Hoppa till innehållet

Helsingborgs DagbladSydsvenskan
I samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Trafikverket får kritik efter kökaoset på E22

Tre tydliga brister pekas ut som orsak till snökaoset på E22 i januari i Skåne. Bland annat lyckades inte aktörerna samverka effektivt.

”Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva”, säger en chef på länsstyrelsen, enligt minnesanteckningar.

Foto: Johan Nilsson/TT

Totalt tar det cirka åtta timmar från att Trafikverket tar emot att de första samtalen om stoppet på E22 – till att en aktörsgemensam samverkan inleds.

Utredningen slår fast att Trafikverket är ytterst ansvarig för att säkerställa att vägarna är framkomliga och säkra året om, och att det därför förefaller ”uppenbart att Trafikverket är den aktör som borde tagit ansvar för att leda krishanteringen på E22”.

I intervjuer från rapporten riktas hård kritik mot Trafikverket.

”Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva”, säger en chef på länsstyrelsen, enligt minnesanteckningarna som P4 Malmö tagit del av. 

Trafikverkets tjänsteman i beredskap säger att han inte hade någon bild av situationen vid myndigheternas första möte under den aktuella kvällen, trots att ett hundratal bilar då redan suttit fast i jättekön i timmar. Polis och räddningstjänsten hade en bättre bild av läget, men ansåg att Trafikverket skulle ta befälet, enligt anteckningarna.

En av utredningens slutsatser är att inblandade aktörer i Skåne till stor del misslyckats med att samverka på ett effektivt sätt. Det gäller Länsstyrelsen Skåne, Trafikverket, polisen och räddningstjänsten.

Rapporten som nu publicerats pekar på tre övergripande brister: saknad av en tydlig lägesbild, utmaningar i kommunikation och svårigheter att definiera ansvarsområden mellan olika aktörer. 

Kritik riktas även mot Länsstyrelsen Skåne, som enligt utredningen inte varit tillräckligt rustat för att hantera samhällshot och kriser.

Kritik riktas även mot Länsstyrelsen Skåne, som enligt utredningen inte varit tillräckligt rustad för att hantera samhällshot och kriser.

”Det är inte någon som varit inblandad i det här som känner sig nöjd. Det är tydligt att det finns brister och vi behöver gå till botten med varje aktör”, säger länsöverdirektör Ola Melin på Länsstyrelsen Skåne.

Länsöverdirektör Ola Melin och samhällsbyggnadschef Patrik Åkesson på länsstyrelsen i Skåne pekar på brister efter hanteringen av snökaoset på E22.

Kan personer som bor i Skåne känna sig trygga med en bättre hantering nästa gång?
”Ja, man kan känna sig trygg. Vi tar till oss av den här och andra utredningar och vi utvecklar oss ständigt.”

Fler än 1.000 fordon fastnade i snökaoset på E22 mellan Hörby och Kristianstad 3–4 januari. Vissa blev sittande i ett helt dygn. Trots vädervarningar i förväg hölls samtliga vägar och påfarter öppna. Polisen skickade ut en första patrull först 40 minuter efter larmet och bärgarna som larmats kom inte fram.

Det utfärdades aldrig något VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) och först efter över sex timmar beslutades att Försvarsmaktens bandvagnar skulle sättas in.

Utredningen beställdes av Länsstyrelsen Skåne och har genomförts av konsultföretaget Capgemini.

Innehåll från EYAnnons

Energiomställningen kan accelereras genom nya affärsmodeller

Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY.
Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY.

Övergången till ett fossilfritt samhälle för med sig stora affärsmöjligheter. Den snabba och komplexa utvecklingen gör dock att företagen mitt i omställningen gör klokt i att se över sina affärsmodeller. 

Traditionella modeller räcker nämligen inte alltid till när din framgång är beroende av hela industrins framgång. 

För att lyckas behövs nya former av strategiska partnerskap – genom hela värdekedjan.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Vested – modellen för riktiga strategiska partnerskap 

Victor Hammar är Partner på rådgivnings- och revisionsbyrån EY och har agerat rådgivare åt många företag genom el- och energisektorns hela värdekedja. Han har sett inifrån vad som krävs för att accelerera omställningen till ett fossilfritt samhälle.

– För att nå framgång, och det här gäller såväl för det enskilda företaget som för branschen i stort, behövs nya former av strategiska partnerskap som syftar till att växa och lösa nya utmaningar tillsammans. Vi behöver gå från ”what’s in it for me” till ”what’s in it for we”.

Samarbeten mellan leverantörer och kunder är i sig inget nytt. Men på World Energy Congress som gick av stapeln i Rotterdam 22–24 maj var det tydligt att utvecklingen i energisektorn just nu går väldigt snabbt vad gäller teknikutveckling, infrastrukturutbyggnad och marknadsförutsättningar. Och kongressen betonade vikten av strategiska partnerskap, inte minst som ett sätt att främja innovation, hantera energiutmaningarna, öppna upp nya marknader och minska enskilda aktörers risk.

Din framgång kräver allas framgång

– Företagen i omställningen agerar i en komplex värdekedja med ett begränsat antal aktörer – där alla parter är beroende av att det går bra för andra. Den som utvecklar mjukvara till laddstolpar är beroende av en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur, och hårdvarutillverkarna är i sin tur beroende av utvecklingen vidare i värdekedjan. Ett företags framgång bygger helt enkelt på allas framgång.

Med de förutsättningarna är det viktigt att affärsmodellen går i linje med de långsiktiga resultat som ni vill uppnå.

– Olika typer av affärsmodeller driver olika beteenden och resultat. Och här handlar det om att i vissa fall fundera på klivet från väldigt transaktionsbaserade affärsmodeller till riktiga strategiska partnerskap, säger Victor Hammar.

En ledande modell för riktiga strategiska partnerskap är ”Vested”. Vested är baserad på över tio års forskning vid University of Tennessee och har tillämpats av ett flertal ledande internationella företag. Magnus Kuchler, som är Sverigechef på EY och har agerat rådgivare i över 20 Vested-partnerskap, ser stora fördelar med att använda en beprövad affärsmodell som är fullt ut neutral för alla involverade parter.

Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.
Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

Fiktivt gemensamt bolag som skapar reellt värde

– Här definierar man risk- och ansvarsfördelning, gemensamma mål, prismodeller, incitamentsstruktur och governance tillsammans – men utan att starta ett gemensamt bolag. Det är alltså inte tal om ett Joint Venture eller någon annan typ av samägande i ett projekt. I stället handlar det om att gå från en transaktionsbaserad affär till en relationsbaserad. 

I en transaktionsbaserad affär ser varje part till sina egna direkta intressen. Man vill maximera sin vinst och minimera sin risk och sina kostnader. Men i ett strategiskt partnerskap som använder Vested-metodiken ligger fokus på att driva innovation och långsiktigt värde genom att hitta win-win-lösningar – samtidigt som ansvar och risker fördelas på ett smart sätt. Här är några punkter som skiljer ett Vested-kontrakt från ett traditionellt affärskontrakt:

Man sätter upp en resultatbaserad ekonomisk modell med tydlig riskdelning, som driver rätt beteenden och som säkerställer att parterna vinner tillsammans och förlorar tillsammans.

 Parterna enas om en gemensam vision och vägledande principer.

 Man skapar ett gemensamt fiktivt bolag där full transparens och full tillit råder.

 Deltagarna följer en gemensam process där partnerskapet byggs tillsammans.

 Drivkraften är transformation och innovation – och gemensamt värdeskapande.

– När vi på EY tittar på branscher med liknande utvecklingstakt och komplexitet som energisektorn så ser vi att många topprankade företag går mer och mer mot att bygga strategiska partnerskap. Och många av dessa företag använder Vested-metodiken för att lyckas, säger Magnus Kuchler.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Vested – modellen för riktiga strategiska partnerskap 

Mer från EY

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EY och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera