Stadsdelen Mission District är San Franciscos motsvarighet till Möllevången i Malmö, eller Söder i Helsingborg.
Mexikanska burritorestauranger trängs med små butiker, klubbar och spektakulära muralmålningar.
Men fyravåningshuset på Bryant Street är målat i grått. Fönstren har svart spröjs och övervakningskameror är riktade ut mot gatan. Det finns ingen skylt, inget som avslöjar vilken verksamhet som pågår härinne. Bara en svart dörr och en porttelefon.
I den modernt inredda entrén möter en pr-konsult upp. Tidigare har pr-konsultens kollega förhört sig om vinkeln för artikeln.
”Är det ett porträtt med Peter eller en del av en större artikel?”
Frågan är om intervjun hade blivit av om han skulle uttala sig i ett större sammanhang. Företrädarna för Open AI – företaget bakom chattverktyget Chat GPT – gör få framträdanden i medier.
Peter Welinder möter upp i entrén. Han bär grå collegetröja och leder vägen in till ett konferensrum med grå, ljuddämpande väggar.
Han är uppvuxen i Järstorp, en by utanför Brösarp på Österlen, och pratar en mild skånska. Sedan 2007 har han bott i USA, varav elva år här i San Francisco.
Nu sitter han i ledningsgruppen för ett av världens mest omdiskuterade företag: Open AI. Peter Welinder är en av hjärnorna bakom Chat GPT, programmet som har gjort att alla just nu pratar om artificiell intelligens.
”Det känns konstigt. För ett år sedan behövde jag förklara länge vad jag jobbade med. Det var precis som om vi hade gjort det i hemlighet”, säger Peter Welinder, som är ansvarig för produkt och partnerskap på Open AI.
Sista november i fjol slog lanseringen av ChatGPT ner som en bomb, även om företaget varit öppet med vad som skulle komma. De stora techjättarna fick bråttom att släppa sina egna versioner och hajpen var ett faktum.
Men hur hamnade Peter Welinder från Järstorp här?
Tankarna på en robot som kan tänka som människor hade han redan i femtonårsåldern. Med inspiration från boken ”Artificial Intelligence A modern approach” visste han redan då vad han vill jobba med. Men hur han skulle ta sig dit hade han ingen aning om.
Hans mamma förstod hans nyfikenhet och uppmuntrade honom att söka till IB-programmet på Borgarskolan i Malmö. Det öppnade dörrarna till att studera utomlands och efter studenten flyttade han till London för att läsa teknisk fysik på Imperial College.
”Jag pluggade något som var brett för att förstå saker runtomkring artificiell intelligens.”
Mot slutet av utbildningen kom han fram till att biofysik låg närmare för att förstå hur hjärnan fungerar. Därför sökte han sig till Caltech i Pasadena, Kalifornien, för att ta reda på hur maskiner kan programmeras med hjärnlika funktioner.
”Mitt första år på Caltech roterade jag i tre olika forskningslabb och kom snabbt på att det inte kändes bra att operera in elektroder i hjärnan på en råtta.”
Peter Welinder fastnade istället för det som kallas computer vision – datorseende på svenska – som används för att bygga datorsystem som kan lära sig saker.
Under studietiden på Caltech startade han också ett företag.
”Jag kände att jag ville bygga något och få det att fungera. Det finns så många problem att lösa i världen och jag är väldigt optimistisk kring att teknik är ett sätt som vi kan lösa många av dem på.”
Han och hans medgrundare kom på ett sätt att organisera foton genom bildigenkänning. Företaget sålde han till Dropbox, den i dag börsnoterade lagringstjänsten i Silicon Valley som omsatte drygt 25 miljarder kronor i fjol och har över 3 000 anställda.
”Vi var hundra personer när jag började på Dropbox. Det var en intressant tid i Silicon Valley. Väldigt mycket energi och speciellt att jobba på något som människor använde så mycket.”
2012 var ett avgörande år för Peter Welinder och utvecklingen av artificiell intelligens. Ilya Sutskever, i dag medgrundare och forskningschef på Open AI, hittade tillsammans med sina dåvarande forskningskollegor på Stanforduniversitetet ett revolutionerande sätt för bildigenkänning genom att bygga ett så kallat deep neural network – med mer datorkraft och avancerade grafikkort.
”Helt plötsligt kunde man ta en enkel arkitektur för att lösa ett väldigt komplext problem. Vi började använda det till allt. Saker som tidigare tog jättelång tid att lösa, säger Peter Welinder.”
Några år senare hade en en del av hans kollegor på Dropbox gått vidare till Open AI och han ville jobba gärna jobba med robotik.
”Just då skulle de starta ett robotfokuserat team på Open AI så jag började prata med folk där.”
Han fick intrycket av att de faktiskt pratade om att bygga maskiner som kunde bli lika smarta som människor.
”Det var fortfarande inget man riktigt kunde prata om i forskningsvärlden inom artificiell intelligens. Det var nästan fult att säga det, för att man var så långt ifrån det. Och helt plötsligt kommer det här lilla företaget och säger att det är målet”, säger Peter Welinder.
”Det kändes som en grupp briljanta människor med väldigt höga ambitioner som försökte bygga något. Folk runtomkring tyckte att de var lite galna”, säger han.
Uppståndelsen kring Chat GPT är stor och systemet testas ständigt. Dagligen kommer kritik kring vad chattboten svarar fel eller kontroversiellt på, hur den agerar och vad den har fördomar kring.
”Vi har från början pratat mycket om hur vi får de här systemen säkra och tittar på vad riskerna är. Det har vi byggt en konkret strategi kring och gjort mycket förberedelser för innan vi har släppt dem”, säger Peter Welinder.
Riskerna har tagits i beaktning, vad som kan gå fel och hur det kan åtgärdas, menar han. Samtidigt säger han att det finns en tidpunkt då systemen behöver släppas ut till allmänheten.
”Det enda sättet att veta vad som ska prioriteras är om människor interagerar med dem. Du kan ha idéer om vad problemen är och vad som kommer att hända, men sätter du systemen framför människor så händer saker du inte har tänkt på.”
Att det skulle hända oförutsedda saker är ingen överraskning, menar Peter Welinder, utan en del av en medveten strategi.
”De allra flesta människor som använder det utsätts inte för någonting. Men det finns alltid de som kommer att pusha systemet maximalt och det är precis det vi vill. För det lär oss var svagheterna finns så att vi sedan kan fokusera på att fixa dem”, säger han.
Tanken bakom OpenAI:s strategi är att samhället ska förstå vad systemen är kapabla till:
”Det är det enda sättet för oss som samhälle att kunna bygga upp rätt regleringar, lagar och kontroller kring detta. Vi har pratat om det länge, men det är annorlunda att prata om hur smart ett system ska bli än om du faktiskt använder det. Det sättet vi kan komma på vilka som är de viktigaste problemen att lösa är att skapa en debatt kring det.”
Open AI startades 2015 och Peter Welinder började där ett par år senare. Då var de tjugo-trettio anställda – i dag är de 450.
De första två åren jobbade han med forskning inom robotik. Tillsammans med ett team byggde han en robothand som kunde lösa Rubiks kub. Det handlade inte om att lösa den matematiskt, utan istället träna den på att göra rätt eller fel för att forcera kuben. En teknik som kallas reinforcement learning och kommer från psykologin. Det går enkelt förklarat ut på straff och belöning.
”Vi trodde många gånger att vi inte skulle lösa det, men till slut lyckades vi.”
Det handlade om att hitta ingredienserna till ett recept för det som kallas AGI – Artificial General Intelligence. Definitionen av det enligt Open AI är ”till stor del autonoma system som överträffar människor på de flesta ekonomiskt värdefulla arbeten”.
Teamet som Peter Welinder ingick i var ett av flera forskningsteam på Open AI, vars arbete ligger till grund för chattboten Chat GPT. Den är i dag släppt som en prototyp, Chat GPT 3, och i en ytterligare version Chat GPT 4. Open AI har även utvecklat bildgeneratorn Dall-E i två versioner.
”Du kan programmera, intervjua folk eller jobba som advokat. Det finns många yrken man kan göra genom att sitta vid en dator. Kan man få en dator att göra alla de jobben lika bra som de bästa människorna på de jobben, då kommer vi till AGI”, säger Peter Welinder.
”Det hjälper oss att fokusera på kreativitet och utforska olika idéer. Det kan vara en brainstorming-partner och det finns inga pinsamma frågor. Chat GPT har inga känslor. Den kommer inte att döma dig på något sätt”, säger han.
Men Peter Welinder vill inte bara lyfta frågan om jobben. Han vill gärna prata om att alla kan få hjälp av ett AGI för att få tillgång till exempelvis en tillförlitlig läkare eller psykolog, utan att det behöver innebära en stor kostnad.
”Det blir en slags demokratisering av de tjänsterna. Som är svåra för gemene man att få tag i. Det tror jag kommer att ha en positiv påverkan på oss människor.”
Läs mer om hur AI över kodandet: ”Nu kan alla bli programmerare”
