Under tre dagar nekade Irans regim bestämt till att ha haft något att göra med kraschen i onsdags i förra veckan, då samtliga 176 ombord det ukrainska planet omkom.
Men sedan militären slutligen erkände att planet skjutits ned av misstag har bland andra president Hassan Rohani gått ut med, för den iranska statsledningen, ovanligt kraftfulla ursäkter.
Landets högste ledare har dock hittills legat lågt, sånär som på rapporter från statliga medier om att han beordrade att sanningen skulle fram så fort han fick veta vad som hänt.
Och när han nu framträder i form av en ovanlig predikan under fredagsbönen fokuserar han främst på USA:s dödande av den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani. Attacken visar på USA:s ”terroristiska väsen”, säger ayatollan, enligt Reuters översättning, medan åhörarna skanderar ”död åt USA”.
Han fortsätter med att hylla Irans vedergällning i form av raketattacker mot amerikanska baser i Irak.
”Det faktum att Iran har förmågan att utdela ett sådant slag mot en stormakt visar att Gud är med oss”, säger Khamenei enligt Reuters.
Efter att ha ägnat en lång stund åt att fördöma USA:s agerande berör han flygplansnedskjutningen, som han beskriver som en tragisk, sorglig händelse. Iran bör vidta åtgärder för att förhindra sådana händelser framöver, tillstår han.
Men flygkraschen har använts av Irans fiender för att försöka överskugga USA:s mord på Soleimani, säger han.
USA:s president Donald Trump har uttalat sig till stöd för de iranier som under de senaste dagarna demonstrerat mot regimens hantering av flygkraschen.
””Pajaser” i USA som påstår att de står på iraniernas sida ljuger”, säger Khamenei under sin predikan, och uppmanar landets invånare att enas.
Senast ayatollan höll i fredagsbönen var i februari 2012, då regimen firade 33 år sedan den islamiska revolutionen och den högste ledaren i starka ordalag varnade USA för att slå till mot Iran med anledning av dess kärnvapenprogram.
Fredagens framträdande kommer efter en period av kraftiga spänningar sedan USA dödade Soleimani den 3 januari. Efter spänd väntan från omvärlden, som befarade att situationen skulle urarta i regelrätt krig, valde Iran några dagar senare att svara genom att attackera amerikanska baser i Irak, utan att någon amerikan dödades i angreppet.
Det var bara några timmar efter det som det iranska luftvärnet, på helspänn inför en eventuell motattack, sköt ner det ukrainska planet.
Det iranska styret är också pressat av en ekonomi som haltar betänkligt under hårda amerikanska sanktioner.
Landet skakades av stora protester i höstas som utlöstes av sänkta bränslesubventioner. Regimen svarade genom massgripanden och begränsningar av internettillgången. Flera hundra människor dödades i oroligheterna, enligt Amnesty International.
De massiva sorgemanifestationerna efter Qassem Soleimanis död, då miljontals människor strömmade ut på gatorna, gav dock en bild av ett land enat i protest mot USA.
Men hanteringen av flygplansnedskjutningen har sedan lett till en ny våg av regimkritiska demonstrationer, om än betydligt mindre än de i november.
I samband med fredagsbönen har myndigheterna organiserat landsomfattande manifestationer till stöd för revolutionsgardet, som tagit på sig ansvaret för flygplansnedskjutningen.
”I ett läge där man trodde att man hade saker och ting under kontroll uppstod plötsligt nya protester efter nedskjutningen. Predikan och de här demonstrationerna kan vara ett sätt att försöka parera den nya situation som uppstått”, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
