Hoppa till innehållet
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Bostadspriserna antas inte längre sjunka utan vara stabila framöver, för att sedan vända långsamt upp under 2024.
Det skriver Handelsbanken i sin fastighetsrapport.
De noterar att stigande räntor och höga riskpremier pressar såväl hushåll som bygg- och fastighetsbolag hårt.
För hushållens del är den stora effekten av räntehöjningarna redan känd, boräntor på utestående lån är nära toppen och hushållens realinkomster börjar nu åter öka.
"Bostadspriserna kan därför förbli stabila, bedömer vi, men det hänger på att säljare inte plötsligt får bråttom", skriver Handelsbanken.
Vid sidan av kraftigt fallande bostadsinvesteringar står sig övriga lokalinvesteringar bättre. Industrisatsningarna i Norrland kräver dock andra investeringar och kommunerna har svårt att bära hela risken.
På fastighetsmarknaden har det ändå hänt förvånansvärt lite men nu börjar det långsamt röra på sig. Hyresmarknaden för kommersiella lokaler visar tecken på att sakta in samtidigt som höga finansieringskostnader långsamt pressar upp avkastningskraven.
Kommersiella fastighetsvärden har hittills sjunkit i genomsnitt med knappt 8 procent.
"Som tidigare räknar vi med att fastighetsvärden fortsätter sjunka de kommande kvartalen, med i genomsnitt 15 procent från toppen i mitten på 2022", skriver Handelsbanken.
Fastighetsbolagens räntetäckningsgrad fortsätter också att sjunka och pressar kreditbetygen vilket gör framtiden på obligationsmarknaden osäker.
Samtidigt har utvecklingen under året stärkt vyn om en splittrad bild hos fastighetsbolagen, där vissa och företrädesvis bostadsägande fastighetsbolag tvingats till akuta åtgärder medan "sitta stilla i båten" fortsätter att vara den dominerade strategin för många andra bolag.
Handelsbanken hade väntat sig mer av en rad åtgärder: försäljningar av fastigheter, minskade utdelningar, minskade investeringar och förbättrade kassaflöden och nyemissioner av aktier.
Att marginalkostnaden för lån ligger klart över fastigheternas avkastning har samtidigt bidragit till ett minst sagt svalt intresse för att köpa fastigheter.
Överlag är de ekonomiska riskerna fortsatt främst kopplade till inflationsutsikterna och effekterna av de kraftiga räntehöjningarna, där oron för fastighetsmarknaden förblir central och fortsätter prägla fastighetsaktier.
I ett alternativscenario där konflikten i Mellanöstern eskalerar och oljepriset stiger kraftigt kan Riksbanken höja räntan till 5,50 procent under 2024, samtidigt som långräntorna stiger och ligger kvar på en högre nivå. I detta scenario bedöms bostadspriserna falla med cirka 15 procent från dagens nivå.