Elsparkcyklarna marknadsförs som ett grönt transportmedel. Men få resor med delade elsparkcyklar ersätter en bilresa. Användarna väljer dem istället för att gå eller åka kollektivt. ”Det är svårt att rättfärdiga utifrån miljövänlighet”, säger Lundaforskaren Phil Flores.
Sally Wahlstedt, HD-Sydsvenskan
Phil Flores har disputerat med en avhandling om delade elsparkcyklar och elcyklar. ”Många åker helt enkelt för att det är kul”, säger han.Foto: Sally Wahlstedt
Varför använder folk elsparkcyklar? Och vilka resor görs egentligen med dem? En ensam elsparkcykel som stod parkerad utanför universitetets lokaler fick Phil Flores att börja fundera.
”De marknadsförs som ett grönt alternativ för korta resor, som resan från din ytterdörr till kollektivtrafiken.”
Men när Phil Flores fördjupade sig i fenomenet som kallas delad mikromobilitet insåg han snabbt att det inte är ett särskilt grönt alternativ. Han disputerade nyligen med sin avhandling där delade elsparkcyklar och elcyklar står i fokus.
”Många gånger används de bara för att det är kul”, säger han.
Phil Flores har låtit regelbundna användare i både Sverige och Danmark svara på vilket transportsätt de hade valt om de inte hade tillgång till delade elsparkcyklar eller elcyklar.
Var tredje person svarade kollektivtrafik. För nästan lika många ersätter resan en promenad. Bara 9 procent av resorna ersätter en bilresa. Phil Flores ser bekvämlighet som en möjlig förklaring.
”Många människors huvudargument till varför de tar bilen är bekvämlighet. Men för många är kollektivtrafiken inte lika bekväm. I början kunde du parkera elsparkcyklarna överallt, så du kunde hitta en nära ditt hem och ta dig hela vägen dit du skulle.”
Men för att delade elsparkcyklar och elcyklar ska kunna ses som ett miljövänligt transportalternativ krävs det att de ersätter bilresor och minskar bilberoendet.
Dessutom bör inte elsparkcyklarna och elcyklarna generera resor som annars inte hade gjorts, menar Phil Flores.
”Det enda sättet de här transportsätten kan ses som gröna på är om de ersätter bilresor. Så länge de inte ersätter bilresor är det svårt att rättfärdiga delad mikromobilitet utifrån miljövänlighet”, säger han.
Phil Flores är ändå positiv till att delade elsparkcyklar och elcyklar kan fylla en funktion i vårt transportsystem.
Men för att de ska bli ett hållbart alternativ ser han flera aspekter som måste förändras.
”Att förbättra batterierna, så att de inte behöver laddas lika ofta, och att förlänga produkternas livslängd är viktigt.”
Han ser särskilt en framtid för delad mikromobilitet på platser där kollektivtrafik saknas, eller inte är så utvecklad.
Han ser även en poäng i att tydligare koppla ihop kollektivtrafiken med delad mikromobilitet. Det skulle öka bekvämligheten och därmed eventuellt kunna locka fler bilister att lämna bilen hemma.
”Jag skulle vilja att delad mikromobilitet integrerades i kollektivtrafiken, så att du i samma app kan boka hela din resa och göra det sömlöst för användaren.”
För det absolut viktigaste ur ett hållbarhetsperspektiv är att fler bilresor ersätts, betonar han.
”Så länge folk inte ersätter bilresor så kan delad mikromobilitet aldrig ses som grön.”
Bli en vinnare med nya reglerna: ”Möjlighet att förbättra affärsmodellen”
Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.
Tuffare krav – men framför allt en möjlighet för företagen att skapa nya affärer. Så ser Grant Thornton på de nya hållbarhetsreglerna.
– De företag som gör arbetet på rätt sätt kommer att hitta affärsmöjligheter som kan stärka bolaget rejält, säger Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.
CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive - syftar till att skapa en enhetlig och transparent hållbarhetsrapportering inom EU. Detta innebär att all hållbarhetsinformation ska taggas digitalt och göras tillgänglig i en databas.
– CSRD är inte bara en rapporteringsstandard, det är en möjlighet för företag att genomlysa och förbättra sin affärsmodell, säger Henrik Johansson, vd på Grant Thornton.
Han konstaterar att CSRD har uppkommit ur insikten att vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart, och att världen därför behöver tänka om. Här kan företagen vara med och göra skillnad samtidigt som de stärker sin egen konkurrenskraft.
– Utifrån det har man globalt valt lite olika vägar för att jobba med detta. I Europa gäller en regelbaserad ansats med CSRD-direktivet där lagstiftaren går in väldigt tydligt på vad man ska rapportera, varför och på vilket sätt.
Hur kommer detta att påverka entreprenörsbolagens vardag?
– De stora bolagen som träffas av reglerna först blir drivande i transformationen, men även medelstora och mindre entreprenörsbolag kommer att se vikten av att investera i hållbarhet. På tre till fem års sikt kommer CSRD att hjälpa till att sätta pris på omställningsarbetet, vilket blir en enorm fördel för de företag som redan påbörjat arbetet, säger Henrik Johansson.
Enligt CSRD ska all hållbarhetsinformation taggas digitalt. Den infon ska läggas in i en databas, där man som användare kan gå in och jämföra olika bolag ur ett hållbarhetsperspektiv.
– CSRD blir ett mer enhetligt och transparent sätt att rapportera än dagens metoder. Och när marknaden börjar prissätta det omställningsjobb företag gör, då finns någonting att investera mot. Jag tror att det är först då man kommer att se den stora förändringen.
Företag som tidigt och effektivt anammar CSRD kan komma att se att det leder till ökade marknadsandelar och en starkare position i konkurrensen, menar Henrik Johansson.
En central del av CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen som hjälper företag att identifiera och utvärdera risker och möjligheter i sin värdekedja.
– På ett väldigt metodiskt sätt hjälper den ditt företag att anpassa och utveckla affärsmodellen för att möta framtidens utmaningar.
– Om man går in i den dubbla väsentlighetsanalysen med ett öppet sinne och tittar på ”vad har vi för intressenter idag? Vad ställer de för krav idag och vad kommer de ställa för krav om fem år?” Och utifrån det så tittar man på sin värdekedja. Då kommer man att hitta sätt att dels utveckla affären, men också upptäcka risker i sin affärsmodell.
I den dubbla väsentlighetsanalysen är hela ESG-perspektivet centralt. Henrik Johansson konstaterar att det – beroende på verksamhet i bolaget – förstås är väldigt olika vilka av E (de miljömässiga nyckeltalen), S (de sociala) och G (företagets styrning, riskhantering och kvalitetsarbete) som hamnar mest i centrum för olika företag.
– För ett företag vars affärsidé bygger på att erbjuda medarbetarnas kompetens så är ju S-nyckeltalen otroligt viktiga. Sådant som rör till exempel jämställdhet, mångfald, arbetsförhållanden, stress och psykologisk trygghet.
Henrik Johansson trycker inte minst på jämställdhet som ett område där företagen kan göra skillnad.
I en kartläggning från Grant Thornton, gjord hösten 2023, granskades 156 svenska börsbolag. Den visade att 35 procent kvinnor satt i en bolagsstyrelse, och endast åtta procent kvinnor innehade ordförandeposten.
I Grant Thorntons Internationell Business Report som släpptes i mars 2024 konstaterades också att vi uppnår jämställdhet först år 2053 med nuvarande utvecklingstakt.
– Att ligga i framkant med sitt jämställdhetsarbete kan bli helt avgörande för att kunna rekrytera medarbetare och att få affärer, säger Henrik Johansson.
– Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer hjälpa företagen att se var det finns möjlighet att skapa ett ännu större värde framöver.
Henrik Johansson tror att CSRD kommer att fungera som en viktig katalysator gällande framtidens företagande, och därigenom också göra stor skillnad även i det globala perspektivet.
– När företag och samhället gör strukturella förändringar, det är då det blir stora förändringar i slutändan.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
