Hoppa till innehållet

Regionernas miljardunderskott växer

Förra året innebar ett gigantiskt underskott för Sveriges regioner. Och ännu värre blir det i år, varnar deras intresseorganisation SKR.

16 miljarder i underskott väntar.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån

Slutsatsen dras i SKR:s ekonomirapport. För även om räntesänkningar väntar och svensk BNP tar fart igen är de ekonomiska utmaningarna stora.

Organisationen bedömer visserligen att landets kommuner kommer att gå två miljarder kronor plus i år, men desto värre är det för regionerna vars ekonomi beskrivs som ”mycket utmanande” framöver.

”Trots en jättestor förbättring av ekonomin 2025 räknar vi med att regionerna kommer att ha fortsatt underskott och väldigt svaga överskottsår. Regionerna ligger helt fel kostnadsmässigt medan kommunerna får en rejäl påfyllnad så det är väldigt olika bild för de båda”, säger chefsekonomen Annika Wallenskog.

Redan förra året blev regionernas underskott större än budgeterat – totalt 12 miljarder, och för 2024 tror man att resultatet försämras ytterligare till minus 16 miljarder kronor. Bakomliggande orsaker är skatteintäkter som inte ökar tillräckligt, liksom kostnadsökningar för pensioner som kopplas till inflationssmällen under 2023. 

En annan utmaning är befolkningsminskningen. För få födda barn kombinerat med låg invandring gjorde att 193 av Sveriges kommuner minskade sina invånarantal förra året. Detta leder också till lägre skatteintäkter, konstaterar SKR. I ett mera långsiktigt perspektiv ger det utmaningar.

”Det är en helt ny situation och där kan jag känna en viss oro. Kommunerna och regionerna är så vana vid att växa hela tiden. Vissa kan tänka sig att 2023 var ett undantag men så här kommer det att se ut framöver”, säger Annika Wallenskog.

”Det kommer att bli jättestora effekter av det i regioner och kommuner.”

Besparingsåtgärder gör nu att mellan 5.000 och 6.000 anställda riskerar att förlora sina jobb samtidigt som arbete pågår med att minska andelen inhyrd personal. Vilken effekt det i slutändan kommer att få hänger samman med Vårdförbundets övertidsblockad.

”Man har lyckats få ned kostnaderna för inhyrd personal med 19 procent, men det vi känner oss oroliga för när det gäller den här blockaden är om man kommer att lyckas eller måste man börja använda inhyrd personal igen”, säger Annika Wallenskog.

Innehåll från DeponaAnnons

Digitalt skyddsnät vid cyberangrepp

Inom en snar framtid är pappersoriginalen ett minne blott. Frågan som behandlats på högsta politiska nivå spelar en avgörande roll för samhällets fortsatta digitalisering, menar Johan Litens på Depona. Nu blir det viktigare än någonsin att förvara sina verksamhetskritiska data på ett säkert sätt. 

Regeringen vill slopa kravet på att bevara räkenskapsinformation i pappersform när digital kopia finns. Den nya regeln beräknas resultera i en årlig kostnadsbesparing på 3,9 miljarder kronor för företagen*.

– För första gången någonsin kan företag och organisationer i Sverige bli 100 procent digitaliserade. Nu kastar vi loss på riktigt, säger Johan Litens, vice vd på arkivföretaget Depona. 

Om det var viktigt att säkra sin digitala miljö tidigare, blir det än viktigare nu. Den som är verksamhetsansvarig måste vara helt säker på att kritiska och känsliga data inte går förlorade om det skulle ske en serverkrasch eller it-attack. 

– Vi har sett exempel på ransomewareattacker där inte ens Sveriges bästa it-forensiker har kunnat nysta upp koderna. Man har blivit tvungen att bygga upp hela it-miljöer från scratch. Just därför är det så viktigt att man har en översikt över sina data och hur den lagras, säger Johan Litens. 

Förblir osmittad vid attack

Här kommer Depona in i bilden. Kundens affärssystem kopplas ihop med Deponas arkivservrar och arkiveringssystemet hämtar då automatiskt verksamhetskritiska data, som kunden har valt ska långtidsarkiveras på en plats skild från it-systemen som man jobbar i dagligen. 

– Det vi också tillför är en offlinebackup. Den förblir osmittad om kundens it-miljö skulle utsättas för en attack, och kan snabbt laddas upp någon annanstans. I praktiken innebär det att man slipper det enorma manuella återskapningsarbete som annars skulle krävts, säger Johan Litens. 

Depona Visual Archive är inte knutet till någon av techjättarna, vilket innebär att kunden kan använda den systemleverantör för den dagliga it-driften som de själva föredrar. Arkivlösningen jobbar på i bakgrunden, utan att kunden behöver göra något. 

– Med en bra arkivtjänst och backup, har du minskat fallhöjden och kan arbeta mer fritt och agilt i vardagen. Om det fallerar i den dagliga verksamheten finns det ett digitalt skyddsnät som motverkar de kostsamma och mödosamma konsekvenserna av ett it-haveri, säger Johan Litens och fortsätter:

– Jag upplever att man fram tills nyligen sett på cyberattacker som force majeure, en onormal händelse som verksamheten varken räknat med eller har en strategi för att hantera. Nu kan man inte skylla på det längre. 2024 måste man ha kontroll och ordning på sina data. 

Tre tips för säker datahantering

1. Identifiera vilka data som absolut inte får försvinna eller låsas.

2. Upprätta ett helt separat digitalt skyddsnät för denna typ av data. Desto mer avskild från den dagliga driften, desto mer sannolikt är det att informationen är i orört skick om du skulle råka ut för en attack. 

3. Lagringen måste ske systematiskt och per automatik. Manuella processer innebär risker för mänskliga fel. 

*Källa: Regeringen. 

Läs mer om hur du skapar ett digitalt skyddsnät här.

 

Mer från Depona

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Depona och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera