Författarna Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö, båda journalister, tecknar en osminkad bild av affärslivet i öst. Penningtvätt. Ryska oligarker och spioner. Och naiva svenska affärsmän. I centrum står relationen mellan en Swedbank SWED A +2,79%Dagens utvecklingchef och en kvinna. Det är denna person som pekas ut som informatör åt FSB.
Huruvida något känsligt material om Swedbank överlämnades till säkerhetstjänsten är oklart. Men enligt författarna ska ryska spioner ha varit intresserade av banken och dess ledning, så intresserade att man till och med hade en särskild mapp märkt ”Swedbank”.
Bakgrunden är penningtvättsskandalen i Swedbank som avslöjades av Uppdrag Granskning 2019 och vars rättsliga efterspel ännu inte har avslutats helt. Detta är ett känsligt kapitel i bankens historia, i synnerhet för de dåvarande cheferna.
DN rapporterade på onsdagen att en tidigare vd i banken, Michael Wolf, har anlitat en pr-konsult, en advokat och en säkerhetsanalytiker för att påtala felaktigheter i materialet och väcka frågan om det bakomliggande syftet med att denna historia berättas. Förläggaren Daniel Sandström på Albert Bonniers förlag uppgav för Dagens opinion att berörda parter ”konstant arbetat för att försvåra publiceringen”.
Oavsett om det finns en story bakom storyn, sätter boken fingret på en oroväckande företeelse: ryskt spioneri riktat mot det svenska näringslivet. Hotet har vuxit efter Rysslands invasion av Ukraina och är mer aktuellt än någonsin.
Den korrupta regimen i Kreml ägnar sig systematiskt åt vad Säpo kallar ”dold anskaffning av avancerad teknologi och kunskap” i syfte att höja sin militära förmåga. Den egna teknologin håller inte måttet. Sanktioner har strypt importen av exempelvis halvledare och optik (i alla fall från västländer). Det man inte kan komma över på laglig väg försöker man stjäla.
”På både olagliga och lagliga sätt försöker de komma över teknik. Sverige som ligger långt fram inom utveckling, innovation och kunskap är ett attraktivt mål”, skriver Säpochefen Charlotte von Essen i myndighetens senaste årsberättelse.
”Konflikten mellan Ryssland och väst utspelar sig i högsta grad också i näringslivet.”
I november 2022 greps en svensk-rysk affärsman i Nacka under uppmärksammade former. Han misstänktes för grov olovlig underrättelseverksamhet. Hans företag skulle, enligt Säpo, ha smugglat rymd- och militärteknologi från USA vidare till Ryssland.
För ett år sedan greps en rysk kvinna på Preems raffinaderi i Göteborg. Hon anhölls senare misstänkt för företagsspioneri. Ett annat uppmärksammat fall är konsulten som dömdes för företagsspioneri mot Volvo Cars och Scania. Han överlämnade hemlig kod för självkörande fordon till en rysk diplomat.
Fallen ger en bild av hur Putins spioner agerar i Sverige och vad de framför allt vill komma över: teknologi som kan användas av landets oljesektor och försvarsindustri. Svenska företag måste vara medvetna om att detta pågår. Teknikföretagen uppskattar kostnaderna för spioneriet till flera miljarder årligen. Mörkertalet bedöms vara stort eftersom många företag inte vill skylta med att ha drabbats av stölder av patent och teknik.
Att bekämpa ryska spioner är inte bara en fråga för kontraspionaget. Alla företag som har en verksamhet som bedöms ha betydelse för Sveriges säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagen. Den innebär att bolagen måste vidta åtgärder för att skydda hemliga uppgifter och genomföra säkerhetskontroller av anställda.
Men mer måste ske. Affärspartners och kunder bör granskas ingående. Den ryska säkerhetstjänsten kan stå bakom till synes legitima företag. Anställdas tillgång till känslig information måste begränsas. Naivitet hör inte hemma i affärer. Konflikten mellan Ryssland och väst utspelar sig i högsta grad också i näringslivet.
