Den 1 februari i år möttes tio vd:ar i europeiska storbolag på forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, i Lund. Att de tio möttes just där var ingen slump. Dels är anläggningen ett tvärvetenskapligt europeiskt projekt där forskare kommer att kunna studera framtidens material och biologiska system i detalj, dels är det Skanska SKA B +0,61%Dagens utveckling, som denna gång var värd för mötet, som ansvarat för att uppföra såväl byggnader som infrastruktur på anläggningen.
De tio vd:arna ingår i CEO Alliances som startade 2020 och bäst kan beskrivas som en ”action tank”, en grupp som vill verka för verklig policyförändring, för att bidra till att förverkliga EU:s gröna giv som ska ta regionen till klimatneutralitet 2050.
”Vi gick med 2022 och för oss var det viktigt att alliansen handlade om konkreta lösningar, sektorsöverskridande samverkan och kunskapsutbyte för att från industrins sida driva på utvecklingen och innovationer för hållbara lösningar”, säger Lena Hök, hållbarhets- och innovationsdirektör på Skanska, som var på plats på ESS under mötet.
Den byggda miljön står idag för cirka 40 procent av de globala energirelaterade koldioxidutsläppen och utgör därför ett centralt område i den gröna industriella omställningen. Skanska siktar på att minska de egna utsläppen med 70 procent från 2015 till 2030 och nå netto noll i sin värdekedja 2045.
”Byggnader står för en väldigt stor del av energibehovet. Först när materialet till byggnaderna ska produceras och sedan i driften under byggnadens livstid. Men förutom att öka energieffektiviteten kan vi idag bygga hus som kan producera sin egen energi, såväl genom solpaneler som genom geotermisk energi.”
Skånska Hyllie Terrass, Sveriges första kontorsbyggnad som certifierats med miljöstandarden Noll CO2, är ett konkret exempel på ett projekt som är kopplat till CEO Alliance där Skanska och Eon jobbat ihop.
I konceptet Powerhouse, som Skanska tagit fram i samarbete med den internationellt kända norska arkitektfirman Snöhetta, som bland annat ligger bakom operahuset i Oslo och det stora biblioteket i Alexandria, samlas byggnader som producerar mer energi än vad de förbrukar.
”Här tänker vi nytt kring hur byggnader kan se ut för att optimera energianvändningen, de kanske inte ser ut som byggnader gör idag”, säger Lena Hök.
Ett annat pågående projekt som Skanska driver tillsammans med industrijätten ABB och energibolaget Enel, också medlemmar i CEO Alliance, handlar om att addera lagringsmöjligheter i byggnader för att på så sätt optimera elnäten.
”Här tittar vi på ytterligare två byggnader, en fabriksbyggnad och en kommersiell byggnad, som skulle kunna ha såväl energiproduktion som lagring.”
Med på mötet på ESS fanns också representanter från den svenska regeringen och EU-kommissionen.
”Vi måste få ett tydligare regelverk, incitament och anpassade byggnormer för att snabba upp omställningen”, menar Lena Hök.
Ett annat sätt att snabbt få en rejäl skjuts på omställningen är att se till att hållbarhet blir en viktigare del av offentliga upphandlingar, menar Lena Hök.
”Hälften av vår omsättning kommer från offentlig upphandling, så det skulle betyda jättemycket. Det sker till viss del idag men långt ifrån alltid.”
Hon lyfter Norge som ett föregångsland men även ett projekt i Slakthusområdet i Stockholm där Stockholms stad är beställare.
”Vi gör ett stort markarbete där och Stockholms stad har ställt kravet att det ska vara en fossilfri arbetsplats. Volvo CE:s nya batteridrivna grävmaskin spelar en nyckelroll i projektet liksom användningen av biobränslen.”
Det har i sin tur gett upphov till liknande projekt utanför Sverige, exempelvis i USA.
”Vi gjorde en pilot i Los Angeles på basis av vad vi lärde oss i projektet med Stockholms stad.”
Samtalen i CEO Alliance fokuserar också på digitaliseringen som en möjliggörare för hållbarhet.
”I vår sektor handlar det om digitala verktyg som exempelvis byggnadsinformationsmodellering, BIM, där man har möjligheter att optimera byggnadernas design redan vid planering, både vad gäller energi och materialförbrukning. Går man ett steg längre har vi smarta hus med sensorer som optimerar för ljus, kyla och värme utifrån aktuellt behov. Men vi behöver skapa incitament för den här typen av lösningar”, menar Lena Hök.
