Hoppa till innehållet

Så kopierar du Gasellens börstriumf

För bolag som lockas av en börsnotering gäller det att göra rätt. Väl hanterat kan det gynna affärerna, men en dålig notering riskerar istället att göra stor skada. Oavsett vilket är det en omställning för ett företag och dess anställda.

Lågpriskedjan Rusta börsnoterades i höstas och kursen har ökat över 80 procent sedan dess.
Lågpriskedjan Rusta börsnoterades i höstas och kursen har ökat över 80 procent sedan dess.Foto: Cornelia Jönsson

Klockan har ställts om och det ljusnar. Även på börsnoteringsfronten syns vårtecken. Efter två år av permafrost sedan det hysteriska börsintroduktionsåret 2021, när 116 nya bolag gjorde entré på Stockholmsbörsens First North-lista, börjar noteringsklimatet återigen tina upp. 

En viktig anledning till ljusare börsnoteringstider, såväl på Stockholmsbörsen som internationellt, är att det senaste halvårets kraftiga börsuppgång har fått investerarnas riskvillighet att öka, liksom intresset för att investera i nya börsbolag. 

Noteringsklimatet i Stockholm har även gynnats av Gasellbolaget Rustas RUSTA +0,93%Dagens utveckling succépremiär. Sedan lågpriskedjan börsnoterades i oktober i fjol har aktiekursen stigit med hela 81 procent, vilket betyder att Rusta har slagit Stockholmsbörsens småbolagsindex med hela 68 procent under perioden. Det gör bolaget till den fjärde bästa noteringen bland de 38 Gasellbolag som finns på Stockholmsbörsen. Bäst av alla är hjälmteknikbolaget Mips, som både börsintroducerades och blev Gasell första gången 2017, och som sedan börsnoteringen har slagit småbolagsindex med imponerande 549 procent.

Rusta är ett bra exempel på en lyckad börsintroduktion. Prislappen var satt så att det varken blev rally eller ras. Det är ett viktigt första steg vid en börsnotering. Ett kursrally första noteringsdagen ger förstås stora rubriker, men baksidan är att det skapar en förväntan som kan vara svår för det nya börsbolaget att infria, samtidigt som en för låg noteringskurs är att skänka bort de gamla aktieägarnas pengar till de nya. 

En för högt satt noteringskurs skapar å andra sidan omedelbar frustration bland aktieägarna, vilket ofrånkomligt riskerar att skada bolagets varumärke på finansmarknaden, men även i den ordinarie verksamheten. 

Under de första veckorna som börsnoterat företag handlades Rustaaktien på Stockholmsbörsen till en oförändrad kursnivå. Det var först när företaget släppte sina första överraskande starka kvartalsrapporter som aktiekursen fick rejäl fart.

Genom en bra prissättning av aktien vid börsintroduktionen, och att efterföljande resultatrapporter visade att Rusta börsnoterades när vinsten inte var på topp, har förtroendet för bolaget ökat bland investerarna. Högst sannolikt är även företagets anställda glada över den positiva utvecklingen på börsen. Det gäller i synnerhet de som tecknade aktier vid börsnoteringen, vilket för övrigt är något som bolag bör passa på att erbjuda sina anställda i samband med börsintroduktioner.

Rusta använde sig inte av ankarinvesterare eftersom intresset för aktien var så stort bland allmänheten. 

Bolaget utgör därmed något av ett undantag, eftersom en eller flera långsiktiga ankarinvesterare är att föredra vid en börsnotering. Ankarinvesterarna ger renommé till bolaget och börsnoteringen. Allra helst vill aktiemarknaden se någon av de välkända finansfamiljerna på ägarlistan, men även stora svenska fonder inger förtroende. Går det även att få med en större kund eller leverantör i ägarledet blir bolagets affärsmodell ytterligare bekräftad förutsatt att det inte skrämmer bort bolagets övriga kunder och leverantörer. 

Ett annat råd till Gasellbolag som funderar på en börsnotering är att en eventuell nyemission i samband med börsnoteringen ska vara så pass stor att företaget inte hamnar i kapitalbehov strax efter att aktien har börsintroducerats. Ständiga nyemissioner är nämligen förödande för aktiemarknadens förtroende och kursutvecklingen. 

Får bolaget ett framtida kapitalbehov är det dessutom bättre att pengarna tas in genom riktade nyemissioner än genom företrädesemissioner, som både är mer tidsödande och kostsamma. 

Ett givet råd vid börsnoteringar är förstås att ge nya investerare rimliga förhoppningar. I längden tjänar inget företag på att ha haussat sitt företag på ett sätt som senare blir till besvikelse. Ett sätt att sätta siffror på bolagets visioner är att i samband med börsnoteringen ge en tydlig prognos i form av omsättnings- och resultatmål. 

Rätt genomförd kan en börsnotering vara mycket bra för företaget. Kapitalmarknaden underlättar möjligheten att växa, värderingen på företaget ökar jämfört med att vara onoterad och om aktien går starkt ökar intresset för bolaget både bland kunder, leverantörer och underlättar nyrekryteringar. Men det gäller att vara noggrann. En kapsejsad aktiekurs ger inget gott renommé hos någon och kan därmed påverka företagets affärer mycket negativt. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Så hittar du rätt mix i portföljen: ”Tiden är risktagarens bästa vän”

Det finns ingen investeringsportfölj som passar alla. Men det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv, och noggrant fundera över, för att enklare hitta fram till den rätta balansen för just dig, menar Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

En av de vanligaste frågorna Ålandsbanken får från sina kunder är hur en bra investeringsportfölj ska vara konstruerad. Tyvärr finns det inget svar som passar alla – varje portfölj ska sättas samman efter avkastningsförväntningar, placeringshorisont och risktålighet. Men det finns några frågor du bör ställa dig innan investeringsbeslutet.

Hitta din balans

Den första frågan är vilken förväntan du har på portföljens avkastning. Här gäller det att fundera igenom vilken avkastning olika tillgångsslag kan förväntas ge över tiden. En lågriskportfölj med statsobligationer har en förväntad avkastning på cirka 3 procent, medan en högriskportfölj med småbolagsaktier bör kunna ge 12–15 procent per år – men med betydligt större svängningar. 

Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

Den andra frågan gäller vilken placeringshorisont du har. Tiden är risktagarens bästa vän – ju längre placeringshorisont, desto större är sannolikheten för att avkastningen blir i linje med de långsiktiga förväntningarna. Det är välkänt att avkastningen på exempelvis aktier kan variera rejält mellan åren, men med en placeringshorisont på 5–10 år brukar den genomsnittliga avkastningen ligga strax över 10 procent för en portfölj med nordiska aktier. 

Den sista frågan är vilken risktålighet du har. Om du inte är bekymrad över att portföljens värde kan variera med plus minus 10 procent under ett år kan du sannolikt ta på dig en större andel risktillgångar (och därmed få en högre avkastning), men om du sover dåligt när portföljvärdet varierar är det klokt att sänka risknivån i portföljen och avstå från att nå de riktigt höga avkastningsnivåerna.

Laga efter läge

Det finns förstås en mängd andra faktorer att ta hänsyn till. Finns det behov av ett löpande kassaflöde i form av utdelningar eller räntebetalningar? Hur viktigt är det att snabbt kunna realisera hela eller delar av portföljen? Vilka valutarisker är du beredd att ta? Har du några preferenser vad gäller hållbarhetsfaktorer? Antalet tänkbara portföljvarianter kan bli väldigt stort, och det är inte alltid enkelt att svara på frågorna. 

Portföljens sammansättning ska normalt inte heller vara statisk, utan variera beroende på konjunkturläget och värderingsnivåerna i marknaderna. Under det senaste året (fram till slutet av april) avkastade en global aktieportfölj – mätt i svenska kronor – drygt 29 procent. Under samma period var värdet på ett brett obligationsindex, till följd av ränteuppgångarna, i stort sett oförändrad. Ålandsbanken har i nuläget en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt i sina modellportföljer – investeraren kompenseras mer än väl för den högre risken jämfört med ”säkra” tillgångar som statsobligationer.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Inflationstrycket dämpas

Trots att omvärlden har varit osäker de senaste åren med hög inflation och förväntningar om en svagare konjunktur tror Ålandsbankens analytiker inte att du ska vara alltför defensiv när du bygger din portfölj inför de kommande åren. Inflationstrycket har dämpats, och mycket tyder på att konjunkturläget är på väg att förbättras. Detta bör vara positivt för risktillgångar.

Det viktiga är att konsumenterna kommer att se sin köpkraft öka igen under 2024, vilket ger utrymme för bättre tillväxt i ekonomin och företagsvinsterna. Hittills har världsekonomin också varit betydligt mer motståndskraftig än befarat. Flera av de stora prognosinstituten har höjt sina förväntningar på den globala tillväxten för 2024 och 2025.

Kombinationen av lägre inflation och högre tillväxt är positiv för risktillgångar. Ålandsbankens analytiker skulle därför välja en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt inför återstoden av 2024. Men det är återigen en fråga om personliga preferenser, avkastningsförväntningar och risktålighet som avgör hur just din portfölj ska komponeras.

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera