I den nyutgivna boken ”Operation Playa: kokainets väg till Sverige” har författaren Rikard Anderson granskat ett av Sveriges största knarkmål genom tiderna. I den figurerar fastighetsbolaget Fastators dåvarande vd och storägare Joachim Kuylenstierna.
Uppgifter ur avlyssnade telefonsamtal kan tolkas som att Joachim Kuylenstierna föreslagit ett upplägg för att tvätta narkotikapengar genom olika bolagskonstruktioner. Bolagets styrelse, där de tidigare politikerna Björn Rosengren och Carl Bildt ingår, har sedan dess gett advokat Björn Wendleby, expert på penningtvättsfrågor, i uppdrag att göra en snabbutredning av Joachim Kuylenstiernas agerande. Utredningen har inte hittat något som tyder på oegentligheter men en pågående hotsituation har fått Joachim Kuylenstierna att lämna bolaget.
I slutet av november åtalades också en före detta vd för byggföretaget Gleipnergruppen för grovt tagande av muta om tre miljoner kronor. Enligt åklagaren ska 40-åringen ha fått sin bostadsrätt lyxrenoverad av två underentreprenörer, nästan helt gratis. De sistnämnda åtalas samtidigt för grovt givande av muta.
Med undantag för transport- och fordonssektorn är bygg och anläggning den bransch som under de senaste fem åren haft procentuellt högst andel juridiska mål avseende mutor och korruption, 15 procent, enligt statistik från Institutet mot mutor. Även vård- och omsorgssektorn tillhör de tre värstingarna som tillsammans står för över hälften, eller 57 procent, av samtliga mål.
”I dessa svenska domar är det övertydligt att det är i särklass störst risk i tvärsnittet mellan offentligt och privat, då det rör sig om enormt stora summor pengar”, säger Parul Sharma, tillförordnad generalsekreterare på Institutet mot mutor.
”Mutbrott och korruption inom byggbranschen är högrisk. Det finns otaliga exempel på resor, bilar, hemrenoveringar och andra 'gåvor' som delats ut som smörjmedel mellan olika parter och det gör att frågor om organisationskultur och ledarskap blir väldigt viktiga. I min mening behövs en enormt stor insats inom bygg- och fastighetsbranschen.”
Det finns en form av korruption som tenderar att öka i branschen när det, som just nu, är en skakigare konjunktur, nämligen social dumpning.
”Det handlar om exploatering av arbetskraft, eller vem som kan sälja mest och billigast arbetskraft i branschen. Här hittas mutor och korruption i väldigt många led”, säger Parul Sharma och pekar på EU:s lagstiftningspaket med en rad nya regleringar och direktiv inom hållbarhet.
”Det kommer att kunna motverka den grova exploateringen vi ser inom bygg- och fastighetsbranschen, speciellt när det gäller genomlysning av värdekedjor och ett aktivt motarbetande av tvångsarbete.”
Hon menar att i den hållbara omställningen handlar det oftast om klimatrelaterade frågor som exempelvis utsläpp och inte om antikorruption och annan social hållbarhet.
”Det märks väl i en rad populära projekt som exempelvis Northvolt. De tillverkar gröna batterier och har en fossilfri strategi men använder samtidigt byggjobbare utan arbetstillstånd. Byggbranschen är knuten till många andra branscher och värdekedjor”, säger hon och fortsätter:
”Om man vet att byggbranschen ingår i en kedja så behövs ett proaktivt antikorruptionsarbete.”
För att motverka risker för korruption och mutor inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn kom nyligen en etisk vägledning som bygger på en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, föreningen Byggherrarna, branschföreningen Sveriges Byggindustrier och flera byggföretag.
”Den ger praktisk hjälp att göra rätt genom exempel och etisk vägledning för leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn. Den reglerar hur berörda parter ska agera när de möts i olika sammanhang. Jag konstaterar att det händer mycket i branschen i syfte att motverka korruption men kunskapen om vad som är vad är fortfarande låg.”
I rapporten ”Special Eurobaromater 534” som presenterades i somras fanns resultaten från en undersökning där EU-medborgares upplevelser av korruption mättes under perioden april och maj 2023. 36 procent av de svenskar som svarat anser att korruption är ett utbrett problem och 44 procent uppger att de inte rapporterat om den korruption de bevittnat.
”Vi har generellt få mutbrottsdomar i Sverige och jag tror att det beror på en okunskap i hur och vart man ska ta vägen med en misstanke om muta eller en röd flagga. Jag bedömer också att det svenska mörkertalet är högt vad gäller mutor och korruption.”
