Hur i hela världen ska man mäta något så personligt som lycka? Och är det inte typiskt att en sådan satsning kommer på toppen av en högkonjunktur, det ögonblick när man till sist tycker sig ha råd med allt. Vänta bara tills lågkonjunkturen slår igenom på allvar. Lyckan kommer, lyckan går. Blott aktieägarvärde består.
Men Handels satsning är klart intressant. Den psykiska ohälsan ökar, bland unga och särskilt bland unga kvinnor. Den gäller även högutbildade. Ohälsan orsakar inte bara stort lidande, utan också stora kostnader. I fjol slutade statens nota för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa på nästan 33 miljarder kronor.
Om vad denna ökade ohälsa beror på spekuleras det för fullt. Därför är det utmärkt att även Handels, med sin nära koppling till företag, krävande arbeten och självförverkligande tittar närmare på orsakerna.
Alla förklaringar måste prövas men det finns två huvudmisstänkta, som dessutom hänger ihop. Den ena är jämställdheten, som visserligen ökat men till sist verkar stöta på patrull, särskilt bland högutbildade. Den andra är den globala konkurrensen, som inte tycks lämna utrymme för några andra strategier än hårt heltidsarbete livet igenom.
”Många företag har identifierat problemet och arbetar för fullt med att bota utbrändhet.”
Lycka beror på många saker men en huvudfaktor är att behövas och bekräftas. Eftersom makten och pengarna finns på arbetsmarknaden handlar bekräftelse för många högutbildade om spännande arbetsuppgifter och karriär. Därför har kvinnor när de till sist fått chansen satsat hårt på utbildning, ofta hårdare än unga män. Ändå når många inte hela vägen fram.
En orsak är troligen att normerna på arbetsmarknaden fortfarande påminner om dem från en tid när det mest var män som gjorde karriär, det vill säga hårt heltidsarbete livet igenom. Hårdnande global konkurrens har befäst dem, eftersom det i många länder nästan bara är män som är chefer.
Den låga räntan tycks ha fördjupat problemet ytterligare. ”Power couples” talar man om, när två högutbildade bildar familj tillsammans. Ett lyckorecept kan det tyckas, men när barnen kommit samtidigt som det funnits stora engångsvinster att göra på jobbet har följden ofta blivit att hon tagit ett steg tillbaka. Allt för familjens ekonomi, och ibland även för hans bekräftelse i en gammaldags värld.
Problemet blir då att hon sällan lyckas göra den comeback som paren tänkt sig, när barnen blivit större. Den som är hemma några år tappar ofta i självförtroende.
På kuppen blir det färre förebilder och fler unga kvinnor som tvivlar och överanstränger sig för att nå framgång. En ond cirkel. Som ett tecken i tiden finansieras Handels lyckoforskning bland annat av två män som jobbat hårt och ”cashat hem”, Sebastian Knutsson, som byggt upp King, spelföretaget bakom bland annat Candy Crush, och Christian Kinch, en av grundarna av medicinteknikbolaget Bactiguard, två exempel på viktigt men krävande entreprenörskap.
Många företag har identifierat problemet och arbetar för fullt med att bota utbrändhet, och skapa flexiblare arbetsvillkor. Men frågan är om insatserna räcker för att lösa grundproblemet, att förena familj, barn, bekräftelsebehov och företagsbyggande i en global värld av manliga normer. Vad är lycka egentligen?
Det som krävs tycks vara en ny syn på tid och livsförlopp, där allt inte behöver ske samtidigt och bara i unga år, varken för män eller kvinnor. Den debatten har börjat, men det är viktigt att den struktureras och systematiseras, och det är bra att den förs på Handels där man har respekt för ekonomiska realiteter.
Om unga svenskar hittar lösningar kan de bli ett föredöme i världen. I många länder är kvinnor så missnöjda med villkoren för att bilda familj att de inte ens vill ha några barn, ett slags moment 22. Till sist blir ökad jämställdhet en fråga om arbetskraft och därmed även aktieägarvärde.
