kunna få.
Riksbanken beställde därför en studie från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, om just detta, för att försäkra sig om att en eventuell framtida e-krona inte blir samma miljöbov som bitcoin.
Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter och vilken påverkan de har, inte bara på klimat utan på miljön i ett bredare perspektiv. Resultatet visar att kontanterna lämnar det största miljöavtrycket. Dels för att sedlar till 90 procent består av bomull vars odling kräver stora mängder vatten och kemikalier. Därtill har sedlarna metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas. Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Sverige är ett särskilt avlångt land med stora avstånd och alla transporter i tunga värdetransportfordon står för en hel del utsläpp.
Det här betyder att en betalning med kontanter ger nästan 15 gånger större koldioxidutsläpp än en kortbetalning. Skillnaden jämfört med Swish är ännu större, då ger kontanterna hela 600 gånger så stora utsläpp, enligt forskningsstudien.
Kortbetalningar som behöver mer material och fysisk utrustning som exempelvis kortterminaler har alltså högre klimatpåverkan än betalningar med exempelvis Swish. Allra minst avtryck på miljön har dock e-fakturor, det vill säga girobetalningar.
Även den europeiska centralbanken ECB har nyligen gjort en liknande studie av EU-sedlarnas klimatpåverkan. Där konstateras att det största klimatavtrycket kommer från driften av uttagsautomater följt av kontanttransporterna.
