Det är guld och gröna skogar när svenska företagsledare, toppchefer och styrelseproffs ringar in möjligheterna med AI. Nästan sju av tio (68 procent) tror på förbättrad lönsamhet, enligt Di-Barometern som Ipsos utför på uppdrag av Di.
Samtidigt visar undersökningen på ett stort kompetensglapp till teknikrevolutionens alla tänkbara tillämpningsområden: 63 procent anser att AI-kompetensen inom den egna ledningsgruppen inte är tillräckligt hög. Enligt 7 procent är den så pass låg att den utgör en konkurrensnackdel.
Motsvarande andel som pekar på bristande AI-kompetens i sin styrelse är 58 procent. En av tio (9 procent) hävdar att kunskapsluckorna bland ledamöter och ordförande försämrar bolagets ställning i konkurrensen på marknaden.
”För de flesta krävs ett ganska stort kompetenslyft. Min uppfattning är att svenska företag ligger efter andra länder”, kommenterar Nils Janse, partner på konsultföretaget Ymnig AI som hjälper chefer och styrelseledamöter att använda generativ AI.
Under finanselitens vecka i Davos rapporterade Di om PWC:s årliga vd-undersökning som visar att vart femte företag i Sverige har implementerat tekniken, vilket kan jämföras med vart tredje globalt. En förklaring som gavs till att svenska bolag hamnat på efterkälken var avsaknaden av AI-regelverk.
”Man vill göra rätt och låter det ta den tid som behövs för att skapa egna policydokument. Regelefterlevnad är visserligen positivt, men parallellt behöver man lösa knutar och positionera sig”, instämmer Nils Janse.
Majoriteten av beslutsfattarna i det svenska näringslivet (84 procent) har dock en uppfattning om hur AI kommer att påverka deras verksamheter. Däremot varierar mognaden mellan branscher. Medan nio av tio chefer på it-intensiva företag ligger väl framme i frågorna, är läget fortfarande oklart för var femte ledare inom tillverkningsindustrin respektive var fjärde i byggsektorn.
Här gäller det att bolagens styrelser gör en djupdykning i hur AI kan stöpa om villkoren, anser han.
”Styrelsens jobb är att skaffa sig den kunskap som krävs och att skapa sig en bild av hur marknaden kan utvecklas. Om ledningen vill avvakta med företagets implementering av generativ AI, måste styrelsen driva på.”
I rekryteringar till ledningspositioner är AI en dominerande fråga, uppger Ewa Kuszelewski, partner på rekryteringsfirman Michaël Berglund. Däremot är det få som efterfrågar spetskompetens i området när högre chefer och ledamöter ska tillsättas.
”Jag har svårt att se en skräddarsydd styrelseplats för djup AI-kompetens. Det man vill åt är ledare som är öppna, nyfikna och har en förståelse för tekniken.”
”Även internationellt pratar man mycket om en lärande inställning, som är avgörande för ett innovativt ledarskap. Det gäller också att ha tillräcklig kunskap för att kunna ställa rätt frågor”, fortsätter hon.
Inte heller Hannes Sjöblad, kommunikationsansvarig för Ledarnas förening Techledarna, ser någon hetsjakt på AI-expertis till chefsroller.
”När AI drabbar ledningsfunktionen måste man vara en generalist som förstår affären och kan fatta strategiska beslut.”
Han pekar vidare på en rad etiska ställningstaganden som landar på chefernas bord med AI-utvecklingen.
”I Europa och Sverige värnar vi om arbetsrättsliga frågor, kopplade till medarbetarnas privatliv. Det är värderingar som är viktiga att hålla fast i och som bland annat krockar med vissa övervakningsverktyg från USA.”
Nära sju av tio chefer tror på att AI kan förbättra lönsamheten. Finns det risk för överoptimism?
”Det är betydligt större risker med att vara sen. Företag som använder verktygen rätt kan få en makalös hävstång, till exempel i marknadsföringen eller automatiserade processer.”
