Hoppa till innehållet

Googlechefen: ”Sverige kan återta sin position som digital ledare”

Breda utbildningssatsningar och tydliga ramverk skulle kunna få fart på svenskt näringslivs AI-användning, menar Anna Wikland, Sverigechef på Google. 

”Med rätt fokus kan Sverige återta sin position som digital ledare.”

Foto: Fotograf Maja Brand

Enbart 10 procent av svenska företag använde AI i sina verksamheter under 2023, enligt rapporten ”The Economic Opportunity of AI in Sweden” som Implement Consulting Group tagit fram på uppdrag av Google. Det är lägre än i andra nordiska länder såsom Finland och Danmark och ger en indikation om att Sverige håller på att halka efter ytterligare i den snabbt accelererande AI-utvecklingen, heter det i rapporten. 

”Rapporten visar att det finns en potentiell kunskapsbarriär som står i vägen för fler svenska företag att använda sig av AI, både vad det gäller kunskap i ledningsgruppen och en osäkerhet kring hur teknologin kan appliceras i verksamheten såväl som dess produktivitetseffekter”, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google. 

”Det understryker vikten av breda utbildningssatsningar på området, i kombination med främjande initiativ och tydliga ramverk som gör det enkelt för företag och arbetstagare att ta till sig teknologin och nyttja den fullt ut.” 

Det är främst i små och medelstora företag, som utgör 54 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, men där Sverige, i likhet med EU-genomsnittet, för närvarande ser ett betydligt lägre AI-upptag jämfört med storbolagen.  

”Med rätt fokus kan Sverige minska gapet till de länder som kommit längst och återta sin position som digital ledare”, säger Anna Wikland. 

Rapporten belyser också hur en produktivitetsökning, driven av generativ AI, kan bidra till en betydande ekonomisk tillväxt i Sverige. En femårig försening i appliceringen och användningen av generativ AI kan minska de estimerade BNP-vinsterna från nio till två procent, vilket innebär en minskning av det årliga ekonomiska bidraget om tio år från 500-550 miljarder kronor till 90-110 miljarder kronor. 

Sverige rankas som nummer två i världen när det kommer till den operativa miljön för AI, vilket är en stark grund för att bygga tjänster och lösningar för generativ AI, heter det i rapporten. 

Jämfört med de europeiska länder som kommit längst pekar rapporten också på områden där Sverige inte kommit lika långt, bland annat vad gäller en tydlig nationell AI-strategi. Ur ett globalt perspektiv hamnar landet också efter när det gäller innovationsnivå, investeringar på AI-området och tillgången på AI-expertis. 

I slutet av mars lanserade organisationen AI Sweden en egen AI-strategi för Sverige med en stark uppmaning till svenska beslutsfattare att konkretisera, omsätta och målsätta strategin utifrån den egna organisationens perspektiv. 

Innehåll från MAQS AdvokatbyråAnnons

Så hanterar du flodvågen av nya digitala regleringar

AI-A, NIS2, DSA, DMA, CRA, CER, DGA och DORA.
Känner du till vad de står för och innebär? Det behöver du för att hänga med när EU rullar ut nya regleringar för den digitala miljön.

– Vi befinner oss i en spännande digital era men det kan bli tufft för företag att leva upp till nya lagkrav som följer, säger Mikael Satama Granberg, advokat på MAQS Advokatbyrå, en av landets ledande byråer inom affärsjuridik. Samtidigt finns det ett stort värde och konkurrensfördel att säkerställa regelefterlevnad för att signalera för sina kunder att man tar ansvar, har koll på sin data och inte är sårbar för angrepp.

Ta höjd för skyldigheter - vänta inte

GDPR kom som en försmak av det som nu väntar. Många företag gjorde misstaget att tackla lagkravet som en isolerad fråga, ett stuprörsprojekt som levde ett eget liv. 

– Arbetet behöver vara förankrat på ledningsnivå och kombineras med kontinuerlig uppföljning, säger Mikael Satama Granberg. Många kommande lagkrav innebär konkreta skyldigheter för personer i ledningsnivå. 

Och fler regleringar är på väg. Den nya AI-förordningen väntas klubbas igenom i närtid. Bland annat innebär den att företag behöver analysera risknivån på sitt användande av AI-verktyg. Högriskklassad användning medför omfattande skyldigheter.

– I vissa fall kan användning av generativa AI-modeller klassas som hög risk, utan att man kanske själv förstått det. Så det gäller att förstå sin roll enligt regleringen och tidigt ta höjd för skyldigheter. 

Ledningen bär ansvaret

Mikael anser att de svenska bolagen bör bygga vidare på erfarenheterna – både misslyckade och framgångsrika – från GDPR-anpassningen. För att lyckas med att strukturera detta arbete – digital governance – gäller det att skapa överblick och kunskap om relevanta regelverk, och göra en analys.

– Det är viktigt att veta var värdemätaren står. Lyser det rött på ett visst område gäller det att agera.

Vidare bör bolagen kunna uppdatera sin kunskap kontinuerligt och hålla utblick mot nya lagändringar. Tänk internutbildning och levande policydokument. Inför rutiner för uppföljning, rapportering och snabb hantering av incidenter. Efterlevnaden ska inte ses som en isolerad fråga utan genomsyra hela organisationen. Återigen betonar Mikael vikten av att ansvaret tydligt ska utgå från ledningen.

– Mycket handlar om att få till rätt struktur i organisationen. Men man ska inte heller tveka att ta hjälp av experter för att få vägledning i best practices.

Digital Governance

EU inför ny reglering under det som kallas ”det digitala decenniet”.

AI Act, Data Act, DGA, NIS2, DSA, DMA, CRA, CER, DORA är exempel på nya regelverk som bland annat omfattar cybersäkerhet, ansvar för digitala tjänster, onlineinnehåll och AI.

 

Läs mer på maqs.com/digitalgovernance 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med MAQS Advokatbyrå och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera