Avgörande för Sverige att regeringen lyckas med STEM

Regeringen arbetar just nu med en av de största utbildningsreformerna någonsin, en nationell strategi för STEM - Science, Technology, Engineering & Mathematics, för att möjliggöra att antalet tekniskt kunniga i Sverige ökar. 

Varför är detta så viktigt? Jo, därför att tillgång till rätt kompetens är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där teknisk kunskap blir all mer vital.

Under 150 år har framgångsrika ingenjörsuppfinningar byggt upp vårt land och vårt välstånd. Framgångarna framåt kommer att bygga på teknikledande företag som genom avancerad teknisk kunskap förmår konkurrera på den internationella exportmarknaden. Teknikföretagens 4 500 medlemsföretag har en miljon medarbetare, varav en tredjedel i Sverige. Våra företag står dessutom för en tredjedel av Sveriges export.

Ser vi på industrin som helhet så kan vi konstatera att den genererar en stor del av de skatteintäkter som krävs för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inkluderar vi antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn som finansieras av dessa skatter så skapar industrin sysselsättning för mer än en miljon personer i Sverige (Teknikföretagen Ekonomisk Analys, 2019).

En förändrad demografi, både globalt och lokalt, samt en snabb utveckling inom avancerad teknologi innebär att efterfrågan på STEM-relaterade arbeten kommer att öka. En nyss genomförd studie av Industrirådet visar att det i industrin och teknikbranschen behövs ersättnings- och nyrekryteras 300 000 nya medarbetare på tre års sikt. Naturvetarna har i en rapport konstaterat att efterfrågan på STEM-kompetens har tredubblats på tio år.  

Man behöver inte titta långt för att se vad det konkret handlar om: Sveriges infrastruktur behöver genomgående rustas upp, elförsörjningen säkras och försvaret byggas upp - vilket kräver STEM-kompetens. Tiden för en omstöpning av och investering i utbildningssystemet är med andra ord nu. Därför är den inriktning som regeringen tagit nödvändig och välkommen. Det kommer att krävas investeringar, men det är investeringar som behövs för att vi ska bibehålla dagens välfärdsnivå och fortsätta att bygga på den.

Teknikföretagen har tagit de möjligheter som erbjudits att ge inspel till STEM-strategin under processen, med förslag som berör både grundskola, gymnasium och högre utbildning. Det är viktigt att regeringens arbete med strategin leder hela vägen in i mål.

För få utbildas i dag till de stimulerande och ofta avancerade arbeten som tekniksverige behöver. Det gäller arbetsuppgifter med varierande grad av tekniskt kunnande, allt från nyckelroller i våra moderna fabriker till utveckling av avancerad teknologi.  

Att möta den typen av efterfrågan är en omöjlighet om vi blickar över utbildningssystem och regler för arbetskraftsinvandring som de ser ut i dag. Men med en omdaning av utbildningssverige, i och med en ny STEM-strategi, kommer oddsen att förbättras avsevärt. Det är av största vikt att STEM-strategin landar i följande:

• Lärandet sköts av lärarna och de är därför nyckelpersoner i den här utvecklingen. När vi föreslår, och regeringen arbetar med, en reformering av utbildningssverige, är åtgärder för fler lärare och fortbildningsinsatser för fler STEM-kunniga lärare avgörande.  

• Det är viktigt att fler unga klarar godkäntgränsen i matematik – men för att fler ska välja STEM-utbildningar efter grundskolan behöver intresset för matematik och teknik också öka. Matematik är i dag det mest ogillade ämnet av unga (Ungdomsbarometern 2024). Därför behöver regeringen införa pilotprojekt för att utveckla matematikundervisningen och statushöjning för teknikämnet. Våra förslag innehåller både att dra nytta av nya teknologier och att inspireras av de länder som har bäst PISA-resultat, exempelvis Singapore. 

• STEM-strategin behöver samordnas och följas upp genom en egen fokuserad delegation med ett tydligt uppdrag. Så arbetar man både i Nederländerna och Tyskland med verifierad framgång. En sådan organisation är inte särskilt kostsam och vi har i Sverige egna förebilder som exempelvis Delegationen för unga i arbete (DUA)

• Inom både gymnasie- och högskolan är reformbehoven omfattande. Gymnasiet behöver en programstruktur som rustar fler elever med STEM-kompetens och det behövs också resurser till investeringstunga utbildningar, som annars riskerar att prioriteras bort. 

• Studenternas efterfrågan styr i dag högskolans utbud. Intresset hos studenter ska självklart vara en aspekt, men högskolan behöver i mycket högre utsträckning ta hänsyn till samhällets behov när de dimensionerar sina utbildningar. Det finns i dag inget systematiserat samarbete med arbetslivet. För få går i dag också klart viktiga utbildningar som civilingenjörsutbildningar - ofta troligtvis för att tillräckliga förkunskaper saknas. Så ska det inte vara. 

• Resurstilldelningen bör främja profilering och utbildningar med högt söktryck och god etablering på arbetsmarknaden. Särskilda resurser måste tillföras universitet och högskolor för livslångt lärande. Möjligheten att skriva av delar av studielånet vid ingenjörsexamen skulle vidare kunna öka genomströmningen.

Dessa är endast en bråkdel av alla reformer som behöver ske i det svenska utbildningssystemet och som nu kan utformas under paraplyet STEM-strategi. 

Vi företagsledare som utgör Teknikföretagens styrelse, och som representerar såväl stora som små företag, vill understryka att angelägenhetsgraden för en STEM-strategi är mycket hög – för tekniksverige och för samhället i stort. Det behövs ett helhetsgrepp som bygger på vår starka tradition som teknik- och innovationsnation men där det även finns utrymme för att tänka nytt.

Att regeringen har tagit initiativ till en STEM-strategi är därför mycket positivt. Utbildningsminister Mats Persson har valt att gå i spetsen för att tekniksverige inte bara ska kunna hålla jämna steg med omvärlden utan fortsatt vara ledande. Nu hoppas vi att hela regeringen med samarbetsparti ställer sig bakom en kraftfull strategi som på riktigt gör skillnad. Från klassrummet till arbetsplatsen.

Malin Alfredsson, vd, Cellwoodgruppen

Caroline Andersson, vd, EMVE Sweden

Lena Eliasson, HR-chef, Saab

Tom Erixon, vd och koncernchef, Alfa Laval

Hanna Fager, HR-chef, Volvo Cars

Erik Fahlgren, styrelseordförande, VTT i Skellefteå

Malin Frenning, vd, RISE

Rickard Gustafson, vd och koncernchef, SKF

Jonas Gustavsson, vd och koncernchef, AFRY

Tobias Hansson, vd, Hitachi Energy Sweden

Dennis Helfridsson, vd, ABB Sverige

Jens Holtinger, globalt ansvarig för lastbilsproduktion, Volvo

Fredrik Jejdling, vice vd, Ericsson

Christian Levin, vd och koncernchef, Scania

Pernilla Melén, vd, Swedev

Maria Nilsson, vd, Experto Crede

Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen

Marie Sandin, vd, AB Tetra Pak

Maud Spencer, vd, Svalson

Josephine Stjärnerfält, vd, Prido

Anton Svensson, vd, EWES

Vahid Zohali, vd, IBM Svenska AB

Jessica Öberg, vd, Combitech