Hoppa till innehållet
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Under tisdagen meddelade fastighetsbolagen Atrium Ljungberg och Neobo att man sänker respektive slopar sin utdelningspolicy. Med mindre än tre veckor kvar av det fjärde kvartalet aktualiseras nu frågan kring fastighetsbolagens utdelningar.
En som tror att fler fastighetsbolag kommer att se över, och till och med slopa sina utdelningar är Michael Johansson, fastighetsanalytiker på Arctic Securities.
"Jag var väldigt förvånad över att inte fler bolag ställde utdelningen i våras och det tankesättet står jag fast vid", säger han och fortsätter:
"Jag tror att nu när vi går in i 2024 så kommer vi se många fler bolag som ställer, alternativt sänker utdelningen än vad vi såg förra året."
I samband med boksluten 2022 var det få av de större fastighetsbolagen som valde att ställa in sina utdelningar. I samband med Roger Akelius intåg i Castellum slopades bolagets utdelning och i takt med att SBB:s finansiella situation förvärrades under året valde det krisande fastighetsbolaget att pausa den på stämman redan klubbade utdelningen.
Michael Johansson får medhåll av Handelsbankens analytiker Johan Edberg:
"Jag skulle tro att vi ser några till som ställer utdelningen, men jag tror också att det finns bolag som kommer försvara utdelningen med näbbar och klor för att man har sagt så eller för att ägarna behöver", säger han och nämner fastighetsbolaget Wallenstam som ett exempel på ett bolag som har betonat vikten av utdelningar.
"Rent tekniskt skulle jag kanske tycka att det vore sunt om bolag struntade i att dela ut. Både för att minska den finansiella risken, men också för att man ser ett scenario där det kommer ges möjligheter att göra transaktioner. Det kommer att finnas bolag som kommer behöva sälja, och då är det trevligt att ha lite torrt krut att kunna använda mer effektivt än till att bara dela ut pengarna", säger Johan Edberg.
Michael Johansson för ett liknande resonemang och argumenterar för att fastighetsbolagen borde kunna använda pengarna mer effektivt i den egna verksamheten i dagens läge.
Fastighetsinvesteringsbolaget Catellas analyschef Arvid Lindqvist betonar samtidigt att det finns ett tydligt behov av att minska skuldsättningen i sektorn.
"Det är klart att ett sätt är att minska på utdelningar. Sedan är det många bolag som framöver kommer att behöva fortsätta ta in nytt eget kapital", säger han och fortsätter:
"Totalt sett finns det ett behov av att ta in nytt eget kapital och av att sälja fastigheter för att få ned sin skuldsättning – och att dela ut väldigt mycket pengar samtidigt som du måste förbättra dina ICR-nyckeltal (räntetäckningsgrad reds anm.) är kanske inte en så bra kombination."
Men att ställa in en utdelning är inte helt okontroversiellt. När Castellum i november 2022 slopade utdelningen missade bolaget chansen att bli Stockholmsbörsens första utdelningsaristokrat, med höjd utdelning 25 år i sträck.
Ett annat försvårande moment för fastighetsbolagen skulle kunna vara den oerhört starka perioden som bolagen har upplevt på börsen sedan bottennivåerna från slutet av oktober, spekulerar Johan Edberg. Sedan slutet av oktober har Stockholmsbörsens fastighetsindex rusat över 30 procent.
"Med den uppställda förväntningsbilden på aktiemarknaden kanske det blir ännu jobbigare att signalera svaghet igen när priserna och värderingarna har fått lite luft under vingarna igen", resonerar han.
Johan Edberg pekar vidare på en stor skillnad på i dag jämfört med för ett år sedan.
"För ett år sedan när vi diskuterade utdelning hade de flesta bolagen fortfarande ganska stora marginaler mellan ränteteckningen och kovenanterna. Nu finns det en del bolag som börjar närma sig både sin egen, och bankernas gräns för vad som är rimligt", säger han och fortsätter:
"Där någonstans blir det en 'hard-stop' för bolagen. Om bankerna indikerar att utdelningar är olämpliga för fortsatt relation, då har de inte mycket till val längre", säger han.
Även Michael Johansson lyfter fastighetsbolagens relation med bankerna som en nyckelfråga.
"För den absoluta majoriteten av bolagen behövs pengarna internt för att hantera sina refinansieringsrisker - och för att på så sätt visa för bankerna och obligationsägare att man prioriterar kreditkvalitet i det här läget", säger han.
Under 2023 valde flera fastighetsbolag att göra nyemissioner för att få in eget kapital, i vissa fall samtidigt som pengar försvann ut via utdelningar.
"Trenden framöver är att det är rätt många bolag framöver som kommer behöva ta in nytt eget kapital – och det är framför allt bolag i gruppen som har kört lite för hårt med för hög skuldsättning", säger Arvid Lindqvist.
Men att fastighetsbolagen återigen ska komma undan med att dela ut och samtidigt ta in pengar via emissioner tror inte Johan Edberg.
"Jag tror att du måste ha en värdering som är ganska nära substansvärde för att komma undan med det - annars tror jag att det blir svårt att göra det utan att det ska ses som värdeförstörande", säger han.
Ytterligare en aspekt kring fastighetsbolagens utdelningar är skuldsatta huvudägare som har påståtts vara beroende av utdelningen från bolaget, och som har haft en finger med i utdelningsbeslutet. Bland annat har både Corem och SBB:s utdelningar pekats ut som extra viktiga för ägarna Rutger Arnhult och Ilija Batljan.
"Det var mycket spekulationer om det i våras och den aspekten kan ha spelat in", säger Michael Johansson.
Pressade huvudägare, eller bolag som delar ut för att ligga kvar i ett utdelningsindex är dock inte skäl nog att behålla en utdelning betonar Michael Johansson.
"De anledningarna är rätt dåliga ur ett styrelseperspektiv. Styrelsen ska göra det som är bäst för bolaget, och jag tror att det bästa för många bolag är att inte dela ut", säger han.