Hoppa till innehållet

Gårdsförsäljning en fråga om företagande

Sälj ditt öl till besökare, men bara om du har odlat ditt eget korn eller drivit upp din egen humle. Annars räknas det inte som ett gårdsbryggeri.

En vingård på Storsudret på Gotland. Med det förslag som förbereds kommer denna vingård att få sälja sina varor till besökare. Men de flesta andra producenter av alkoholdrycker faller utanför regeringens nuvarande definition.
En vingård på Storsudret på Gotland. Med det förslag som förbereds kommer denna vingård att få sälja sina varor till besökare. Men de flesta andra producenter av alkoholdrycker faller utanför regeringens nuvarande definition.Foto: Fredrik Sandberg

Samma sak om du har ett bränneri. Du kommer inte att få sälja din whisky om du inte har odlat spannmålet själv. Förresten, du får inte sälja din whisky alls, för vi tänker bara tillåta drycker under 15 volymprocent.

Om du däremot har kämpat mot det svenska klimatet och lyckats driva upp egna vinrankor, då kan du få sälja dina flaskor – men bara om kunden först betalar för ett studiebesök på vingården eller åtminstone får en föreläsning om vinproduktion.

Ungefär så här ska den nya gårdsförsäljningen fungera, om uppgifterna som läckt ut från Socialdepartementet stämmer.

Ska det bli så här – då är förslaget om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker inte mycket värt. Eller också kan man undra: Betyder Systembolagets monopol så mycket att det ska kunna stoppa den helt rimliga idén att dryckesproducenter inte bara ska få servera sin dryck på sin gård utan också få sälja produkter som kunder kan ta med därifrån?

Det har varit många turer och flera utredningar i frågan om gårdsförsäljning, den senaste kom 2021.

”I dag får de göra allting utom att sälja sina varor till sina besökare. Det är ett tillväxthinder.”

Så blev det valrörelse och det stod klart att alla partier som ingår i dagens regeringsunderlag stod bakom idén om gårdsförsäljning. Någon formulering om den saken blev det dock inte i själva Tidöavtalet.

Socialdepartementet ska nu ha tagit fram ett förslag som är tänkt som en lagrådsremiss i frågan. Enligt uppgift ska gårdsförsäljningen begränsas till drycker svagare än 15 procent och dessutom måste råvarorna vara egenodlade. Det innebär att ett genomsnittligt mikrobryggeri inte kommer att få sälja sina flaskor. Knappast något större bryggeri heller; de flesta odlar inte sitt eget korn och humle.

Man får anta att anledningen till att förslaget är så snålt tilltaget är att man inte vill äventyra Systembolaget. Alltså att den rättsliga grunden för monopolet skulle falla när även andra får sälja alkoholdrycker. Men om man får tro juristprofessorn Jörgen Hettne, som suttit med i en av utredningarna om gårdsförsäljning, är det inte vad som kommer att hända.

Han har beskrivit att förloppet måste vara detta: Regeringen anmäler sitt förslag om gårdsförsäljning till EU-kommissionen (och också argumenterar kraftfullt för det). Denna anmälan är en allmän skyldighet som har med handelsbegränsningar att göra, och är inte specifikt relaterad till alkohol.

Om förslaget i den prövningen får nej av EU-kommissionen; då har man i alla fall försökt och får återkomma med en annan variant. Blir det ja så kan det senare prövas av EU-domstolen i Luxemburg. Men då är det gårdsförsäljningen som prövas där, inte Systembolaget.

Det finns med andra ord inga skäl till denna svenska självcensur. Systembolaget kommer inte plötsligt att underkännas.

Men politikerna måste ändå svara på detta: Varför ska detaljhandelsmonopolet värnas till varje pris? Systembolagets alkoholpolitiska roll har minskat, relativt sett, med tanke på det stora antalet ökade serveringstillstånd, privatimporten och beställningsapparna som sedan i somras är klart lagliga. Och varför skulle inte begränsade öppettider och stenhård ålderskontroll kunna utföras även av privata företag som får statlig licens att sälja alkohol över disk?

”De bidrar till en levande landsbygd, men framför allt står de för innovationskraft, de är jobbskapare och turistmål.”

Alla dessa frågor måste ställas när monopolet så tvärsäkert används som skäl för att kraftigt begränsa en lovande svensk entreprenörssektor som gårdsproducenterna utgör.

Den senaste utredningen om gårdsförsäljning konstaterade att det 2020 fanns 792 företag i Sverige inriktade på tillverkning av alkoholdrycker (tio år tidigare var det bara 90 stycken). Ändå har inte mängden svensktillverkad alkohol ökat, utan tvärtom minskat. Det är alltså en rörelse från storskaligt till småskaligt. Därmed går riktningen också från ren produktion till att tillverkningen kompletteras annan verksamhet, med besöksverksamhet, servering, provsmakning.

De nya tillverkarna är en del av upplevelseindustrin. De bidrar till en levande landsbygd, men framför allt står de för innovationskraft, de är jobbskapare och turistmål. I dag får de göra allting utom att sälja sina varor till sina besökare. Det är ett tillväxthinder – som Tidöpartierna har lovat att åtgärda. Det är dags att leverera ett förslag som möjliggör gårdsförsäljning inte bara för några få, utan för hela branschen.

Innehåll från HörmannAnnons

Pusselbiten bakom succén: ”Företagets osjungna hjältar”

Marknadsledande tack vare högsta kvalitet och lång livslängd på produkterna.

En pusselbit bakom succén – serviceteknikerna.

– De är lite av företagets osjungna hjältar, som ser till att våra produkter funkar korrekt, säger Pierre Lindekrantz, divisionschef service hos Hörmann Svenska AB.

EXTERN LÄNK: Vill ni veta mer om Hörmanns serviceavtal för förebyggande underhåll? Läs mer här

Udda arbetstider, ständigt på språng och högt tempo. Livet som servicetekniker hos tillverkningsföretaget Hörmann kan te sig en aning oglamoröst – men deras insatser är ofta avgörande för att kundernas verksamhet ska fungera.

– På ett stort lager, där det passerar kanske 1000 lastbilar per dygn, påverkar det hela flödet om en port eller lastbrygga får problem. I värsta fall stannar arbetet upp och det påverkar både de som jobbar på lagret och de som kör lastbilarna, säger Pierre Lindekrantz och fortsätter:

– Därför är det så viktigt att man underhåller och kontrollerar produkterna regelbundet. Våra tekniker möjliggör en bekymmersfri vardag på arbetsplatsen och vi är stolta att kunna bidra med den servicen till våra kunder.

Pierre Lindekrantz, divisionschef service hos Hörmann Svenska AB.
Pierre Lindekrantz, divisionschef service hos Hörmann Svenska AB.

Hörmann har drygt 60 egna servicetekniker som regelbundet hjälper kunder från Mora i norr och södra Sverige. I resterande delar av landet stöttar partners upp.

– Vi har ett stort fokus på serviceorganisationen. Som helhetsleverantör erbjuder vi inte bara högkvalitativa produkter utan även montage och service i egen regi. Vi skapar helt enkelt de bästa förutsättningarna för en lång produktlivslängd, som är en fördel för våra kunder på lång sikt.

För att snabbt kunna hjälpa kunderna erbjuder Hörmann serviceberedskap dygnet runt. Det är något som efterfrågas i allt högre utsträckning nuförtiden, konstaterar Lindekrantz:

– Så är det, stora lager har ofta aktivitet hela dygnet och därför är det nödvändigt att ha beredskap utifrån det. Får de akuta problem har vi en omedelbar respons, vilket är väldigt uppskattat.

Han understryker samtidigt att akuta problem med Hörmanns produkter är ovanliga:

– Då handlar det oftast om åverkan, som att någon kört på porten. Det är väldigt sällan man rycker ut på ett tekniskt fel.

I en serviceteknikers vardag är det förebyggande arbetet centralt:

– Vi gör ständigt regelbundet och planerat underhåll för våra kunder, att vara proaktiv är helt nödvändigt. Något som inte underhålls kan potentiellt bli farligt. Olika regelverk kräver också regelbunden kontroll.

Hörmanns industriportar är ledande i Europa. Lindekrantz tror att populariteten grundar sig i en kombination av kvalitet och ekonomi:

– Nuförtiden är företagen oerhört medvetna om hur ett driftsstopp kan påverka verksamheten negativt, därför går det att motivera god och regelbunden service för att minska riskerna. I slutändan handlar det ju om kronor och ören, säger Lindekrantz och fortsätter:

– För dem blir det en självklarhet att ha fungerande portar, men också att lyssna på våra råd och förslag kring förbättringar. Där har kunderna stort förtroende för vår personal.

Redan när Hörmann startade i tyska Bielefeld 1935 var grundaren August Hörmanns ledord kvalitet – något medarbetarna försöker leva upp till dagligen, menar Lindekrantz:

– Att produkterna håller och klarar av att göra det som är tänkt är lite av en hederssak.

EXTERN LÄNK: Vill ni komma i kontakt med vår serviceavdelning? Läs mer här

 

Mer från Hörmann

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hörmann och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera