Ingenjörslandet Sverige måste bli bättre på att utbilda ingenjörer

Enligt SCB:s senaste prognos kommer det att saknas 8 000 civilingenjörer år 2040. Regeringen har aviserat satsningar för att stärka ingenjörsutbildningarna och en STEM-strategi är under framtagning. Det är välkommet, men om Sverige även i framtiden ska vara ett ingenjörsland och ledande i den gröna omställningen måste vi bli väsentligt snabbare och bättre på att utbilda ingenjörer. Det krävs ett helt ekosystem av åtgärder. 

Sverige har en stark tradition av teknisk kompetens och innovationskraft, som till stor del lagt grunden för vårt välstånd. Att vi behöver fler utbildade ingenjörer för att klara den gröna omställningen är ingen nyhet. Det har branschen påtalat i många år, och för varje år har kompetensbristen blivit allt mer akut. 

2018 presenterade vi ett 7-punktsprogram för att minska avhoppen och öka genomströmningen på ingenjörsutbildningarna, men statistiken visar att utvecklingen går alldeles för långsamt. Exempelvis visade SCB:s rapport då att endast 51 procent av nybörjarna på civilingenjörsprogrammet läsåret 2008/2009 hade tagit ut sin examen sju år senare. Idag är den siffran knappt märkbart bättre – 55 procent.

I SCB:s senaste prognos beräknas 8 000 civilingenjörer saknas år 2040. Efterfrågan väntas öka med drygt 40 procent samtidigt som tillgången på civilingenjörer bara väntas öka med knappt 35 procent. Bristen på civilingenjörer fortsätter alltså att öka, samtidigt som vi står inför de största industrisatsningarna i modern tid. 

Till 2040 har vi många kritiska år framför oss. Svensk industri måste stå bättre rustad i den gröna omställning som pågår för fullt. Den satsning som regeringen påbörjat för att stärka ingenjörsyrket är efterlängtad, där utbygganden av civilingenjörsutbildningarna och höjningen av ersättningsbeloppen kommer förbättra kvalitén. I slutet av året ska regeringen presentera sin STEM-strategi, med målet att stärka kompetensförsörjningen inom ämnena Science, Technology, Engineering och Mathematics. Den välkomnas av en hel bransch. Här är AFRYs fem viktigaste inspel för att öka intresset för och stärka ingenjörsutbildningarna i vårt land.

• Förstärk teknikämnet: Trots att teknik är obligatoriskt i grundskolan nedprioriteras det på många håll. Lärare saknas eller är obehöriga och undervisningen möter inte elevernas intresse. Genom att satsa på ämnet och ge elever en positiv bild av teknik, programmering och problemlösning från tidig ålder kan vi öka intresset och skapa en starkare grund för framtida ingenjörsutbildningar. AFRY är partner till IGEday, Introduce a Girl to Engineering, ett initiativ där unga tjejer och icke-binära får testa på livet som ingenjör på en arbetsplats i Sverige. Fler företag borde ansluta!    

• Förbättrad samverkan med näringslivet: Bygg broar mellan akademi och näringsliv. Företagen måste erbjuda praktikplatser, gästföreläsningar och gemensamma forskningsprojekt. Akademin å sin sida måste involvera näringslivet mer i utbildningsprocessen för att säkerställa att studenterna får relevanta kunskaper och praktisk erfarenhet som möter industrins utmaningar. Det ökar inte bara studenternas kunskap utan också deras anställningsbarhet.

• Mångfald och inkluderande läroplaner: Representation spelar en avgörande roll. Branschen måste fortsätta sitt idoga arbete med ökad jämställdhet och bli bättre på att utbilda framgångsrika ingenjörer med olika bakgrunder och kön. Grundskolans läroplan bör även anpassas för att inkludera ämnen som hållbarhet, etik och samhällsansvar.

• Gör ingenjörsutbildningar mer attraktiva och öka genomströmningen: Möjliggör för de ingenjörsstudenter som tagit en examen inom utsatt studietid att få delar av sina studieskulder avskrivna. Det skulle göra utbildningen mer attraktiv, ge studenten ekonomiska incitament och råda bot på den låga genomströmningen. 

• Flexibla utbildningsvägar: Femåriga civilingenjörsutbildningar passar inte alla, även om motivation och vilja finns. Då måste samhället kunna erbjuda fler alternativa utbildningsvägar för blivande ingenjörer, exempelvis yrkeshögskoleutbildningar, distansutbildningar och möjligheter till omskolning för personer med annan bakgrund. Genom Afrys Nuclear Academy program utbildar vi framtidens kärnkraftsingenjörer. Varje år tillför vi ca 50-100 nya medarbetare till branschen för att möta våra kunder och marknadens behov.

Genom att implementera dessa åtgärder kan vi forma en ny generation passionerade ingenjörer och Sverige kan fortsatt vara det ledande ingenjörsland vi måste vara för att möta framtidens utmaningar. 

Jonas Gustavsson, vd och koncernchef, Afry