Hoppa till innehållet

Irans president tyst om attacken i tal

Flera mål i Iran har attackerats med drönare. Mediekällor beskriver det som israeliska anfall i mycket liten skala, uppenbarligen riktade mot Irans atomanläggningar i Isfahan och Tabriz.

Men iranska källor säger att man inte vet som ligger bakom, och när presidenten höll tal nämnde han inte händelsen alls.

Irans president Ebrahim Raisi.
Irans president Ebrahim Raisi.Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Drönarna tidigt på fredagsmorgonen verkar ha riktats mot Isfahan och Tabriz, kända platser för viktiga iranska atomteknikanläggningar. Internationella atomenergiorganet (IAEA) skrev några timmar senare att Irans atomprogram är opåverkat.

En högt uppsatt iransk källa säger att det är oklart vem som ligger bakom nattens händelser och att Iran inte kommer att reagera militärt just nu, skriver nyhetsbyrån Reuters i en rapport som citeras i israeliska medier.

”Detta utfördes med små drönare som kan ha skickats upp inifrån Iran”, säger insatta iranska källor enligt The New York Times.

”Radarsystemen har inte märkt av några oidentifierade luftfarkoster som kommit in i iranskt luftrum.”

Irans president Ebrahim Raisi är på resa i Semnan, norr om Isfahan. När han höll tal till anhängare på fredagen hyllade han landets stora drönar- och robotanfall mot Israel den gångna helgen, som ett tecken på ”vårt folks vilja av stål och vår enighet”, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Däremot nämnde han inte med ett ord nattens händelser.

Inte heller Israel har kommit med några officiella uttalanden – men det gör landet sällan när man utför dylika räder.

”Anfallet var avsett att signalera till Iran att Israel har förmåga att slå till inne i landet”, säger en israelisk källa till The Washington Post.

Isfahan ligger söder om Teheran, djupt inne i Iran. Till närmaste gräns, Irak i väster, är det över 50 mil. Och om Israel skulle skicka projektiler från sitt eget territorium måste de färdas 150 mil för att nå dit.

Tabriz ligger uppe i Irans nordvästra hörn. Även dit är det över 100 mil från Israel. 

De iranska medierna gör gällande att det handlade om väldigt små drönare, så kallade quadkoptrar, som vem som helst kan köpa. Hossein Dalirian, talesperson för Irans rymdmyndighet, skriver hånfullt på X (Twitter) att sedan Israel den gångna helgen utsatts för ”världens största drönarattack” så blev svaret några ”quadkoptrar som alla sköts ned”.

Västvärlden har i många år fruktat att Iran ska utveckla kärnvapen. Och nu beskrivs det som att landets står på tröskeln till att kunna bygga atombomber.

”Israels största rädsla är inte fortsatta robotattacker i dag utan kärnkapacitet i morgon”, säger Mark Kimmitt, tidigare biträdande utrikesminister i USA, till BBC.

Irans militära atomprogram tros dock vara gömt djupt ned i underjorden, och inte något som Israel kan slå ut med enkla drönare. Israel har tidigare förstört misstänkta atomreaktorer i såväl Irak som Syrien, 1981 respektive 2007, men då användes stridsflyg.

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Så hittar du rätt mix i portföljen: ”Tiden är risktagarens bästa vän”

Det finns ingen investeringsportfölj som passar alla. Men det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv, och noggrant fundera över, för att enklare hitta fram till den rätta balansen för just dig, menar Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

En av de vanligaste frågorna Ålandsbanken får från sina kunder är hur en bra investeringsportfölj ska vara konstruerad. Tyvärr finns det inget svar som passar alla – varje portfölj ska sättas samman efter avkastningsförväntningar, placeringshorisont och risktålighet. Men det finns några frågor du bör ställa dig innan investeringsbeslutet.

Hitta din balans

Den första frågan är vilken förväntan du har på portföljens avkastning. Här gäller det att fundera igenom vilken avkastning olika tillgångsslag kan förväntas ge över tiden. En lågriskportfölj med statsobligationer har en förväntad avkastning på cirka 3 procent, medan en högriskportfölj med småbolagsaktier bör kunna ge 12–15 procent per år – men med betydligt större svängningar. 

Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

Den andra frågan gäller vilken placeringshorisont du har. Tiden är risktagarens bästa vän – ju längre placeringshorisont, desto större är sannolikheten för att avkastningen blir i linje med de långsiktiga förväntningarna. Det är välkänt att avkastningen på exempelvis aktier kan variera rejält mellan åren, men med en placeringshorisont på 5–10 år brukar den genomsnittliga avkastningen ligga strax över 10 procent för en portfölj med nordiska aktier. 

Den sista frågan är vilken risktålighet du har. Om du inte är bekymrad över att portföljens värde kan variera med plus minus 10 procent under ett år kan du sannolikt ta på dig en större andel risktillgångar (och därmed få en högre avkastning), men om du sover dåligt när portföljvärdet varierar är det klokt att sänka risknivån i portföljen och avstå från att nå de riktigt höga avkastningsnivåerna.

Laga efter läge

Det finns förstås en mängd andra faktorer att ta hänsyn till. Finns det behov av ett löpande kassaflöde i form av utdelningar eller räntebetalningar? Hur viktigt är det att snabbt kunna realisera hela eller delar av portföljen? Vilka valutarisker är du beredd att ta? Har du några preferenser vad gäller hållbarhetsfaktorer? Antalet tänkbara portföljvarianter kan bli väldigt stort, och det är inte alltid enkelt att svara på frågorna. 

Portföljens sammansättning ska normalt inte heller vara statisk, utan variera beroende på konjunkturläget och värderingsnivåerna i marknaderna. Under det senaste året (fram till slutet av april) avkastade en global aktieportfölj – mätt i svenska kronor – drygt 29 procent. Under samma period var värdet på ett brett obligationsindex, till följd av ränteuppgångarna, i stort sett oförändrad. Ålandsbanken har i nuläget en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt i sina modellportföljer – investeraren kompenseras mer än väl för den högre risken jämfört med ”säkra” tillgångar som statsobligationer.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Inflationstrycket dämpas

Trots att omvärlden har varit osäker de senaste åren med hög inflation och förväntningar om en svagare konjunktur tror Ålandsbankens analytiker inte att du ska vara alltför defensiv när du bygger din portfölj inför de kommande åren. Inflationstrycket har dämpats, och mycket tyder på att konjunkturläget är på väg att förbättras. Detta bör vara positivt för risktillgångar.

Det viktiga är att konsumenterna kommer att se sin köpkraft öka igen under 2024, vilket ger utrymme för bättre tillväxt i ekonomin och företagsvinsterna. Hittills har världsekonomin också varit betydligt mer motståndskraftig än befarat. Flera av de stora prognosinstituten har höjt sina förväntningar på den globala tillväxten för 2024 och 2025.

Kombinationen av lägre inflation och högre tillväxt är positiv för risktillgångar. Ålandsbankens analytiker skulle därför välja en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt inför återstoden av 2024. Men det är återigen en fråga om personliga preferenser, avkastningsförväntningar och risktålighet som avgör hur just din portfölj ska komponeras.

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera