Hoppa till innehållet

Vänstersvängen kan slå tillbaka mot S

Magdalena Andersson (S) valde vänsterfilen i sitt ”linjetal” som hon höll i tisdags. Den största delen handlade om att privata företag och marknadsekonomi inte hör hemma i välfärden – med hennes terminologi: ”marknadsexperimentet”.

Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson höll ett linjetal i tisdags. Det handlade nästan bara om att privata företag inte hör hemma i välfärden. Tänk om invånarna i Region Stockholm inte håller med?
Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson höll ett linjetal i tisdags. Det handlade nästan bara om att privata företag inte hör hemma i välfärden. Tänk om invånarna i Region Stockholm inte håller med?Foto: Pontus Lundahl

Det sägs att linjetalet var ett svar på intern kritik om att man inte bara kan kritisera regeringen och Sverigedemokraterna, utan att det behövs besked om Socialdemokraternas egen politik. Men S har numera – i vart fall på papperet – samma politik som regeringen på tunga samhällsområden som brottsbekämpning, säkerhetspolitik och migrationspolitik. En fråga som skiljer är dock den om privata inslag i välfärden. Det är därför Socialdemokraterna så intensivt håller fast vid detta ämne.

”I Region Stockholm går Magdalena Anderssons parti från ord till handling.”

Magdalena Andersson talade allra mest om skolan, men det var ingen tvekan om att hennes slutsatser gällde generellt, alltså att marknaden inte ska hantera några kommunala eller statliga uppgifter. Hon skyllde tågförseningar på att det inte är staten som sköter järnvägsunderhållet i egen regi. 

Att kritisera privata inslag i välfärden skulle kunna uppfattas som en framgångsväg för Socialdemokraterna. Det är ju sannerligen en fråga med stort energiinnehåll, alltså vilken roll företag ska ha i vård, skola och omsorg.

Och S har ryggen fri i dessa frågor, eftersom de flesta reformer för privata driftsformer genomförts av borgerliga styren. Om Magdalena Andersson får frågan varför hon inte ändrade på dessa saker under åren 2014-2022, då regeringen leddes av S, kommer hon att svara att det under dessa år rådde en högermajoritet i riksdagen. 

Men i Region Stockholm går Magdalena Anderssons parti från ord till handling. Den styrande majoriteten (S, MP och C med stöd av V) har beslutat att de sjukhus som drivs i aktiebolagsform ska återgå in i regionen, att en lång rad vårdval ska backas tillbaka och att en del upphandlade verksamheter ska avslutas. En avprivatisering, så att säga.

Denna region borde vara Socialdemokraternas skyltfönster, ungefär som Stockholm under många år ansågs vara Moderaternas skyltfönster. Med andra ord, den plats där man verkligen genomför den politik som man går till val på i rikspolitiken.

Men tänk om skyltfönstret visar upp en annan sak, något som medborgarna inte gillar. Tänk om det som märks är att Socialdemokraterna i Region Stockholm ljudligt svingar svärdet och skär bort uppskattade verksamheter. En psoriasismottagning – svisch! Specialiserad hudsjukvård och gynekologi – svisch! Inget vårdval för palliativ sjukvård i hemmet, stängd smärtklinik, nedlagd dygnetrunt-mottagning för Södermalms mest utsatta missbrukare, största allergimottagningen stänger, neddragen ätstörningsvård, stängda närakuter. Svisch, svisch, svisch. 

Alla dessa stängningar är inte formellt sett beslutade av regionen och alla har inte verkställts ännu, men alla är en följd av regionens politik att begränsa de privata inslagen i vården.

Socialdemokraterna har genom decennierna varit noga med att inte backa tillbaka borgerliga reformer som har hunnit nå ut till medborgarna. Inga jobbskatteavdrag har upphävts, trots att S i flera år hade makt över budgeten enligt Decemberöverenskommelsen. Friskolereformen blev kvar trots att S hade möjlighet att avskaffa den efter regeringsskiftet 1994. Den fria etableringsrätten i pri­märvården togs bort men de läkare som redan startat eget fick vara kvar.

Tanken var att inga medbor­gare skulle behöva känna att det var Socialdemokraterna som tvingade dem att lämna den läkare eller den skola som de hade valt.

Nu bryter Socialdemokraterna mot sin egen strategi, och rycker bort fungerande alternativ som människor har valt – och värdesätter.

Det är en vänstersväng som kan slå tillbaka mot S.

Innehåll från Yara & LantmännenAnnons

Gödselsamarbete - en nyckelfaktor i omställningen

Lantmännen och Yara samarbetar för en mer hållbar odling.
Lantmännen och Yara samarbetar för en mer hållbar odling.

Livsmedelsproduktionen står för en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp. Genom gödsel framställd med fossilfria energikällor kan man ta stora steg på vägen mot en klimatneutral matproduktion. Ett samarbete mellan Yara och Lantmännen möjliggör nu en mer hållbar odling.

Mineralgödsel, även kallad konstgödsel eller handelsgödsel, är en av världens viktigaste innovationer och beräknas bidra till ungefär hälften av all mat som tillverkas i världen. Det finns många olika sorters mineralgödsel med olika innehåll beroende på odlingsförhållanden och vilka grödor den ska användas till.

Produktion med lägre klimatavtryck

Yara har en stor forskningsavdelning som testar och utvecklar gödselprodukter. Att bli klimatneutral är en utmaning när själva produkten tillverkas av den fossila naturgasen, men Yara har kommit en bra bit på vägen. – Jämfört med producenter utanför Europa har våra produkter redan idag 50-60 procent lägre klimatavtryck*, säger Tina Vinnerborg, VP Commercial Sweden. 

Men det räcker förstås inte. För att nå detta mål arbetar man för att förbättra dagens teknologier och utveckla morgondagens. Ett spår är att minimera utsläppen av växthusgaser vid tillverkningen. Yara har nu utvecklat en produktionsprocess där man istället för naturgas använder vatten som råvara och där produktionen sker med hjälp av förnybar el. Detta ger en gödsel som minskar koldioxidutsläppen med 80 till 90 procent*. Produkten tas ut på marknaden tillsammans med Lantmännen och under året når man fullskalig produktion i fabriken.

Kommersiellt samarbete möjliggör omställningen

Yaras gödsel med betydligt lägre klimatavtryck ingår som ett kriterium inom Klimat & Natur – Lantmännens odlingsprogram för framtidens jordbruk inför skörd 2024. Programmet gör det möjligt för lantbrukare att använda mer hållbara odlingsmetoder på gården. - Med gödseln på plats, tillsammans med fossilfria bränslen och transporter, kommer Lantmännen att kunna etablera en fossilfri livsmedelskedja – från jord till bord, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen. Samarbetet är avgörande för att kunna ställa om storskalig livsmedelsproduktion. 

Minskat klimatavtryck från mineralgödsel

• Yara är ledande leverantör av kvävebaserade mineralgödselmedel och industriprodukter. Företaget är världsledande inom ammoniak, nitrater och specialgödselmedel.

• År 2024 kommer Yara att kunna förse den svenska marknaden med nitratbaserade fossilfria gödselmedel som ytterligare minskar koldioxidavtrycket med 80–90 procent tack vare användningen av förnybar energi.

• Det oberoende certifieringsorganet, DNV, verifierar klimatpåverkan från Yaras produkter enligt PCF-metoden (Product Carbon Footprint), en av de mest etablerade metoderna för att bestämma en produkts klimatavtryck.

Lantmännens program Klimat & Natur

• Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Lantmännen ägs av 18 000 svenska lantbrukare med verksamheter i hela värdekedjan från jord till bord.

• Klimat & Natur är Lantmännens odlingsprogram för framtidens jordbruk med konkreta åtgärder för att minska klimatpåverkan från odlingen och gynna den biologiska mångfalden. 

• Med Klimat & Natur har Lantmännen minskat klimatavtrycket från veteodlingen med upp till 45% jämfört med svensk konventionell odling 2015, då programmet startade. Programmet är dynamiskt och kriterier för mer hållbara odlingsmetoder läggs till kontinuerligt.

Läs mer om Hållbar odling | Yara Sverige

Läs mer om Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur 

* The carbon footprint of fertilizer production. Data är validerat av DNV GL.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Yara & Lantmännen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera