Infångning och lagring av koldioxid har gått från att betraktas som ren science fiction till att pekas ut som en huvudstrategierna för att Sverige ska kunna nå målet om att vara en koldioxidneutral ekonomi 2045.
Flera svenska bolag står i startgroparna för att växla upp sina satsningar på tekniken, som går under namnet Carbon Capture and Storage, eller CCS. Efter att koldioxiden fångats in är planen att den ska lagras, vilket den bland annat kan göras i tomma olje- och gasfält i Nordsjön.
Läs mer: Milstolpe nådd för svensk koldioxidinfångning
Nu har Sverige tagit ett nytt steg mot storskalig svensk koldioxidinfångning, genom att sluta avtal med Norge och Danmark som tillåter att svensk koldioxid lagras i de respektive länderna.
”Sverige saknar i dag möjlighet att lagra koldioxid på vårt eget territorium och måste därför exportera infångad koldioxid för lagring i andra länder. Dessa avtal gör det möjligt”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Regeringen har tidigare utlovat att 36 miljarder kronor fram till 2046 ska fördelas mellan svenska företag för att finansiera deras satsningar på CCS. Stödet har dock försenats, vilket Di rapporterat om.
Nu kan dock Romina Pourmokhtari rapportera att även den processen har nått en milstolpe, då Sverige nyligen skickat in en formell anmälan om statsstöd till EU-kommissionen. Pengarna ska fördelas via en så kallad omvänd auktion där de svenska bolag som kan fånga in koldioxid till lägst kostnad får uppdraget.
Kommissionen har två månader på sig att återkomma, sedan kan arbetet inledas med att förbereda den omvända auktion.
En ytterligare, och betydligt krångligare, pusselbit som måste falla på plats för att en fungerande marknad ska komma till skott är en gemensam överenskommelse om vilken aktör som har rätt att tillgodoräkna sig eventuella negativa utsläpp.
En viktig inkomstkälla för de företag som överväger satsningar på CCS-teknik är nämligen möjligheten att sälja de negativa utsläppen till andra länder, eller aktörer i näringslivet, som vill kunna använda dessa för att kompensera för utsläpp de själva har svårt att bli av med.
Än så länge har EU inte satt ned foten kring hur ett sådant system ska fungera i praktiken. Enligt Romina Pourmokhtari kan branschen dock vänta sig mer information om inte alltför lång tid.
”I samband med att vi får besked från EU-kommissionen gällande statsstödsreglerna så kommer vi från regeringens sida kunna kommunicera mer om hur det ser ut med tillgodoräknanden. Det är den informationen som jag kan ge kring det idag”, säger hon.
