Samtidigt är bostadsbristen skriande på vissa orter, exempelvis i norr. Och byggandet av hyresbostäder, generellt sett, var otillräckligt även innan ekonomin vände nedåt. Så hur ska man ge bostadsbyggandet en skjuts?
Regeringen har tillsatt en utredning – säkert bra, men tidskrävande. Oppositionen kräver byggsubventioner – alldeles säkert dåligt.
Det finns ett förslag som kan ge effekt omedelbart – fri hyressättning i nyproduktion. En utredning om detta blev färdig för tre år sedan, och den råkade bli den utlösande faktorn till regeringskrisen sommaren 2021. Vänsterpartiet krävde att den skulle grävas ned djupt för att kunna stödja att Stefan Löfven tillträdde som statsminister igen.
Där och då tog det stopp för den fria hyressättningen i nyproduktion.
Den nya regeringen har hittills inte plockat fram utredningsförslaget igen. Nyligen sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon vill genomföra förslaget men att det kräver diskussioner med Sverigedemokraterna
Detta måste naturligtvis ske. Och det borde gå.
”Det liggande lagförslaget kommer inte att påverka hyrorna i befintliga hus.”
Sverigedemokraterna är emot marknadshyror, och partiets bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson förespråkar dagens system, med bruksvärdeshyror (för befintliga bostäder) och presumtionshyror (för nyproduktion), enligt tidningen Altinget.
Men därifrån borde steget inte vara långt till att faktiskt acceptera fri hyressättning i nyproduktion. Skillnaden är liten, principiellt, men mycket stor, praktiskt sett.
Presumtionshyror infördes för 18 år sedan av Göran Perssons S-regering med den uttalade avsikten att det skulle löna sig att bygga hyreshus. Man ville möjliggöra en helt annan prissättning på hyror i nybyggen än på befintliga hus. Man behöll det tidigare systemet för gamla bostäder – de som bor där skulle inte få höjda hyror på grund av förändringen. Detta vägval har bestått genom regeringsskiftena, och varken S eller M (eller SD för den delen) har ifrågasatt ambitionen att det måste vara tillåtet med betydligt högre hyror i nya hus.
Det visade sig dock snart att det man ville åstadkomma med presumtionshyrorna – en förutsägbarhet för fastighetsbolagen – inte blev verklighet. Till att börja med gäller skyddet för hyresnivån endast i 15 år. Efter den tiden kan nivån prövas av domstol. Dessutom underkändes bärande delar av presumtionssystemet av hovrätten förrförra sommaren.
Det ska tilläggas att presumtionshyrorna måste förhandlas med Hyresgästföreningen, som kan säga nej.
Eftersom det finns ett brett politiskt stöd för ett separat hyressystem för nyproduktion borde det gå att ersätta presumtionshyror med fri hyressättning. Det liggande lagförslaget handlar bara om just nyproduktion och kommer inte att påverka hyrorna i befintliga hus. Precis som det nuvarande systemet.
Det tar lång tid att genomföra lagstiftning i Sverige, men i det här fallet kan effekten dock uppstå tämligen kvickt.
Till att börja med är lagstiftningen redan utredd och formulerad. Det som återstår är remissrunda, lagrådsremiss och proposition. Men eftersom regeringen förfogar över en riksdagsmajoritet skulle det räcka med ett tydligt besked från de fyra Tidöpartierna för att förändra förutsättningarna. Om byggföretagen får klart för sig att utredningsförslaget kommer att genomföras kan de redan nu, för första gången, börja göra en rent kommersiell kalkyl för nya hyresbostäder, där riskerna endast är marknadsmässiga och inte politiska. Hyresgästföreningen och domstolarna är bortkopplade.
Det skulle ge en injektion inte bara till fastighetsföretagen, arkitektkontoren och de arbetslösa byggarbetarna. Det borde också ge en tydlig signal till företag som vill etablera sig på överhettade orter. Och till alla de unga som hittills varit förlorarna i den nuvarande bostadsbristen.
