Cykeldeklarationen är en central milstolpe – nu erkänner och uppmuntrar Sverige och hela EU cyklingen som transportslag, med alla dess positiva effekter på miljön, folkhälsan, ekonomin och tillgänglighet. Deklarationen är oerhört konkret, med 36 åtaganden som Sverige nu ska uppfylla. Här är hur!
1. Ta fram en cykelstrategi. Deklarationen förkunnar att cyklingsstrategier ska antas på alla relevanta nivåer, men Sverige har avpublicerat cykelstrategin från 2017 utan att ersätta eller uppdatera den. Regeringen bör ge Trafikverket eller VTI i uppdrag att ta fram en ny strategi, som ett komplement till det pågående arbetet med nationell infrastrukturplan.
2. Skapa sammanhängande och säker infrastruktur för cykling. Cyklisten tvingas alltför ofta uppleva cykelvägar som abrupt tar slut, som underhålls så dåligt att det är farligt att cykla där eller som är så svagt belysta att det inte känns tryggt. Detta bryter mot Sveriges nya åtaganden, och ett första beslut bör vara att tillåta och bygga statliga fristående cykelvägar mellan städer i hela landet. Passa också på att plocka de lågt hängande frukter Trafikverket föreslår – tillåt cykling mot enkelriktat och högersväng mot rött.
3. Främja multimodala lösningar med hållbara färdslag. Cykeldeklarationen betonar att hållbara färdslag ska samverka bättre. Det är i linje med sjupartiöverenskommelsen strax före valet (alla utom SD) som slår fast att dagens reseavdrag ska ersättas av ett färdmedelsneutralt avdrag som underlättar hållbar multimodalitet. Regeringen bör snarast förverkliga detta riksdagsbeslut.
4. Göra cykling billigare. Cykeldeklarationen påminner om ”medlemsstaternas möjlighet att tillämpa reducerad moms för tillhandahållande, uthyrning och reparation av cyklar och elcyklar i enlighet med rådets direktiv (EU) 2022/54210 för att öka överkomligheten”. Det skulle göra stor skillnad; idag betalar den som tar bussen, bokar en limousine eller hyr en helikopter 6 procent moms, men den som avlastar annan trafik och väljer cykel betalar 25 procent. Den nyligen fördubblade momsen på reparationer ökar kostnaden för den som vill få ordning på sin gamla cykel och bör återställas eller kompenseras för.
5. Frigöra mer medel till infrastrukturinvesteringar i cykling på alla politiska nivåer. Deklarationen är befriande tydlig; det duger inte att regeringen låter hårt pressade kommuner ta ansvaret för cykelsatsningar. Det behövs en nationell cykelsamordning med ett effektivt stöd till kommunerna när stadsmiljöavtalen fasas ut. Inspiration kan hämtas från Irland och Nederländerna som avsätter 10 procent av sina nationella infrastruktursatsningar till cykling och 10 procent till gång.
6. Uppmuntra företag, organisationer och institutioner att främja cykling. När Skatteverket omtolkade EU:s momsdirektiv i cykelfientlig riktning såg många offentliga arbetsgivare sig tvingade att fördyra förmånen för den anställde. Det drabbar vårdpersonal och andra med lägre inkomster och fick bl.a. Stockholms stad att avstå från upphandling till sina 45.000 anställda. Att alla EU-institutioner står bakom cykeldeklarationen visar att det behövs en mer generös tolkning, vilket regeringen bör få godkänt från EU.
7. Öka cyklingen för att främja social inkludering, med särskilt fokus på kvinnors, barns, äldres och utsatta och marginaliserade gruppers behov. För mindre vana cyklister är det särskilt viktigt med avskilda cykelvägar, och bekymmersamt att utbyggnaden avstannat – 2023 byggdes 1 cm (!) ny cykelväg per capita i Sverige. Riksdag och regering behöver ge Trafikverket i uppdrag att öka detta, med vägledning från Frankrike som investerar två miljarder euro för att fördubbla det nationella cykelnätverket till 100.000 km år 2030.
8. Mät och målsätt. Deklarationen slår fast att cykeldata inte samlas in enhetligt, vilket mycket beror på att det inte finns något mål att stämma av mot. Billandet Tyskland ska fördubbla cyklingen till år 2030 räknat i kilometer, Österrike ska nå 13 procent cykelandel redan år 2025, svenska statliga VTI föreslår att cyklandet år 2030 ska stå för 20 procent av alla resor och fördubblas till 2035. Att uppdatera den avpublicerade cykelstrategin från 2017 vore en bra början för att visa vägen, och strategin blir effektiv ihop med VTI:s tydliga målstruktur. Eftersom 6 av 10 resor i Sverige kan ske under en kvart med cykel är det klart realistiskt.
Delar av den europeiska cykeldeklarationen är mycket precis i vad som förväntas från Sverige, annat ger större handlingsfrihet. Infrastrukturminister Andreas Carlson och regeringen behöver visa hur åtagandena ska uppfyllas, förslagsvis i den infrastrukturproposition som nu förbereds och i Sveriges klimat- och energiplan som EU- kommissionen begärt till 30 juni. Då blir det också tydligt hur Sverige med ökad cykling kan minska transportsektorns utsläpp och undvika dryga EU-böter.
Sverige har fått bakläxa från EU på andra delar av vårt klimatarbete. Låt oss undvika det denna gång genom att snabbt förverkliga cykeldeklarationen – ökad cykling gagnar alla!
LÄS OCKSÅ:
Trendbrottet: Cykeln kör om bilen som färdsätt i Paris
Debatt: ”En tusenlapp i belöning för att du tar cykeln vore rimligt”
Här cyklar fler än hälften av invånarna
Mattias Goldmann, VD 2030-sekretariatet
Samuel Williams, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder
Leif Karlsson, ordförande, Svensk Cykling
Per Hasselberg, ordförande, Cykelfrämjandet
