Blankningen ökade tydligt i Saab inför rapportfall
Blankarna flockas kring familjen Wallenbergs försvarsjätte Saab i en allt stridare ström. Inför fredagens rapportfall steg blankningen markant – sedan Natointrädet har den nästan dubblats.
Axel Lundqvist
Text
Saabs vd Micael Johansson.Foto: Jesper Frisk
De korta positionerna i försvarskoncernen Saab SAAB B +1,04%Dagens utveckling uppgår nu till 3,47 procent av aktiekapitalet, motsvarande 4,3 miljarder kronor. Det är den högsta nivån sedan augusti 2022 och följer på tre tydliga blankarryck.
I omvänd kronologi ökade blankningen tydligt i Saab dagarna inför försvarsjättens rapport för första kvartalet 2024, som damp ned på marknadens bord i fredags och slog förväntan på de flesta punkter – även om det negativa kassaflödet stack i ögonen. Under två dagar inför rapporten steg blankningen 0,36 procentenheter, eller 11,6 procent, till dagens nivåer. Aktien föll sedermera på rapporten med omkring 1 procent på Stockholmsbörsen och handlas nu till 911,20 kronor per aktie, 7,2 procent lägre än toppnoteringen 981,60 kronor som mäktades med 8 april.
Dagen efter rekordnoteringen, 9 april, föll Saab plötsligt med 9,8 procent efter att den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs, i en analys som Di tog del av, varnat för höga värderingar i försvarssektorn. Inför det raset steg blankningen i Saab tydligt, vilket Di rapporterade och noterade att en av Stockholmsbörsens största blankare Qube Research tagit en än kortare position i försvarsjätten.
Det går nu att konstatera att blankningen i Saab ökat med 84 procent sedan Natointrädet 11 mars – från 1,88 procent av aktiekapitalet till dagens nivå 3,47 procent. Sedan dess har storblankaren Qube Research ökat sin korta position från 0,53 procent av aktiekapitalet till 0,88 procent. De anonyma blankarna har samtidigt växt till sig från 1,35 till 2,59 procent av aktiekapitalet.
Innehåll från ÅlandsbankenAnnons
Så hittar du rätt mix i portföljen: ”Tiden är risktagarens bästa vän”
Det finns ingen investeringsportfölj som passar alla. Men det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv, och noggrant fundera över, för att enklare hitta fram till den rätta balansen för just dig, menar Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
En av de vanligaste frågorna Ålandsbanken får från sina kunder är hur en bra investeringsportfölj ska vara konstruerad. Tyvärr finns det inget svar som passar alla – varje portfölj ska sättas samman efter avkastningsförväntningar, placeringshorisont och risktålighet. Men det finns några frågor du bör ställa dig innan investeringsbeslutet.
Hitta din balans
Den första frågan är vilken förväntan du har på portföljens avkastning. Här gäller det att fundera igenom vilken avkastning olika tillgångsslag kan förväntas ge över tiden. En lågriskportfölj med statsobligationer har en förväntad avkastning på cirka 3 procent, medan en högriskportfölj med småbolagsaktier bör kunna ge 12–15 procent per år – men med betydligt större svängningar.
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
Den andra frågan gäller vilken placeringshorisont du har. Tiden är risktagarens bästa vän – ju längre placeringshorisont, desto större är sannolikheten för att avkastningen blir i linje med de långsiktiga förväntningarna. Det är välkänt att avkastningen på exempelvis aktier kan variera rejält mellan åren, men med en placeringshorisont på 5–10 år brukar den genomsnittliga avkastningen ligga strax över 10 procent för en portfölj med nordiska aktier.
Den sista frågan är vilken risktålighet du har. Om du inte är bekymrad över att portföljens värde kan variera med plus minus 10 procent under ett år kan du sannolikt ta på dig en större andel risktillgångar (och därmed få en högre avkastning), men om du sover dåligt när portföljvärdet varierar är det klokt att sänka risknivån i portföljen och avstå från att nå de riktigt höga avkastningsnivåerna.
Laga efter läge
Det finns förstås en mängd andra faktorer att ta hänsyn till. Finns det behov av ett löpande kassaflöde i form av utdelningar eller räntebetalningar? Hur viktigt är det att snabbt kunna realisera hela eller delar av portföljen? Vilka valutarisker är du beredd att ta? Har du några preferenser vad gäller hållbarhetsfaktorer? Antalet tänkbara portföljvarianter kan bli väldigt stort, och det är inte alltid enkelt att svara på frågorna.
Portföljens sammansättning ska normalt inte heller vara statisk, utan variera beroende på konjunkturläget och värderingsnivåerna i marknaderna. Under det senaste året (fram till slutet av april) avkastade en global aktieportfölj – mätt i svenska kronor – drygt 29 procent. Under samma period var värdet på ett brett obligationsindex, till följd av ränteuppgångarna, i stort sett oförändrad. Ålandsbanken har i nuläget en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt i sina modellportföljer – investeraren kompenseras mer än väl för den högre risken jämfört med ”säkra” tillgångar som statsobligationer.
Trots att omvärlden har varit osäker de senaste åren med hög inflation och förväntningar om en svagare konjunktur tror Ålandsbankens analytiker inte att du ska vara alltför defensiv när du bygger din portfölj inför de kommande åren. Inflationstrycket har dämpats, och mycket tyder på att konjunkturläget är på väg att förbättras. Detta bör vara positivt för risktillgångar.
Det viktiga är att konsumenterna kommer att se sin köpkraft öka igen under 2024, vilket ger utrymme för bättre tillväxt i ekonomin och företagsvinsterna. Hittills har världsekonomin också varit betydligt mer motståndskraftig än befarat. Flera av de stora prognosinstituten har höjt sina förväntningar på den globala tillväxten för 2024 och 2025.
Kombinationen av lägre inflation och högre tillväxt är positiv för risktillgångar. Ålandsbankens analytiker skulle därför välja en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt inför återstoden av 2024. Men det är återigen en fråga om personliga preferenser, avkastningsförväntningar och risktålighet som avgör hur just din portfölj ska komponeras.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
