Spillvärme från industri och värmeverk är idag ett stort slöseri med energi som i många fall bara släpps rakt ut i luften eller i närmaste sjö eller vattendrag. Det finns allt fler projekt med industriell symbios där en intilliggande verksamhet kan ta till vara på grannens spillvärme, som i Frövi där spillvärme från Billeruds pappersbruk går till en ny industriell tomatodling,
Göteborgsföretaget Hydroc Energy utvecklar säsongsvärmelager som ska kunna ta hand om spillvärme under årets varmare månader och lagra till den kallare årstiden.
”Det går ut på att ta fjärrvärme från sommaren då det finns jättestora överskott som bara kastas bort idag och inte nyttjas. Den sparar vi istället i berggrunden och tar fram på vintern”, förklarar Jan Bergland, Hydroc Energys vd.
Bolaget driver idag ett pilotprojekt i Linköping tillsammans med kommunens energibolag Tekniska verken som bland annat producerar Linköpings fjärrvärme genom att elda både sopor och skogsavfall.
”På sommaren kommer soporna fortsatt in och behöver eldas upp. Då har de inte avsättning för den värmen. Det mesta släpps ut i skorstenen eller värmer upp Stångån här intill.”
Värmelager som kan ta hand om all spillvärme finns överallt, de ska bara kopplas in, menar Hydroc Energy.
”Vi använder den befintliga berggrunden. Det är 99,9 procent av vår produkt.”
Det finns naturliga spricksystem i berggrunden, men Hydroc Energys lösning går ut på att också göra lite nya spricksystem.
”Vi behöver göra fler sprickor och bättre sprickor. Vi behöver få upp ett tillräckligt stort flöde. Flöde är lika med effekt här. Vi bygger egentligen en stor värmeväxlare i berget”, förklarar Jan Bergland.
Han jämför med borrhål för bergvärmesystem som är en mycket vanlig energilösning för många småhusägare.
”Då får man väldigt låg effekt och låg temperatur. Men vi laddar med 90 grader. Då får vi sedan ut 85 ner till 65 grader på slutet. Det är en hög verkningsgrad. Vi får alltså ut 70-80 procent av den värme vi stoppar ner. Det är jättemycket.”
Den beräknade lagringstiden sträcker sig sedan till tre månader.
I pilotprojektet i Linköping som startade förra sommaren pumpade man ner 45 grader och kunde sedan på senhösten plocka ut 40 graders värme.
”Vi är nu tvungna att byta ut all utrustning. Den tål inte mer än 45 grader det vi har haft hittills. Vi har tre steg fram, 45, 65 och 90 grader.”
Hydroc Energis lagringsteknik skulle också kunna användas för solvärmeparker eller överskottsel som man kan göra värme av.
”Det finns stor potential i tekniken, inte minst med tanke på att det går att lagra väldigt stora volymer värme. En stor fördel är också att man använder ett medium som redan finns på plats, men som inte tar någon plats, berggrunden”, säger Henrik Lindståhl, forskning- och utvecklingsingenjör på Tekniska verken i Linköping som är kommunens ansvarige för pilotprojektet.
Han jämför med värmelager i form av vatten i bergrum som exempelvis byggs i Västerås, som kräver stora mängder vatten. Eller så kallade groplager, som bland annat provas i Danmark, och som innebär att man gräver ut och bygger en vall och sedan lägger på en isolerande gummiduk, som också kräver såväl stora volymer vatten liksom stor markyta.
”Vi har visat att det går att lagra värmen med den här nya tekniken, men inte riktigt fått upp den effekt, det flöde vi vill ha. Men det gör vi nya försök med nu under de kommande veckorna”, förklarar Henrik Lindståhl.
Kostnadsmässigt ligger Hydroc Energys lösning på en tiondel av groplager och omkring en femtedel av vad en annan lagringsteknik, så kallade borrhållslager kostar, enligt Jan Bergland. I ett borrhålslager kopplas massor av tätt liggande borrhål ihop så att en bergvolym innesluts av borrhål för värmelagring.
Det återstår dock en teknisk utmaning med Hydroc Energys lösning.
”Utmaning är att vi får sprickorna tillräckligt stora när berget värms upp, så att de inte kniper igen. Det är den utmaningen som vi har framför oss nu. Då kan man använda distanselement. Stoppa in små korn av sand så när man släpper ner berget igen ligger det och vilar på dem.”
En annan utmaning för företaget Hydroc Energy är finansiering.
”För att skala upp och rulla ut i Europa så behöver vi ha med större aktörer. Större investerare, gärna industripartners.”
Idag har bolaget bland annat några affärsänglar samt GU Ventures bland investerarna.
