Stora lådor med äpplen töms ner i den första behållaren i musteriprocessen. Nästa steg är att äpplena pressas varpå musten rinner ner i ett kar där den grovfiltreras.
”Därefter pumpas musten upp i pastören”, säger Kalle Eriksson.
Här, i det gamla mjölkrummet i svärföräldrarnas ladugård, har ett musteri vuxit fram och utvecklats sedan 2018. Den här dagen tillverkas till att börja med must åt en kund som har lämnat in sina äpplen för att få sin egen äppelmust.
”Utbytet är minst 50 procent. 100 kilo äpplen ger minst 50 liter must.”
2018 var ett stort äppelår i landet.
”Man pratade lika mycket om äpplen som man vanligtvis pratar väder i Sverige”, säger Kalle Eriksson.
”Det var ju en väldigt varm sommar, och äpplena växte överallt.”
Sedan 1996 driver Kalle Eriksson handelsträdgården Kalles trädgård i Askersund. Just äpplen har varit ett särskilt stort intresse för honom under många år.
”Jag började hålla på i mindre skala att musta äpplen, som en hemma-hobby-variant hemma i köket. Men idén fanns om att göra något i större skala, och när det blev ett sådant jätte-äppelår så tänkte jag att ”det är nu eller aldrig.”
Kalle Eriksson har en egen odling med ett par tusen äppelträd.
”Jag har satsat på sorter som kan vara svåra att få tag i, bland annat vårt landskapsäpple här i Närke; Sickelsjö vinäpple, och andra lokala sorter. Det är roligt att tillverka must av de lokala äpplena. Vi säljer en hel del till restauranger.”
Han köper också en hel del äpplen, men bara svenskodlade sorter.
”Det importeras tyvärr jättemycket äpplen till Sverige. Av de äpplen som säljs är bara 25-30 procent svenskproducerade. Jag anser att det är handlarnas fel. De borde bli mycket bättre på att fokusera på svenska äpplen i butikerna och ge dem framträdande platser i hyllorna så att kunderna hittar dem.”
I handelsträdgården säljer de svenska äpplen och päron.
”Det har blivit uppskattat. Många vill handla svenskt och kan inte förstå varför vi som har så mycket äpplen i Sverige ska köpa från andra länder.”
Kalle Eriksson säger att 2023 är ett hyfsat bra äppelår.
”Men frukten har brådmognat. Eftersom det var varmt så tidigt i år och sedan kom allt regn så då mognade frukten för snabbt. Samtidigt så var det bra i år att när våren väl kom så blev värmen kvar. Här började det blomma i mitten av maj och så bara fortsatte det.”
Kalle Eriksson fortsätter mustandet och serverar under tiden ett glas nygjord must av Aroma-äpplen.
”Men om du skulle dricka en annan must gjord på samma sort så är det ändå inte säkert att den smakar likadant. Det har att göra med vad trädet har suttit i för jord, vilket läge det haft, om det varit sol eller skugga. Det är många parametrar som avgör smaken.”
Olika sorter ger också olika utseende på musten.
”Vissa sorter är gulare än andra, vilket ger juice som liknar apelsinjuice.”
Andra äpplen oxiderar fort och ger mörkare must. Framför allt används enbart äpplen i musten, och en del päron.
”Men vi har också använt bäret aronia och blandat i en del must. Aronian är sträv och har en blodröd färg. Den musten har blivit jätteuppskattad.”
Just nu är det högsäsong i musteriet.
”Vi kommer att hålla på en bit in i februari.”
Intresset för närodlat och svenskproducerat tror Kalle Eriksson är här för att stanna.
”80- och 90-talisterna har upptäckt det här nu, och många influencers i dag lyfter fram närodlat som något häftigt. Kulturen längre tillbaka har varit att man har haft fruktträd i sin trädgård men att det mest har varit ett aber och frukten har blivit liggande på marken. Och så har man ändå gått iväg och handlat äpplen på Ica.”
”Det ansågs länge gammalmodigt att göra egen saft och marmelad, men nu har det helt och hållet vänt. Att få en egenproducerad gåva i form av en syltburk har plötsligt blivit jättehäftigt. Där kan vi hänga på och bidra med äppelmust av hög kvalitet från egna äpplen.”
Kalle Eriksson tror på kombinationen av handelsträdgården, vars högsäsong är vår och sommar, och musteriet.
”Det finns helt klart potential att växa. Jag tror att intresset för de här produkterna kommer att hålla i sig.”
