Hoppa till innehållet

Förslaget: Stärk försvaret med 53 miljarder till 2030

Försvarsberedningen föreslår att försvarets budget ökas med 52,8 miljarder kronor fram till 2030.

Pengarna går bland annat till mer värnpliktiga och starkare luftförsvar.

Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under militärövningen Aurora 23.
Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under militärövningen Aurora 23.Foto: Johan Nilsson/TT

Försvarsberedningen presenterar i dag sin slutrapport om det framtida svenska militära försvaret. I rapporten konstateras att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar.

Partierna i beredningen är överens om att öka försvarsbudgeten till 185 miljarder 2030 i löpande priser. Jämfört med vad som tidigare beslutas innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor.

Årets försvarsbudget är på drygt 119 miljarder.

Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition. Centern anser att det behövs 3 procent.

S,V och MP skriver i en avvikande uppfattning att de skulle vilja ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras. 

Försvarsberedningen skriver att upprustningen av det militära försvaret behöver ”påskyndas” och att ”tid måste vara en avgörande faktor” i alla politiska och militära beslut framöver.

Av tillskottet på 52,8 miljarder fram till 2030 står 20 miljarder för nya förslag från försvarsberedningen.

De pengarna ska till exempel användas till att gå från att utbilda 8.000 värnpliktiga i dag, till 10.000 per år 2030 och 12.000 per år 2032.

Luftvärnet ska utökas för att möta hotet från obemannade flygande farkoster, fler jakt- och kryssningsrobotar köpas in och marinen få mer personal.

Miljöpartiet anser att det behövs en större satsning på luftvärn för att skydda civil infrastruktur. 

Enligt riksdagens försvarsbeslut från 2020 ska Sverige ha tre mekaniserade brigader och en reducerad brigad klara till 2030.

Försvarsberedningen vill nu att två mekaniserade brigader tidigareläggs och att de två andra blir ”i allt väsentligt operativa” till 2030.

Det är i enlighet med ÖB:s önskemål för att snabbare ha två brigader som kan användas i Natos kollektiva försvar. Men ÖB vill också skjuta på färdigställandet av de två sista brigaderna till 2035. Det vill dock inte försvarsberedningen.

Ett nytt fältförband kallat Norrlandsinfanteriregemente föreslås i krigsorganisationen. Trots namnet innebär det inte ett nytt regemente ska sättas upp.

För att stärka det civila försvaret föreslås att anslaget i statsbudgeten ökar från 6,5 miljarder till minst 15 miljarder per år från 2028.

Försvarsberedningens rapport är ett viktigt underlag för regeringens försvarsproposition i höst.

Innehåll från MAQS AdvokatbyråAnnons

Så hanterar du flodvågen av nya digitala regleringar

AI-A, NIS2, DSA, DMA, CRA, CER, DGA och DORA.
Känner du till vad de står för och innebär? Det behöver du för att hänga med när EU rullar ut nya regleringar för den digitala miljön.

– Vi befinner oss i en spännande digital era men det kan bli tufft för företag att leva upp till nya lagkrav som följer, säger Mikael Satama Granberg, advokat på MAQS Advokatbyrå, en av landets ledande byråer inom affärsjuridik. Samtidigt finns det ett stort värde och konkurrensfördel att säkerställa regelefterlevnad för att signalera för sina kunder att man tar ansvar, har koll på sin data och inte är sårbar för angrepp.

Ta höjd för skyldigheter - vänta inte

GDPR kom som en försmak av det som nu väntar. Många företag gjorde misstaget att tackla lagkravet som en isolerad fråga, ett stuprörsprojekt som levde ett eget liv. 

– Arbetet behöver vara förankrat på ledningsnivå och kombineras med kontinuerlig uppföljning, säger Mikael Satama Granberg. Många kommande lagkrav innebär konkreta skyldigheter för personer i ledningsnivå. 

Och fler regleringar är på väg. Den nya AI-förordningen väntas klubbas igenom i närtid. Bland annat innebär den att företag behöver analysera risknivån på sitt användande av AI-verktyg. Högriskklassad användning medför omfattande skyldigheter.

– I vissa fall kan användning av generativa AI-modeller klassas som hög risk, utan att man kanske själv förstått det. Så det gäller att förstå sin roll enligt regleringen och tidigt ta höjd för skyldigheter. 

Ledningen bär ansvaret

Mikael anser att de svenska bolagen bör bygga vidare på erfarenheterna – både misslyckade och framgångsrika – från GDPR-anpassningen. För att lyckas med att strukturera detta arbete – digital governance – gäller det att skapa överblick och kunskap om relevanta regelverk, och göra en analys.

– Det är viktigt att veta var värdemätaren står. Lyser det rött på ett visst område gäller det att agera.

Vidare bör bolagen kunna uppdatera sin kunskap kontinuerligt och hålla utblick mot nya lagändringar. Tänk internutbildning och levande policydokument. Inför rutiner för uppföljning, rapportering och snabb hantering av incidenter. Efterlevnaden ska inte ses som en isolerad fråga utan genomsyra hela organisationen. Återigen betonar Mikael vikten av att ansvaret tydligt ska utgå från ledningen.

– Mycket handlar om att få till rätt struktur i organisationen. Men man ska inte heller tveka att ta hjälp av experter för att få vägledning i best practices.

Digital Governance

EU inför ny reglering under det som kallas ”det digitala decenniet”.

AI Act, Data Act, DGA, NIS2, DSA, DMA, CRA, CER, DORA är exempel på nya regelverk som bland annat omfattar cybersäkerhet, ansvar för digitala tjänster, onlineinnehåll och AI.

 

Läs mer på maqs.com/digitalgovernance 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med MAQS Advokatbyrå och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera