Totalt: 49 procent måluppfyllelse. Sammantaget har Sverige kommit nästan halvvägs till målet om 70 procent minskad klimatpåverkan från transportsektorn åren 2010-2030. Eftersom betydligt mer än halva tiden har gått, är det i sig en signal om att tempot i omställningen behöver öka. När nu transportsektorns klimatpåverkan förväntas öka kraftigt 2024-2026 genom den sänkta reduktionsplikten och billigare fossila drivmedel, visar denna övergripande indikator att det kommer att krävas mycket kraftiga utsläppsminskningar från år 2027 och framåt. Samtidigt visar indikatorn att transporternas klimatpåverkan år 2012-2013 faktiskt minskade snabbare än vad som krävs, trots att elbilarna var få, reduktionsplikten inte påtänkt och distansarbetet inte utbrett – det går alltså!
Bilkörning: Svagt minskande. Den som äger bil är mindre benägen att gå, cykla eller åka kollektivt – det visar forskningen och vi ser det omkring oss. Därför är det intressant att antalet personbilar per 1.000 invånare år 2023 var det lägsta sedan 2014; 471.7. Sedan 2017 har också körsträckan per bil minskat, vilket sammantaget pekar på ett begynnande skifte. Ofta nämns att körsträckan ”inte ens minskade under covid”, men under pandemin var ju budskapet att inte åka kollektivt.
Kollektivtrafiken: 93 procent förnybart. Många har hört om greenwash; miljöpåståenden som vid en närmare granskning inte stämmer eller inte går att bevisa. Greenhush är mindre känt men också allvarligt; bra miljöarbete som inte sprids. Kollektivtrafiken fick i fjol världens första Greenhushpris för att de till över 90 procent redan kör på el och förnybara drivmedel, utan att allmänheten känner till det. 2030-indikatorn visar att kollektivtrafiken redan 2019 passerade 90 procent förnybart med 93 procent som senaste notering. Det är långt över vad som krävs för att nå 2030-målen och viktig inspiration för andra som tycker omställningen verkar svår.
Laddplatser: 34.390. Vid årsskiftet fanns 34.390 publika laddpunkter på 4.693 laddstationer; betydligt fler än de cirka 2.700 bensinmackarna, de 1.700 tankställena för E85, eller mackarna för biogas som 2021 rundade 200 och fortsätter att öka. Kompletterande kommunala indikatorer visar att den geografiska spridningen nu snabbt blir allt bättre; de vita fläckarna på laddkartan är numera få och bör inte längre vara ett argument mot att köra på el.
Biodrivmedel av avfall och rester: 81.7 procent. Ibland hörs det i debatten att vi inte ska odla grödor för att producera biodrivmedel, utan odla mat. Lantbrukare brukar protestera mot detta; de gynnas av att kunna sälja till flera marknader och produktionen håller igång jordbruket som snabbt kan ställa om ifall det blir brist. Men för den som ändå oroar sig för ”food versus fuel”, är 2030-indikatorerna betryggande; andelen biodrivmedel som görs av avfall och rester ökar år för år och är nu klart över 80 procent. För biogas och HVO har andelen alltid varit mycket hög. Klimatnyttan blir därmed också hög; mycket av resterna hade annars slängts och läckt metan till atmosfären.
Nya bilars effektivitet: 36.4 kWh/100 km. Elbilar är tyngre än bensin- och dieselbilar och någon kan få för sig att det gör skiftet meningslöst ur energisynpunkt. Men indikatorn för nya bilars energieffektivitet visar tydligt hur en högre andel laddbara bilar förbättrar effektiviteten; 2010 gick det i snitt åt 57.9 kWh energi för en bilresa på 10 mil, 2023 bara 36.4 kWh. Diagrammet visar också en försämring 2017-2019; försäljningen av stora, tunga och ineffektiva SUV:ar ökade och elektrifieringen hade inte riktigt tagit fart. För 2024 finns en risk för backlash, dels för att elbilsförsäljningen inte ökar som förr, dels för att andelen SUV:ar bland elbilarna är hög.
Cykelvägar: + 1 cm/capita 2023. Indikatorn för hur mycket cykelväg det finns per invånare, visar på . en ökning 2023 med en enda centimeter, till 2.57 meter per capita. Det är den lägsta ökningen sedan sammanställningen inleddes år 2014, tidigare år har ökningen varit ungefär tio gånger så stor. Data kommer från 283 kommuner, med stora variationer men en samlat tydligt avstannande trend. Kanske tänker någon att cykelvägarna helt enkelt är färdigutbyggda, men snarare handlar det om att stimulansen minskats – och det hjälper inte att det fortfarande är olagligt för staten att medfinansiera en cykelväg mellan städer om den inte följer en bilväg.
E-handel: Rekyl. År 2020, under pandemin, passerade e-handeln för första gången 100 miljarder kronor i omsättning, visar e-handelsindikatorn. Ökningen fortsatte 2021, men har sedan vänt nedåt till exakt 100 miljarder kronor i omsättning 2023. Vi har i viss mån återgått till den fysiska handeln, och handlar totalt sett mindre när tiderna är tuffare. Vad detta betyder för 2030-målen är inte uppenbart; smart utformad e-handel innebär minskade transporter när vi inte alla tar bilen till och från butiken men indikatorn för fyllnadsgrad visar att lastbilarna ofta går halvtomma. Kanske är det en tankeställare för oss som kunder, är det våra förväntningar på snabb leverans som ställer till det?
Botanisera själv! Är detta axplock inte det mest relevanta för dig? Är du mer intresserad av cykelförsäljningen, bilpoolernas framväxt, hur godset fördelas mellan transportslaget, hur många som har körkort eller något annat? Du hittar indikatorer för detta och mycket mer hos 2030- sekretariatet, som också är öppet för förslag om annat som kan behöva granskas för att säkra att 2030-målen nås.
