Hoppa till innehållet

”Många tyckte att vi var helgalna”

Kapitalintensivt, tekniskt avancerat och omgärdat av strikt reglering. Utvecklingen av elflyg saknar knappast utmaningar. Men trots flera motgångar har grundarna av den svenska elflygplanssutvecklaren Heart Aerospace alltid stått fast vid sin vision.

”Det dyker alltid upp oförutsedda problem, men också oförutsedda lösningar”, säger Anders Forslund.

Paret Klara och Anders Forslund driver Heart Aerospace.
Paret Klara och Anders Forslund driver Heart Aerospace.Foto: Patrik Olsson/Emelie Asplund

Paret Klara och Anders Forslund hade just flyttat till USA för att studera på elituniversiteten Harvard och MIT när miljardären Elon Musk förändrade deras liv. 

Året var 2013, Tesla hade nyligen släppt sin andra bilmodell och börjat få luft under vingarna. I framtidsspaningen som Musk delade med sig under ett besök på MIT såg han helt andra vingar framför sig. 

”Han pratade om att nästa grej är elektrifiering inom flyget, och det kändes så logiskt. Vi blev supertaggade på det”, säger Anders Forslund.

Det var en tid full av framtidstro. Både batteri- och drönartekniken var på stark framfart, men utvecklingen i det annars så innovativa USA gick trögt för elflyg. Flera gånger reste Anders Forslund till Silicon Valley i jakt på jobb på ”nästa Tesla” för luften, men varje gång kom han hem besviken.

När Klara och Anders Forslund började undersöka vad flygindustrin efterfrågade och vilka som var på gång att utveckla det upptäckte de ett glapp.

”Det vi såg var bara mindre farkoster. Ingen mötte behovet av större plan, och vi insåg att vi skulle kunna sätta en ganska unik produkt på marknaden som flygindustrin vill ha”, säger Klara Forslund.

2018 grundade Anders Forslund Heart Aerospace vid sidan av ett forskningsprojekt på Chalmers. Klara Forslund jobbade då med ett integrationsprojekt på Göteborgs stad, men drömmen om elflyg tog allt mer tid av paret och Klara Forslund blev mer och mer involverad i bolaget. 

När det stod klart att Heart Aerospace antagits till den hajpade startup-acceleratorn Y-combinator i Silicon Valley, som odlat bolag som Airbnb och Dropbox, fattade de ett radikalt beslut.

”Vi bestämde oss för att ta tjänstledigt båda två för att åka till USA och bygga upp det här”, säger Anders Forslund.

Foto: Emelie Asplund

Att det fanns få liknande bolag hade kunnat tas som intäkt för att elflyg är en orealistisk idé, rent av omöjlig. Men så resonerade aldrig Heart Aerospace-grundarna. De menar att tekniken i grunden är enkel och att många komponenter redan utvecklats inom fordonsindustrin.

”Men många tyckte att vi var helgalna som startade ett flygprojekt bara sådär. Och lite så kanske man måste vara”, säger Klara Forslund.

I början gick allt som tåget. I Sverige plågades flygbolagen av både flygskamsdebatten och sjunkande marginaler, och Heart Aerospace utlovade en lösning på båda två. De inledde ett nära samarbete med SAS, BRA och Widerøe och fick med sig investerare som Norrsken, EQT Ventures och Bill Gates klimatfond Breakthrough Energy Ventures. Lite senare hakade Saab och Air Canada på.

En av de första motgångarna kommer när de inser att planet kommer bli för litet. De har fokuserat på den nordiska marknaden och på att minimera komplexiteten, vilket resulterat i ett plan som kan bära 19 personer – och nästan inget bagage. 

”Vi byggde det lite som en lokalbuss för Norge, men sedan fick vi intresse från hela världen. Vi insåg att vi behövde hitta en design som gör att planet uppfyller fler kriterier”, säger Anders Forslund.

Flygbolagen efterfrågade plan som kunde flyga längre sträckor, ta fler passagerare och mer bagage. Batterier räckte inte till. Det krävdes en total omdesign.

”Det var en stor utmaning för oss. Under ett halvår visste vi inte riktigt vart vi var på väg”, säger Anders Forslund.

Resultatet blev ett plan med 30 säten och längre räckvidd. Ändå är maxsträckan med eldrift bara 200 kilometer, något som får kritiker att ifrågasätta nyttan. För att det ska vara möjligt att köra upp till 400 kilometer har Heart Aerospace tvingats frångå eldriften genom att sätta in två flygbränsledrivna reservgeneratorer. Att det blir ett alternativ till bussar, tåg och färjor, snarare än den befintliga flygsektorn, ser inte grundarna som något problem. 

”Vår vision är en värld där man flyger som man gör i Norge i dag, där det finns ett decentraliserat rutnät av direktflyg. Den här tekniken kommer ha störst effekt där vägar och räls inte är särskilt utbyggda”, säger Anders Forslund.

Foto: Emelie Asplund

”Vi tror att det kommer bli lite som med mobiltelefonen, där vissa länder helt enkelt hoppade över det här med telefonledningar. På samma sätt kommer man i framtiden kunna hoppa över utbyggnad av vägar och räls”, säger Klara Forslund.

Klart är att den nya modellen föll flygbolagen på läppen. 

Jätten United Airlines uppgraderade genast sin beställning på minst 200 flygplan till den större varianten, medan Air Canada lade in en ny beställning på 30 plan och gick in som investerare tillsammans med Saab. SAS och Braathens Regional Airlines (BRA) uppgraderade också sina avsiktsförklaringar om att köpa den nya modellen.

”Det handlar om miljardbelopp, för det kostar mycket per plan. Det gör att vi kan visa att vi har en marknad. Att vi dessutom fick en investering från en strategisk investerare visar också på en viss mognad i projekten”, säger Anders Forslund.

Än kvarstår flera frågetecken om både elflygets och Heart Aerospace framtid. I februari sprack planen om en stor elflygplansfabrik, huvudkontor och testcenter med totalt 500 anställda vid Säve flygplats, nära makarnas hem. Den nya flygplansmodellen innebär att banan måste byggas om för mångmiljonbelopp, vilket blev för dyrt. Vart bolaget ska flytta istället är fortfarande oklart, men för bolagsgrundarna är det bara en utmaning bland andra. De är fortsatt övertygade om att deras vision kommer förverkligas.

”Att driva ett bolag är på vissa sätt mycket svårare än man tror, det dyker alltid upp oförutsedda problem. Samtidigt dyker det också oförutsedda lösningar. Helt plötsligt står United Airlines och knackar på dörren eller så vill Bill Gates klimatfond investera. Det är sådant vi inte kunde se i våra vildaste fantasier”, säger Anders Forslund.

Foto: Emelie Asplund

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera