Runt 25 svenska företag ger sig nu in i ett globalt experiment som går under namnet ”Fyradagarsveckan”. Utgångspunkten är 100 procents effektivitet på 80 procent av tiden – med bibehållen heltidslön. Incitamenten för arbetsgivare att testa modellen med 32-timmars veckor är bland annat minskad sjukfrånvaro till följd av stress.
”Sjuktal övergår till frisktal och produktivitet. Flera klarar till och med av att höja produktiviteten och väljer att fortsätta med kortare arbetstid”, kommenterar Anna-Carin Alderin, tidigare mångårig chef på Ikea – numera konsult samt ansvarig för projektet med fyradagarsveckor i Sverige.
Bland anställda är intresset, inte oväntat, stort. Drygt sju av tio (72 procent) vill gärna att 40-timmarsnormen för en heltidstjänst justeras ned, enligt den fackliga tankesmedjan Futurion som med hjälp av Novus gjort en enkät på temat. Vidare föredrar majoriteten (64 procent) kortad arbetstid med nuvarande lön, framför samma arbetstid som i dagsläget men till en högre lön.
”Vi har haft 40-timmars veckor sedan 1970-talet. Nu finns ett momentum att diskutera frågan igen, med teknikutvecklingen och AI som tar över arbetsuppgifter. Dessutom brottas många med sjukskrivningar och ohälsa”, säger Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.
Testet pågår i sex månader på de arbetsplatser som ansluter sig. Resultaten följs upp av en forskare på Handelshögskolan i Stockholm som skickar vidare data till ett universitet i Boston, ansvarigt på global nivå.
Finns det inte risk för missnöje om man väljer att återgå till 40-timmarsveckor?
”Som bolag är det viktigt att först diskutera vad man vill uppnå med testet. Till exempel friskare medarbetare eller att bli mer attraktiv som arbetsgivare. Efter sex månader märker man vad som eventuellt inte fungerar. Utifrån lärdomar kan man skruva vidare på modellen, säger Anna-Carin Alderin och tillägger:
”Hittills har 92 procent av företagen, cirka 400 i världen, valt att fortsätta med kortare arbetstider.”
Vad kostar det för bemanningsintensiva verksamheter?
”För vissa branscher är det mer utmanande, som sjukvård, skola och i hantverkaryrken. Där kan man behöva investera i mer personal, och då behöver man förstås räkna på om investeringen lönar sig.”
