Hoppa till innehållet

Dags för EU:s ledare att fokusera på konkurrenskraften

EU:s andel av världsekonomin krymper och konkurrenskraften har försämrats. Nya teknologier kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Vi måste ge framgångsrika svenska och europeiska företag möjligheten att bli starkare i den globala konkurrensen, skriver statsminister Ulf Kristersson (M).

Foto: Cornelia Jönsson

I dag samlas EU:s stats- och regeringschefer för toppmöte om unionens framtida konkurrenskraft. Det är en stor och brådskande fråga, inte minst för framgångsrika exportländer som Sverige. 700 000 svenskar har jobb att gå till varje dag tack vare EU:s inre marknad, och regeringen vill att de jobben ska bli ännu fler. Därför har jag med mig en offensiv agenda för ökad konkurrenskraft till dagens toppmöte.

EU:s andel av världsekonomin krymper och konkurrenskraften har försämrats. Nya teknologier kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Många europeiska företag startas här, men växer sig stora på annat håll. 

Under rätt många år har EU sysslat med ständig krishantering. Först Euro-krisen och Brexit, sedan pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kraven på offentliga stödpaket och statsstöd till företag och branscher har blivit allt fler. Ibland nödvändiga - men Europa kan inte leva i en permanent kris där subventioner blir en naturlig del av företagens intäktskalkyler och där skattepengar snarare än innovation och konkurrenskraft gör att företagen kan växa i Europa.

Därför var det viktigt att Sverige under vårt EU-ordförandeskap tydligt prioriterade unionens konkurrenskraft och satte frågan på agendan igen. Från början var vi rätt ensamma, men hårt arbete lönar sig även i EU. I slutet av ordförandeskapet sjösattes en strategi för produktivitet och långsiktig konkurrenskraft. Att EU:s ledare i dag möts i Bryssel för att i första hand diskutera just detta, beror i hög grad på Sveriges ansträngningar.

Den inre marknaden har länge varit kronjuvelen i EU-samarbetet. Nästan 450 miljoner konsumenter och miljontals företag ger en ekonomisk potential som borde utnyttjas ännu bättre. Några av de frågor som nu ligger på bordet är:

Enklare och färre regler för företagare. Europas företag behöver färre, bättre och enklare regler. På svenskt initiativ har beslut redan fattats om att minska företagens administrativa rapporteringsbörda med 25 procent. Och när gemensam lagstiftning ersätter 27 olika nationella regelverk är det i sig en viktig förenkling för handel och företagande. Men risken finns ändå att EU reglerar bort innovationskraft med administrativa pålagor. Det har t.ex. införts nästan 120 nya EU-lagar på digitaliseringsområdet sedan 2019. Säkert med goda avsikter, men den sammanlagda effekten av så mycket lagstiftning på kort tid innebär risker för misstag. 

Fler frihandelsavtal. Under den här mandatperioden har EU bara slutit ett enda handelsavtal. Det räcker inte. Vi kommer att driva på för ett Europa som inte sluter sig, utan som är villigt att handla – och konkurrera - med vår omvärld. Här behöver vi ha högre ambitioner för att Europas företag ska få tillträde till viktiga marknader runtom i världen. 

Svensk skog ska ses som en resurs i klimatomställningen. 300 000 svenskar äger skog. Genom Sveriges och Finlands ihärdiga arbete börjar fler länder förstå att det hållbara svenska skogsbruket är viktigt inte bara för Sveriges, utan för hela Europas gröna omställning. Skog är inte bara en kolsänka och en förutsättning för biologisk mångfald. Skogen är också avgörande för att ersätta fossila material och minska våra utsläpp. Och värdet av skogsprodukter lyfts särskilt fram i det konkurrenskraftsinitiativ som nu föreslås.

Färre handelshinder. EU har för många handelshinder, framför allt inom tjänstesektorn och den digitala ekonomin. Därför är det bra att kommissionen nu uppmanas att presentera en ny strategi för att ta bort handelshinder och stärka genomförandet av den inre marknaden. Det är något som vi har drivit på för och blir en av nästa kommissions första och viktigaste uppgifter.

Enklare att investera i svenska företag. Svenska företag ska inte behöva flytta från EU för att kunna växa. Jag gläds åt att det inför toppmötet verkar finnas ett starkt politiskt momentum för att förverkliga EU:s kapitalmarknadsunion. Det skulle underlätta tillgången till kapital för europeiska företag, och göra det smidigare att finansiera de gröna och digitala omställningarna.

Europa har många fantastiska företag, men USA och Asien springer ofta snabbare. På dagens möte behöver vi ge framgångsrika svenska och europeiska företag möjligheten att bli starkare i den globala konkurrensen.

Ulf Kristersson, statsminister (M)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från PleoAnnons

Expert: Rulla ut AI funktion för funktion – inte allt på en gång

Torben Andersen, AI Lead på Pleo.
Torben Andersen, AI Lead på Pleo.

Trots att AI kan användas brett bör det implementeras med eftertänksamhet i en organisation för att sedan låta det växa organiskt.
– AI har en enorm potential inom affärs- och finanssektorn. Men ska man lyckas måste implementeringen ske där potentialen är störst så att fördelarna blir tydliga för alla, säger Torben Andersen, AI Lead på Pleo.

AI håller på att slå igenom brett inom en mängd sektorer och kommer att leda till helt nya sätt för hur vi alla arbetar.

Inom affärs- och finanssektorn har AI en enorm potential och kan automatisera många olika typer av flöden för att öka effektiviteten, som automatisera betalningar, insättningar och överföringar, förbättra säkerheten och genom chatbots kommunicera smidigare med kunder och leverantörer.

Trots det visar 2024 år undersökning CFO’s Playbook från Pleo att en klar majoritet av företagsledare ännu inte är helt övertygade om vilken roll generativ AI kan spela. Bara 27 procent säger sig se en potential med införandet av generativ AI i sin ekonomiverksamhet, medan bara 29 procent säger sig vara övertygade om att AI kan minska den administrativa bördan och frigöra tid för mer värdeskapande uppgifter.

– Att ta in AI i sin ekonomiverksamhet ska inte vara något som man våndas över i flera veckor. Det är bra att vara försiktig, men inte på bekostnad av företagets verksamhet. En bra grundregel är att behandla AI som man behandlar en nyanställd medarbetare, säger Torben Andersen.

Generativ AI kan ersätta olika specifika AI-verktyg

Han menar att ett fel som många företag gör vid implementering av AI-lösningar är att ta in en mängd olika leverantörer med unika lösningar för en mängd olika processer. Istället bör man förlita sig på en enda lösning för generativ AI som får appliceras på alla processer.

– AI-området förändras varje dag och i en allt snabbare takt. Det AI-verktyg man föredrar för att lösa ett affärsproblem i dag kan vara förlegat i morgon. Därför ska man inte låsa sig vid en enda leverantör för varje process. Istället kan man använda generativ AI för en mängd processer. Många specifika AI-verktyg är ändå bara lagar ovanpå generativ AI. När man lär sig styra det kan man lösa en mängd olika problem. Nyckeln här är färdigheter i så kallad ”prompting”, säger han.

För att lyckas är det avgörande att generativ AI implementeras på rätt ställe i organisationen.

– Man måste hitta de medarbetare som har ett naturligt intresse för det. När de experimenterar och till slut hittar det där avgörande aha-ögonblicket kommer det att sprida sig vidare i organisationen, förklarar han.

Då kan man även övertyga de som varit skeptiska.

– När någons kollega levererar bättre prestanda och kanske får en bonus som ett resultat, kommer detta att räcka långt till att övertyga AI-skeptiker att omvärdera sin tidigare uppfattning, fortsätter han.

Generativ AI skapar möjligheter

Att rulla ut generativ AI funktion för funktion och börja med de medarbetare som visar störst intresse gör att implementeringen blir både naturlig och organisk.

– Vi har förståelse för att affärs- och finansteam kan känna oro och tveksamhet för AI. Det är viktigt att inte avfärda detta. Istället måste vi övertyga dem om fördelarna med generativ AI för att vinna över dem. Då kommer hela organisationen vara på väg åt rätt håll, och det kan vi hjälpa till med, säger Torben Andersen.

Pleo har implementerat AI i sin egen organisation genom olika verktyg för att hjälpa och effektivisera sina medarbetare. AI kommer att bli en allt större del av det egna produkterbjudandet, en kostnadshanteringslösning som hjälper företag att betala, hantera och optimera betalningsflöden.

Om Pleo

Pleo är den främsta plattformen för företagsutgifter i Europa, utformad för att stödja innovativa team över hela kontinenten. Genom att erbjuda intelligenta kort och automatiserade utläggsrapporter gör Pleo det möjligt för små och medelstora företag att effektivt modernisera sina ekonomiska processer och frigöra tid från föråldrade rutiner. 

Läs mer på pleo.io/se 

 

Mer från Pleo

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Pleo och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera