Det tog 35 år att nå hit. 1990 toppade skatteintäkternas andel av BNP på 50 procent. Därefter har regering efter regering sänkt skatten. Regeringarna Persson och Reinfeldt sänkte mest. Nu är skattekvoten nere på 40 procent, det vill säga 1975 års nivå, eller på sjunde plats i EU. Frankrike ligger i topp.
De politiskt mest framgångsrika sänkningarna är fastighetsskatten och jobbskatteavdragen. Borgerligheten tog strid om båda och vann, inte bara makten att förändra, de vann en permanent förändring. Ingen politiker med överlevnadsinstinkt skulle i dag föreslå att återgå till den fastighetsskatt som avskaffades.
Den tidigare beskattningen på småhus ansågs orimlig, rättsosäker och orättvis, vilket såklart Alf Svensson och KD begrep först. Kristdemokraterna har sinne för moral och för relationen mellan den enskilde och det allmänna. Man kan inte ha fogden på husbesök en gång om året.
Den sänkta skatten på lägre inkomster etablerade en helt ny syn på rättvisa. Jobbskatteavdragen i kombination med incitament i socialförsäkringarna gjorde att det inte bara blev mer lönsamt att arbeta, det uppfattades också som mer rättvist att det är skillnad på att gå till jobbet och att vara hemma.
Den segern är så markant att Socialdemokraterna i höstas gick fram med ett slags jobbskatteavdrag i sin budgetmotion. Ett annat tecken på styrkan i reformen är att V då och då föreslår sänkt skatt för sjukskrivna. Rättvisa är numera inte höjd skatt för rika utan sänkt skatt för alla.
Den sänkta skatten på lägre inkomster etablerade en helt ny syn på rättvisa.
De sänkta kapitalskatterna är nog mer ett resultat av ett internationellt tryck än av inre moraliska segrar. I vilket fall har den avskaffade förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten och sänkt bolagsskatt gjort att kapital strömmat in i Sverige.
Vi har internationellt sett en konkurrenskraftig kapitalbeskattning och den har varit till vår fördel. Det är lätt att få riskkapital i Sverige och det är lönsamt att investera i svenska bolag.
En folklig variant av de låga kapitalskatterna är investeringssparkontot, ISK, som Anders Borg införde 2012 för att öka folks sparande i värdepapper. Den sparformen har gjort succé eftersom det numera är så enkelt att köpa och sälja aktier. En låg schablonbeskattning och ny teknik gör att vem som helst bokstavligen har hela världens börser i sin hand.
Det politiska syftet med reformen överträffade förväntningarna. Över tre miljoner svenskar har ISK, en folkrörelse som dåvarande finansminister Magdalena Andersson stötte på när hon våren 2021 föreslog höjd skatt på ISK. Hon lovade omedelbart att aldrig göra om misstaget.
I en kolumn i DN 4/3 beskriver nationalekonomen Lars Calmfors det svenska skattesystemet som ett principlöst lapptäcke. Skattesatserna varierar för mycket, förhåller sig inte neutralt till olika kapitalbildningar och den låga kapitalskatten är märklig i förhållande till den höga skatten på arbete. Tidöpartierna, anser han, tar principlösheten till nya höjder när de vill skattebefria de första stegen på ISK. Och fastighetsskatten borde tillbaka.
Problemet med nationalekonomens analys är att den är politiskt blind. Det perfekta skattesystemet finns inte eftersom alla skattesystem måste förhålla sig till politiska realiteter.
Det nuvarande systemet är ett lapptäcke men ett hyggligt bra täcke som olika politiska konstellationer har vårdat. Drömmen om den stora skattereformen är en utopi av samma skäl. Det nuvarande svenska skattesystemet visar att man över tid och med återkommande reformer kan nå stora framgångar.
Det visar också att de dynamiska effekterna är större än man trodde. I den riktiga ekonomin är det tydligt att sänkt skatt på kapital gynnar tillväxt vilket ger möjlighet att sänka skatt på arbete. Statskassan har därtill svämmat över under den period som skattetrycket har sänkts och statsskulden är nere på 1960-talsnivå och ligger nu på 15 procent av BNP. 1990 låg den på 70 procent.
Att sänka skatten är en borgerlig dygd. Det inser naturligtvis även denna regering. Men framför allt bör den inse att borgerligheten är politisk ägare till det nuvarande skattesystemets huvuddrag och göra dess legitimitet till sin. Sverige har visat att sänkt skatt går hand i hand med bättre ekonomi och bättre välfärd.
