Hoppa till innehållet

Världens chans – svenskarna vill se mer klimatpolitik

KOMMENTAR Vår serie med positiva klimatexempel från när och fjärran tänks också inspirera svenska beslutsfattare i politik och näringsliv. Men vilket är deras mandat att agera? Det visar årets Klimatbarometer, vars mest spännande slutsatser presenteras här!

Miljöaktivisten Greta Thunberg och klimatminister Romina Pourmokhtari.
Miljöaktivisten Greta Thunberg och klimatminister Romina Pourmokhtari.

 

Boende i bland annat Kävlinge, Hörby och Hässleholm har drabbats hårt av de omfattande översvämningarna som drabbat Skåne i år. På bilden ett stugområde vid Ringsjön i Eslövs kommun.
Boende i bland annat Kävlinge, Hörby och Hässleholm har drabbats hårt av de omfattande översvämningarna som drabbat Skåne i år. På bilden ett stugområde vid Ringsjön i Eslövs kommun.Foto: Johan Nilsson/TT

Här och nu
Klimatförändringarna handlar inte bara om framtida generationer, sjunkande söderhavsöar eller fjärran isbjörnar – vi drabbas här och nu. Det är en viktig signal från WWF:s Klimatbarometer, den kanske mest omfattande studien av vad svenskar anser om klimatförändringarna och arbetet för att klara klimatmålen. 50 procent av allmänheten ser klimatet som det som man oroar sig mest för; enbart krig är ännu mer oroande, medan organiserad brottslighet kommer efter. Hela 65 procent anger att deras liv redan nu påverkas av klimatförändringarna, och 63 procent upplever att extremvädret ökar.

Klimatpolitiska rådet överlämnade Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på ett seminarium förra veckan.
Klimatpolitiska rådet överlämnade Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på ett seminarium förra veckan.Foto: Samuel Steén/TT

Gör mer, politiker!
Den viktigaste siffran i hela undersökningen: Att 68 procent av svenskarna vill att politikerna gör mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Bara 5 procent instämmer inte alls. Majoriteten för att politiken bör göra mer är tydlig både bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper och överallt i landet. Bara 6 procent vill avskaffa Sveriges klimatmål, 38 procent vill behålla målet som det är och hela 35 procent vill skärpa målen. Vilket underbart mandat till klimatminister Romina Pourmokhtari att leverera en kraftfull klimatpolitik – och vilken tankeställare för Sverigedemokraternas Martin Kinnunen att även hans väljare önskar mer utsläppsminskande politik!

Mandatet till politikerna är tydligt också i att 48 procent anser att de har störst ansvar för att stoppa klimatförändringarna, med företagen på andra plats med 21 procent och privatpersoner på tredje med 18 procent. Politiken har förstås möjligheten att hjälpa både företagen och hushållen att ställa om, med alltifrån stödmekanismer som Klimatklivet till satsningar på infrastruktur så att tågen kommer fram i tid och inte kostar orimligt mycket.

43 procent av unga killar anger att de börjat leva mer hållbart – enbart under det senaste året. Det är sånt som finansminister Elisabeth Svantesson borde uppmuntra, anser Mattias Goldmann.
43 procent av unga killar anger att de börjat leva mer hållbart – enbart under det senaste året. Det är sånt som finansminister Elisabeth Svantesson borde uppmuntra, anser Mattias Goldmann.Foto: Jack Mikrut

Klimatsmarta unga killar
Att begära mer av politiken skulle kunna vara för att man vill göra mindre själv, men hela 88 procent tycker att det är ganska eller mycket viktigt att leva klimatsmart. Sex av tio uppger att de förändrat sitt beteende till att leva mer klimatsmart, med unga män som ett utropstecken. 43 procent av killarna i åldern 18-29 år har börjat resa mer hållbart – enbart det senaste året. Det bör finansminister Elisabeth Svantesson uppmuntra; statens sänkning av priset på fossila bränslen, avskaffandet av premien för nya elbilar och det slopade stödet till nya kommunala cykelsatsningar riskerar förstås att leda till en backlash.

Beteendeskiftet krävs
Tekniska lösningar har en viktig roll i omställningen, med fordon på el, vätgas och biogas, appar för delningstjänster och distansarbete vid datorn. Men det räcker inte och det har svenskarna insett; bara 6 procent instämmer helt i att klimatförändringarna löses med teknik. Alla vi andra förstår vikten av ett beteendeskifte; elflyget får inget genombrott om det ska betala samma flygskatt som fossilflyget, att ta cykeln eller bussen till jobbet försvåras om reseavdraget ensidigt gynnar bilen och distansarbetet blir bara det nya normala om arbetsgivaren tillåter det. Det behövs en nationell Beteendepraktika!

Det är inte bara Greta Thunberg som oroar sig för framtiden. Hela 28 procent av unga svenskar känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar.
Det är inte bara Greta Thunberg som oroar sig för framtiden. Hela 28 procent av unga svenskar känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar.Foto: Pontus Lundahl/TT

Tristaste beskeden
Till sist de tristaste beskeden från svenskarna från årets Klimatbarometern: Hela 28 procent av unga svenskar känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar och 39 procent oroar sig för hur deras framtid kommer att påverkas. För de yngre, som ska leva längre i den framtid vi nu lägger grunden för, är andelen olyckliga och oroade ännu högre – en klar majoritet av unga kvinnor är oroade, och andelen ökar snabbt. Tyvärr är oron befogad; världen är långt ifrån att nå Parisavtalets överenskommelse, parlamentsvalet i juni kan leda till att EU:s klimatmål urholkas och nationellt är regeringens besked nu att Sverige tidigast 2028 får en plan för att nå klimatmålen.

Detta sammantaget är en väldig chans för klimatengagerade företag, politiker i alla läger och organisationer av de mest skilda slag att göra skillnad till det bättre – gör mer för klimatet och ni har svenskarna med er!

Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera