”Jag har väldigt svårt att se några fördelar med döden”, konstaterar Linus Petersson.
Han har lång erfarenhet som ingenjör i läkemedelsbranschen och har precis varit med och etablerat nätverket Swedish Longevity Cluster.
”Ambitionen är att kickstarta den här industrin i Sverige och Norden i bred bemärkelse, det vill säga försöka göra något åt åldersrelaterade sjukdomar och förlänga frisk livslängd. Åldrande är ett problem och vi bör lösa det.”
Di uppmärksammade nyligen äldreforskaren Ingmar Skoogs bok ”70 är det nya 50”. I den beskrivs dagens pensionärers goda hälsa, både mentalt och fysiskt.
Sedan 1950 har den globala medellivslängden ökat med 18 veckor årligen. Svenska kvinnor har i dag en medellivslängd på 85 år – medan 1700-talets kvinnor snittade på 37 år och ännu lägre för män.
Däremot har den yttersta gränsen för hur länge vi människor lever nästan inte flyttats fram alls. I dag lever knappt 2.700 personer som passerat 100 år i Sverige. Det har funnits några enstaka personer i historien som nått 120 år. Men detta är medlemmarna i Swedish Longevity Cluster övertygade om att det går att ändra på.
”Det finns ett jättestort intresse för att börja betrakta åldrande som en sjukdom som vi måste göra någonting åt”, säger Linus Petersson.
Ett 20-tal bolag anmälde sitt intresse för att 'pitcha' sina idéer under en första sammankomst med Swedish Longevity Cluster häromveckan.
”Vi hade många av Sveriges ledande investerare som var på plats i rummet.”
I dag finns ännu inga läkemedelsinriktade bolag mot åldrande i Sverige. Internationellt har det dock snabbt vuxit fram en liten industri som forskar på att överföra livsförlängande studier i djurförsök till läkemedel som bromsar, förhindrar eller till och med vänder åldrandeprocessen för människor.
”Det har tagit fart bara de senaste tio åren så i dag finns åtminstone 180 bolag som på ett eller annat sätt jobbar med att utveckla läkemedel mot åldrande. En enorm explosion. Det har gått fortare än vad jag och de flesta inom fältet hade förväntat sig”, säger Linus Petersson och fortsätter:
”Nu är det inte längre frågan om utan när vi ser ett färdigt fungerande läkemedel mot åldrande.”
På senare tid har flera tunga techprofiler börjat intressera sig för preventiv hälsovård som ska få oss att leva både friskare och längre. Både Amazon-grundaren Jeff Bezos och Open AI-grundaren Sam Altman har investerat i nya bolag som utvecklar läkemedel mot åldrande – och tidigare i år lanserade Spotifygrundaren Daniel Ek kroppskanningsbolaget Neko Health som ska förekomma åkommor.
Daniel Ek har också investerat i schweiziska företaget Epiterna som har som mål att utveckla läkemedel som ska förlänga livet för människor såväl som för husdjur.
Amerikanska Silicon Valleys tyngsta profiler har länge varit engagerade i frågan. Paypalgrundaren och kontroversielle riskkapitalisten Peter Thiel är en av de tidiga entusiasterna, nu bland annat som investerare i Unity Biotechnology som utvecklar läkemedel som riktar sig mot åldrande celler.
Vidare grundade sökmotorjätten Google bioteknikbolaget Calico redan för tio år sedan. Bolaget arbetar med att forska om förlängning av mänskligt liv och åldersrelaterade sjukdomar.
En som har samarbetat med Calico är Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, som med anslag från bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse forskar på att kartlägga unga och gamla jästcellers förmåga att städa sig själva för att på så vis hitta behandlingar mot åldrandets sjukdomar.
”Vi är inne på att mer förstå åldrandeprocessen som sådan, och att hitta gener som styr den och som kanske kan ändras och bromsa åldrandet så att vi får en tydligare blick av vad det är som egentligen händer. Det är kopplat till tanken att man kanske kan göra någonting åt åldrandet”, förklarar Thomas Nyström.
Han har i hela sitt forskarliv varit intresserad av vad som krävs för att något ska fortsätta leva. Ambitionen nu är att kunna påverka den process där stamceller delas och göra så att vi håller kvar våra stamceller längre under åldrande och att vi kan förnya våra vävnader längre under åldrande.
”Vi har kommit ganska långt i att förstå den processen. Men sen är det oerhört långt till att hitta läkemedel eller någonting liknande som kan påverka den”, säger Thomas Nyström.
Varken svenska Läkemedelsverket eller dess amerikanska och europeiska motsvarigheter, FDA och EMA, vill dock klassa åldrandet som en sjukdom som ska behandlas, vilket innebär att det inte finns någon tydlig väg till godkännande för ett läkemedel som är inriktat på åldrandets biologi.
”Så de som vill forska på detta har därför en så kallad 'expanded label approach', som gör att man tar utvecklingen i flera steg”, förklarar Linus Petersson.
”Steg ett är att man väljer en åldersrelaterad sjukdom, exempelvis alzheimer eller någon form av cancer, och gör en traditionell läkemedelsutveckling med preklinisk studie, fas ett, fas två och fas tre, fram till ett godkänt läkemedel.”
Sedan måste ytterligare studier göras för att utvidga läkemedlet och ge belägg för de föryngringseffekter som eftersträvas, menar Linus Petersson.
”Det här skulle kunna ses som andra generationens läkemedel mot åldrande”.
Medicinen mot åldrande som kommit längst är en typ av läkemedel som kallas senolytika, där en klass av celler, senescenta celler, elimineras selektivt. I princip är det åldrande celler som tas bort.
”Det är mycket enklare att förstöra någonting i kroppen än att återställa någonting. Många företag har här tagit samma verktyg som vi har utvecklat för att behandla cancer, som också handlar om att selektivt eliminera en viss typ av celler.”
Men redan i dag används två väletablerade läkemedel i försök att bromsa åldrande. Metformin, en diabetesbehandling sedan 1950-talet, och rapamycin, som länge använts för att förhindra transplantationspatienter från att stöta bort donerade organ. Båda dessa läkemedel har visat sig öka livslängden i djurstudier och båda riktar sig mot molekylära processer kopplade till cellers åldrande.
Samtidigt finns det exempel på mindre lyckade satsningar på åldringsläkemedel. Brittiska läkemedelsjätten GlaxoSmithKline köpte 2008 amerikanska bioteknikbolaget Sirtris Pharmaceuticals och dess läkemedelskandidater baserade på rödvinsingrediensen resveratrol för 720 miljoner dollar. Forskning hade visat på att resveratrol ökade livslängden hos djur, men GlaxoSmithKline lyckades aldrig utveckla ett effektivt läkemedel mot åldersrelaterade mänskliga sjukdomar och stängde i princip Sirtris-enheten 2013.
En stor utmaning är också att genomföra kliniska studier på framtida åldringsläkemedel, eftersom det skulle kräva många decennier.
”Lösningen här är något som heter biomarkörer mot åldrande. På samma sätt som det finns biomarkörer för Alzheimers sjukdom så finns det för åldrande. Givet att man kan utveckla validerade, väldigt säkra biomarkörer mot åldrande skulle man kunna reducera tiden det tar att testa ett potentiellt läkemedel mot åldrande från årtionden till timmar. Då skulle man kunna ta en äldre person, ge läkemedlet och innan och efter ta ett blodprov och mäta vilken biomarkör det nu är man använder”, förklarar Linus Petersson.
